
Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel
Pixla piren
“A hype goes to town” – just nu pratas det mycket om “urban commons” eller fritt översatt till svenska, urbana allmänningar, och fenomenet diskuteras inom både akademi och praktik. Tillfälliga aktiviteter, medskapande och nya aktörskonstellationer tar plats i stadsutvecklingsprocesser genom stadsodlingar, platsspecifika transformationer, urban pionjärverksamhet etc. Intresset för att engagera sig i frågor kring alternativ resursanvändning och förvaltning, nya ekonomier, ojämlikhet i dagens samhällen och städer understödjer detta intresse för urbana allmänningar. Som svar på sociala kriser och åtstramningsåtgärder får återtagandet av urbana resurser och värden uppmärksamhet. Men även bildandet av ett nytt socialt kapital, med värderingar och en praxis som inte är betjänt av traditionell planering, kan vara underliggande drivkrafter för nya utvecklingsmöjligheter.
Pixla piren är ett tillfälligt urbant experiment i ett nedlagt hamnområde, en före detta färjepir i Helsingborg. Detta nya förhållningssätt till en gemensam utveckling och förvaltning av det offentliga rummet är ett försök att i högre grad inkludera medborgarna i en lokal, demokratisk stadsutveckling. Pixel-idén innebär i all sin enkelhet att man fördelar och avgränsar utrymmet i rutor, pixlar, om 10 x 10 meter. Dessa utrymmen kan disponeras, användas och utvecklas av någon lokal aktör (så kallad pixlare). Redan genomförda aktiviteter på plats spänner över stadsodlingar och gröna experiment samt sportaktiviteter och gatukonst.
Det övergripande målet är att utveckla det vattennära hamnområdet till en meningsfull plats för lokalbefolkningen, vilka skapar områdets nya identitet. Detta temporära medskapande är ett nytt förhållningssätt inom ramen för Helsingborgs långsiktiga och ambitiösa utveckling av stadsförnyelseprojekt H +, som så småningom ska resultera i bostäder och kommersiella funktioner om sådär åtta till tio år. Det är alltså under en ganska lång tidsperiod som tillfälliga användningar kan uppstå, växa, förändras eller minska och försvinna.
Tanken bakom Oslopiren som en urban allmänning innebär att utrymmet kan disponeras av vem som helst under vissa förutsättningar. Således upprättas vissa regler, som till exempel att man inte får bo på platsen, och dessa regler kommer i viss mån att styra olika pixlares idéer och handlingar. Detta motsattsförhållanden mellan toppstyrning och utveckling underifrån är värdeladdat och inte helt konfliktfritt. Planeringsmyndigheten går till exempel mer och mer mot en roll som facilitator medan andra intressenter i civilsamhället blir de verkliga drivkrafterna i utformningen och utvecklingen av detta nya stadsrum.
På sitt sätt utmanar detta Helsingborgs invånare och planerare att samarbeta kring nya former av ianspråktagande av det offentliga rummet, att vara öppna för temporära användare och funktioner, att välkomna det oförutsedda och att reda ut eventuella konflikter och dra lärdom av den särskilda dynamik som skapas vid en utveckling som är mer öppen än gängse utvecklingsprocesser. Särskilt frågor om reglering, makt, värdeskapande, självförvaltning, respekt för mångfalden av behov, etc. kan bli föremål för diskussion och är viktiga processer att engagera sig i vid gemensam utveckling.
Det finns ett kontinuerligt behov av att fördjupa förståelsen för vad som sker i faktiska omvandlingsprocesser för att kunna bistå med kunskap till både professionella aktörer och lekmän. Något som tycks vara väsentligt är att lära sig om t.ex. nya former för att involvera de boende, nya värderingar och mervärden som kan uppstå, hur mångfunktionell användning av stadsrummet kan fungera, samt att reflektera över och kommunicera kring vad som skapar kvalitet i det offentliga rummet och för vem. Det återstår att se hur detta urbana experiment utvecklas och det ska bli mycket intressant att följa dess utveckling, att möta framväxande ägandeskap och värderingar samt att lära av konflikter och samarbeten.
Nina Vogel har i sin roll som forskare inte bara studerat och dokumenterat vår process på avstånd utan också varit en aktiv part som ömsom kritiserat och stimulerat idéarbetet. På så sätt har vi från stadens sida fått en utmanande sparringpartner som höjt och vässat vår process och produkt.
Alfred Nerhagen, Landskapsarkitekt och projektledare för Pixla piren; Stadsbyggnadsförvaltningen, Helsingborgs stad.
NINA VOGEL
Nina Vogel, postdoktor vid SLU:s forskningsplattform FUSE (future urban sustainable environments), undersöker gränssnittet mellan formella and informella planeringspraktiker samt vilken inverkan urbana allmänningar och andra former av medskapande har på stadsomvandlingsprocesser och platsskapande.
Tummen upp för Tankesmedjan Movium!
Tankesmedjan Movium har spetskompetens och är ledande i landet inom en rad områden, skriver Kerstin Hugne, ordförande i Moviums ledningsråd. Tankesmedjan behövs idag mer än någonsin!
Nätverksmöten som behövs i en föränderlig tid
Sedan många år tillbaka möts medlemmarna i nätverket Barn, unga och byggd miljö, BUB, för utbyte mellan planerare och forskare om barns och ungas utemiljö. Mötena är intressanta tidsspeglar som visar samhällets förändringar, skriver Maria Nordström, miljöpsykolog och forskare vid SLU som ledde nätverket 2004–2010 tillsammans med Pia Björklid.
Spretigt i Riverside Park South
Frederick Law Olmsted gav ursprungligen form åt Riverside Park, NYC. Den nya förlängningen längs Hudsonfloden får Caroline Dahl att känna sig tveksam. Vart tog rumsligheten vägen?
Ut med kontoret i parken?
När flexibilitet och medarbetarnas hälsa hamnar i fokus på arbetsplatsen, funderar Göran Nilsson över att vi får ytterligare en anledning att ta hand om våra utemiljöer.
Kunskap om jämställd planering når inte ut
Idag är kunskapen om jämställd stadsplanering mer djuplodad än för ett par decennier sedan. Karin Andersson känner sig trots det uppgiven.
Vem bygger nästa stora park?
Stora parker är på frammarsch i världen. Var ser vi nästa stora park i Sverige, undrar Lars Johansson.
Spökstad
Fredrik Jergmo ser i sin krönika hur samhällsutvecklingen går fortare och fortare och funderar över hur det påverkar stadsutvecklingen och livet i staden.
Gilla inte optiskt buller
Berlins ljusfestival har nyligen avslutats. Med tusentals människor på gatorna blev det på många sätt en succé, inte minst för caféerna runt Brandenburger Tor som tjänade grova pengar på oss tillfälliga toalettbesökare under de tio kvällar som festivalen pågick.
Medborgarna skapar staden
Den internationella filmfestivalen ArchFilmLund 2016 handlade nästan mer om urbant liv än om arkitektur i sig. Vinnande film lyfter fram ett starkt medborgarengagemang i Christchurch efter jordbävningen 2011.
Global kraftsamling i Lund för barns utemiljöer
Under några intensiva dagar i mitten av september myllrade det runt människor i Lund med en gemensam uppgift i fokus: att skapa levande gröna uppväxtmiljöer för barn och ungdomar överallt i världen.
Lekplatsen är död – länge leve lekplatsen!
Märit Jansson, lektor vid SLU och aktuell med seminariet ”Plats för lek – svenska lekplatser förr och nu” och som redaktör för antologin med samma namn, skriver i sin krönika om att när hon i mitten av 2000-talet började studera anlagda lekplatser och deras användning och förvaltning, ofta mötte skepsis. Hon minns särskilt när hon i fikarummet på en kommun fick höra: ”Att aldrig någon kan forska om något viktigt!”.
BEUM höjer kompetensen om utemiljön!
Då har ännu en besiktningskurs gått av stapeln! Den 30-31 augusti arrangerade BEUM, i samarbete med Movium, Besiktningskurs Natursten, markbetong och asfalt i Malmö. I sin krönika reflekterar Göran Nilsson över BEUMs historia och betydelse.
Lägg till ny kommentar