Parker och trädgårdar som turistattraktion
En av mina senaste jobbrelaterade aha-upplevelser fick jag under Helsingborgs Näringslivsdagar den 10 oktober förra året. Temat var Framtidens turism och arrangörerna hade som key note speaker bjudit in Roger Brooks från Seattle i USA. Han är en välkänd guru i turismkretsar, grundare av företaget Destination Development International och enligt företagets hemsida har han assisterat nästan 1 000 städer och regioner med cityutveckling, varumärkesbyggande, turism och marknadsföring.
Det var många år sedan jag hörde en sådan trevlig och inspirerande föreläsning, rubriken var Seven Immutable Rules of a Successful Destination. Roger Brooks med fru hade anlänt till Kastrup under söndagen, åkt vidare till Helsingborg och sedan hunnit uppleva ett antal platser i nordvästra Skåne under 2 ½ dag. Han lyckades på ett spirituellt, engagerande och pedagogiskt sätt baka in sina nyvunna erfarenheter från Danmark/Skåne-besöket i sin föreläsning på onsdagen – han måste ha suttit uppe hela natten för att få ihop sina nytagna bilder och videofilmer.
Ineffektiv reklam
Roger Brooks menar att vi har ett sådant överflöd av reklam och marknadsföring med offentliga samhällsinstitutioner som avsändare att 97 procent av denna är ineffektiv. Tillgången och utvecklingen av nätbaserade tjänster har förändrat alla grundläggande strukturer inom marknadsföringsgebitet.
Han hade så många spännande och lärorika berättelser från sin nordvästskånska studieresa att han endast hann med att koppla sina intryck till fem av de sju måste-reglerna. Men vi fick alla dessa på en lista. De handlar sammanfattningsvis om vikten av att marknadsföra en destination på rätt sätt, inte minst att utnyttja the world of social media, att tänka som en inspirerande reseskildrare i termer av upplevelser och vad som är unikt för den plats man vill sälja in samt att känna till turisternas vanor och mönster i hur man spenderar sina pengar.
Utveckla och samordna
Att utveckla och samordna satsningar på destinationstänkande inom den svenska trädgårdsturismen var det primära syftet när Helsingborgs stad och Malmö stad tillsammans med Movium under 2008 bjöd in till en första konferens på temat. Samarbetet har fortsatt och stärkts, 2010 etablerades nätverket SSPPG – Swedish Society of Public Parks and Gardens. Nätverket, som för närvarande samlar 24 av Sveriges främsta publika parker och trädgårdar samt städer med tydlig trädgårdsprofil, har blivit en part i arrangörsstaben av den årliga konferensen.
Med tiden har konferensens innehåll vidgats men fortfarande med en konsekvent linje att knyta an diskussionerna till ett hållbarhetsperspektiv. När vi nu bjuder in till en sjätte konferens med rubriken Publika parker och trädgårdar – hållbara upplevelser den 21 mars så gör vi det med ett startfält av fantastisk kaliber (läs mer på Movium Utbildning). Välrenommerade park- och trädgårdsprofiler från USA, Frankrike, England, Tyskland, Danmark och Sverige kommer att skapa en inspirerande strålglans med sin kunskap och erfarenhet kring upplevelser och trädgårdskultur.
Brooks på återbesök?
Våra föreläsare kanske inte har träffat eller lyssnat på Roger Brooks men många av dem skulle nog känna sig bekväma med, och nicka belåtet i samförstånd, när hans sju måste-regler beskrivs – hur många turister lockas inte till exempel av det unika med High Line till New York, med ljusfestival och andra upplevelser i utemiljön till Lyon eller av de speciella trädgårdsmiljöerna vid Chelsea Flower Show till London?
Och till sist – apropå Roger Brooks: det skulle naturligtvis vara en hit att få honom till Sverige, till exempel på SSPPG:s initiativ, för att analysera och ge råd om trädgårdsturismen i någon del av landet. Men då måste vi vara långsiktiga i vårt kontaktskapande – han har 250 resdagar om året, berättade han under sitt framträdande i Helsingborg.
Göran Nilsson
Koordinator Park-gata-torg
Dags att tala om förtätning av parker
Ordet park är laddat med en stark social dimension. Eftersom stadsplanering idag handlar om att förtäta måste också parkföreträdare tala i samma termer för att argumentera för parkernas existens. Det är dags att börja tala om täthet i form av aktiviteter, täthet av folk, för att göra det tydligt vad parkerna ska vara för någonting.
Stadsdelen där det växer så det knakar
Stadsdelen Seved i Malmö signalerar dubbla budskap: Å ena sidan är den småskalig och välplanerad och borde vara attraktiv. Å andra sidan är husen nedgångna och lokalpressen rapporterar om kravaller och knark. Samtidigt sjuder stadsdelen av aktivitet: det växer så det knakar i odlingar som bara blir större och större bland husen.
Integration och landsbygdsutveckling tar fart om staden involveras!
En ökad integration och förbättrad landsbygdsutveckling behöver stadens invånare, idéer och resurser. Stimulera utvecklingsstöd och program som suddar ut gränserna mellan stad och land – skapa mötesplatser och forum där den gemensamma utvecklingen kan frodas i win–win-koncept, uppmanar Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap vid SLU i Alnarp.
Ödetomter är
inga tomrum
Malmö är ett exempel på en svensk stad som växer. Där finns exempel på många av de frågor som väcks i planeringen när behovet av bostäder är stort och staden ska bli tätare. Måste alla rivningstomter, eller till synes outnyttjade plättar här och där, bebyggas? Är det inte hög tid att tala om hur man kan värdera och se dessa platser som ett slags möjlighetsplatser i planeringen?
Rom – en stad som nästlar sig in
I Rom kan man gå långt utan att det någonsin blir tråkigt. Där finns mycket att hämta för en stadsplanerare som undrar vad som får en människa att vilja vandra. Rom är en stad som nästlar sig in via sinnena. Det är inte människan som rotar sig på en plats - det är platsen som rotar sig i människan.
Odling som politisk handling
Stadsodling verkar vara en trend att räkna med och lanseras som vore den någonting helt nytt. Men stadsodling fanns redan på 1890-talet i Detroit.
Rätten till ett träd
Mamma intygar att hon kan se ett träd om hon bara lutar sig fram. Hon vet att jag i det närmaste betraktar det som en mänsklig rättighet att se ett träd utanför sitt fönster, skriver Titti Olsson, som tänker på vikten av att se ett träd utanför fönstret när man blir gammal och sitter hela dagarna vid sitt bord. Då är utsikten allt.
Undermåliga skolgårdar hämmar barnens utveckling!
Idag är det tillåtet att bedriva skolverksamhet i lokaler utan utemiljö. Detta strider enligt vår mening mot både förnuft och lagstiftning. Det krävs gemensamma insatser för att främja och förbättra landets skolgårdar och förskolegårdar, menar Petter Åkerblom, Movium, Johan Faskunger, utredare åt Statens folkhälsoinstitut , och Johan Tranquist
kanslichef, NCFF – nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn.
Är du för eller emot klimatet?
När världens ledare samlades i Köpenhamn för att lösa klimatkrisen misslyckades de. Att ta ansvar har visat sig vara för svårt på internationell nivå. Nu gäller det istället att våga ta steget till ett nationellt och lokalt – ja till och med ett individuellt – ansvar.
Är det möjligt?
Från skuld till ansvar
När detta skrivs är det avslutningsdag på Cop15 i Köpenhamn.
Går det att föhandla om klimatet? Vad skulle det innebära för stadsplaneringen om man införde nollvision, det vill säga förbjöd alla utsläpp av växthusgaser?
Staden som livsrum
Grått och gammalt om staden hos konservativ urban-kramare, tycker Måns Norlin på Movium om Larseric Johansons debattinlägg om stadens sanna värden.
Norlin tycker att Johansons inlägg luktar modernism. Dagens urbana människa är dock ingen produkt av modernismen, menar Norlin. Hon eller han väljer inte antingen staden eller landet, utan både och, samtidigt.
Urban-kramare förenen eder…
Det är hög tid att stå upp till försvar för staden. Inte för stadens avigsidor eller tillkortakommanden, men väl stadens kvaliteter. De kvaliteterna ökar knappast när vi nu ska ta hjälp av skogens träd eller lantgårdens kor, höns och grisar, anser Larseric Johanson, journalist på Tidningen Utemiljö.
-Det är dags för kamp. För ni finns väl, alla ni som njuter av staden och vill fortsätta att göra det. Ni som kan redovisa en ”stadsproveniens” i generationer, skriver han.
Lägg till ny kommentar