På spaning med Moviums ledningsråd
Från vänster: Håkan Schroeder, Titti Olsson (ajungerad), Katarina Schylberg, Kristoffer Nilsson, Caroline Dahl, Carl Arnö, Eva Hägglund, Anders Rasmusson (ajungerad), Tim Schnoor, Lars Johansson, Elisabet Jonsson, Ulf E Andersson, Kerstin Hugne, Lotta Lindstam.
När Tankesmedjan Moviums ledningsråd träffades i mitten av maj spanade ledamöterna efter aktuella frågor och tendenser som berör vår verksamhet. Det blev en inspirerande mix av iakttagelser, utmaningar, företeelser och möjligheter som presenterades. För att verkligen se sammanhang och mönster bland de knappt 50-tal spaningar som nämndes krävs det självfallet en djupare eftertanke för att göra alla spaningarna rättvisa, men några sammanfattande utdrag kommer ändå här:
Aktivare stad! Hälsa och aktiva miljöer i stan. Hur ser en stad byggd för ett aktivt och hälsosamt liv ut, hur ser en stad byggd för lek ut? Skiljer den sig från den stad som vi har och när ska promenadstadens löften verkligen slå in i fråga om hur vi disponerar marken i urbana miljöer? Kan en aktiv stad också innebära ett aktivare deltagande av invånarna i formandet och skötseln av de gemensamma miljöerna? Hur kan detta tas till vara som en kraft i planeringen och omställningen av våra städer? Och, vad händer när nya användningar av de offentliga rummen inte uppskattas av ”alla”?
Urban natur! Har inslag av ”natur” i staden enbart blivit ett stilleben? Innebär förtätningstrenden ett ökat intresse för att uppleva ”riktig” natur och hur kan vi i så fall tillgängliggöra den? Vad är skogens arkitektur? Vad är de faktiska effekterna av den förtätning som vi har genomfört och hur kan vi kompensera värdet av friyta för den förtätning som är på gång?
Odla! Intresset för stadsodling kommer att fortsätta och vi kommer att få se mer av kommersiell, storskalig urban odling. Odling kommer också att ta plats på nya platser, som växthus på tak et cetera. Ekosystemtjänster är fortsatt intressant och angeläget, men när kommer de gröna innovationerna? Och på tal om innovation, hur får vi med de sociala innovatörerna, hur kan de ges rätt förutsättningar för att växa och ta plats i samhällsbyggandet?
Nya material! Hur hållbara och hälsosamma är alla nya material som anläggs i våra offentliga miljöer? Och, digitalisering – vad innebär det för en urban miljö?
Ekonomiska drivkrafter i samhällsplanering! Vad driver investeringsviljan i urbana miljöer? Håller denna kraft på att ”kidnappa” samhällsplaneringen genom att ekonomiska intressen i form av förväntade värdeökning nu också kommersialiseras under själva planeringsprocessen, och inte som tidigare uppstår främst efter att projekt blivit genomförda? Det vill säga: detaljplanerade projekt säljs vidare innan de ens är byggda.
Från bostad till boende! Frågan kan inte bara handla om bostadsproduktion, utan måste också inkludera resonemang om kvalitativa aspekter och hur de är kopplade till den gemensamma utemiljön.
Fler spaningar och rikare aspekter kom naturligtvis fram vid vår övning än vad som har varit möjligt att återge här. Detta material utgör nu underlag för Moviums framtida strategiska inriktning och det kan också bli så att någon av dessa spaningar dyker som tema för Tidskriften STAD under nästa år.
CAROLINE DAHL
Solens mörka sida
I min roll som landskapsarkitekt har jag hittills varit oreflekterat positiv till soliga platser. Glatt har jag identifierat soliga hörnor som potentiellt sköna sittplatser eller lämpliga lekställen, skriver landskapsarkitekt Lena Jungmark. Men även solen har en baksida.
Den visuella och sinnliga grönskan
Att arbeta för och med urbana ekosystemtjänster – det finns väl numera knappast någon svensk kommun som inte har ambitioner på detta område. Kurser kring hur man kan förstå och värdera ekosystemtjänster i samhällsplaneringen poppar upp som kantareller i backen ett bra svampår. Det finns nog all anledning att hålla upp ett litet varningens finger: när ett begrepp blir väldigt inne finns det alltid en risk att dess definition suddas ut i kanterna, skriver Moviums Göran Nilsson.
Vad är det som låter i staden?
Plötsligt är ljudet i fokus. Det ordnas välbesökta konferenser om ljud, och Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet, finansierar forskningsprojekt om stadens ljudrum. På senare år har intresset för ljudplanering ökat. Där man tidigare planerade med utgångspunkt i buller och ljudnivåer, betonas nu allt oftare upplevelsen av ljud, och fler vill vara med och undersöka hur frågor kring ljudlandskapet kan integreras i planering och gestaltning.
Förklädd stad
Att som krönikör för Movium ifrågasätta en av organisationens identifierade strategiska teman är kanske inte det smartaste att göra – men jag kan inte låta bli att fundera över varför staden ska vara hälsosam? Är det inte människorna i staden som ska vara hälsosamma? Hur kan vi ens förvänta oss att staden som objekt ska leva upp till normativa föreställningar som bara vi människor har en möjlighet att göra medvetna val kring, undrar planeringsarkitekt/arkitekt Caroline Dahl vid SLU.
För innovation krävs möjlighet till möten
Innovera mera! är budskapet som bankats i oss från olika håll den senaste tiden. Vi vet att vi står inför enorma utmaningar – klimatkris, mat och energi åt en växande befolkning, segregation, folkhälsoproblem etc. För att lösa alla dessa väldiga utmaningar sätter vi idag stor tilltro till vår egen innovationsförmåga. Människan kommer att behöva innovera som aldrig förr, skriver Moviums chef Anders Rasmusson.
Risktagande utvecklar hjärnan
Säkerhetstänkandet kring barns lekmiljöer går bakåt i Sverige. I Nya Zeeland slopar man idag hämmande säkerhetsföreskrifter och får stöd av forskare: olyckstillbuden minskar. Lärarna rapporterar om mer fokuserade elever. Krönika av Titti Olsson.
Offentliga platser – för alla
Den 5 oktober firades World Habitat Day och temat för året var Public Spaces for all. När världens befolkning nu överstiger 7,2 miljarder människor (31 december 2014) ökar trycket inte bara på bostäder utan även på offentliga platser. Maja Manner reflekterar över offentliga platser för alla och ger exempel från olika sammanhang hon varit delaktig i.
Plant bamboo in your head
”Jag trodde jag var en erfaren arkitekt, men oj vad mycket jag har kvar att lära!” Richard Parker, VD på 450 Architects i San Francisco, ser sig ödmjukt omkring. I den djupa ravinen framför oss finns ett femtontal skolbyggnader helt och hållet av bambu. Man tar sig dit över den brusande forsen via en kraftfull bambukonstruktion.
”Let’s call it a test!”
En tidigare arbetsgivare till mig sa ofta ”Let’s call it a test.”. Många städers strategiavdelningar använder idag gärna begreppet innovation och uppmanar till innovativa lösningar. Men när ord ska bli till handling är det ändå lätt att man gör som man alltid gjort, den beprövade metoden känns trygg och är kanske lättare för politiker, beslutsfattare, allmänhet och gamla stofiler att förstå. Att få till stånd det där innovativa och obeprövade kan vara svårt.
Nomadlivet på Londons kanaler är under hot
Jag andas, äntligen. Varje gång jag sprungit over kullen i Springfield Park och ser kanalen River Lea och våtmarken vid Walthamsrow Marshes breda ut sig framför mig stannar jag. For att andas. For att känna hur det känns att ha denna volym av luft framfor mig. Denna grönska. Öppenhet. Att omges av denna avsaknad av människor och bruna tegelbyggnader. Jag står stilla. Flåsar rakt ut i luften. I den massiva täthet London utgör är kanalerna min oas. Min oumbärliga oas.
Naturlik plantering skapar lekfull skolgård
Om vädret tillåter brukar jag ta en tur ut i trädgården med kaffekoppen framåt eftermiddagen. I luften ljuder fågelsång, men har klockan passerat halv tre blandas fågelkvittret med glada barnröster och ivriga hammarslag. Det betyder att lågstadieeleverna på den närbelägna skolan är på fritids. Och eleverna på just detta fritids uppmuntras att använda sig av närmiljön för att skapa egna platser.
När flyttar en stad?
Kiruna ligger i arktisk region, där den stora skillnaden mellan dag och natt – ljus och mörker – och mellan kyla och värme är helt avgörande för hur människor tänker. Är det vår nu? frågar jag mig en av de första dagarna i maj när jag anlänt till staden, och får ett bestämt ja till svar fast snön yr.
Lägg till ny kommentar