På spaning med Moviums ledningsråd
Från vänster: Håkan Schroeder, Titti Olsson (ajungerad), Katarina Schylberg, Kristoffer Nilsson, Caroline Dahl, Carl Arnö, Eva Hägglund, Anders Rasmusson (ajungerad), Tim Schnoor, Lars Johansson, Elisabet Jonsson, Ulf E Andersson, Kerstin Hugne, Lotta Lindstam.
När Tankesmedjan Moviums ledningsråd träffades i mitten av maj spanade ledamöterna efter aktuella frågor och tendenser som berör vår verksamhet. Det blev en inspirerande mix av iakttagelser, utmaningar, företeelser och möjligheter som presenterades. För att verkligen se sammanhang och mönster bland de knappt 50-tal spaningar som nämndes krävs det självfallet en djupare eftertanke för att göra alla spaningarna rättvisa, men några sammanfattande utdrag kommer ändå här:
Aktivare stad! Hälsa och aktiva miljöer i stan. Hur ser en stad byggd för ett aktivt och hälsosamt liv ut, hur ser en stad byggd för lek ut? Skiljer den sig från den stad som vi har och när ska promenadstadens löften verkligen slå in i fråga om hur vi disponerar marken i urbana miljöer? Kan en aktiv stad också innebära ett aktivare deltagande av invånarna i formandet och skötseln av de gemensamma miljöerna? Hur kan detta tas till vara som en kraft i planeringen och omställningen av våra städer? Och, vad händer när nya användningar av de offentliga rummen inte uppskattas av ”alla”?
Urban natur! Har inslag av ”natur” i staden enbart blivit ett stilleben? Innebär förtätningstrenden ett ökat intresse för att uppleva ”riktig” natur och hur kan vi i så fall tillgängliggöra den? Vad är skogens arkitektur? Vad är de faktiska effekterna av den förtätning som vi har genomfört och hur kan vi kompensera värdet av friyta för den förtätning som är på gång?
Odla! Intresset för stadsodling kommer att fortsätta och vi kommer att få se mer av kommersiell, storskalig urban odling. Odling kommer också att ta plats på nya platser, som växthus på tak et cetera. Ekosystemtjänster är fortsatt intressant och angeläget, men när kommer de gröna innovationerna? Och på tal om innovation, hur får vi med de sociala innovatörerna, hur kan de ges rätt förutsättningar för att växa och ta plats i samhällsbyggandet?
Nya material! Hur hållbara och hälsosamma är alla nya material som anläggs i våra offentliga miljöer? Och, digitalisering – vad innebär det för en urban miljö?
Ekonomiska drivkrafter i samhällsplanering! Vad driver investeringsviljan i urbana miljöer? Håller denna kraft på att ”kidnappa” samhällsplaneringen genom att ekonomiska intressen i form av förväntade värdeökning nu också kommersialiseras under själva planeringsprocessen, och inte som tidigare uppstår främst efter att projekt blivit genomförda? Det vill säga: detaljplanerade projekt säljs vidare innan de ens är byggda.
Från bostad till boende! Frågan kan inte bara handla om bostadsproduktion, utan måste också inkludera resonemang om kvalitativa aspekter och hur de är kopplade till den gemensamma utemiljön.
Fler spaningar och rikare aspekter kom naturligtvis fram vid vår övning än vad som har varit möjligt att återge här. Detta material utgör nu underlag för Moviums framtida strategiska inriktning och det kan också bli så att någon av dessa spaningar dyker som tema för Tidskriften STAD under nästa år.
CAROLINE DAHL
Nu jobbar vi på för den urbana agendan!
Caroline Dahl blickar framåt och ser många positiva saker 2017. Flera av världens länder har t.ex. enats kring en ny urban agenda som antogs vid FN:s Habitat III-möte i Quito i höstas. Särskilt intressant är ”princip” nr 100 som verkligen kan tjäna som en följeslagare för oss som arbetar med hållbar utveckling och förvaltning av stadslandskapet.
Ekosystemtjänster gynnar social hållbarhet
Med Plattformsdagarna i Malmö i slutet av förra året ännu i färskt minne ger Harald Klein här sin bild av hur frågan om urbana ekosystemtjänster behandlades.
Tummen upp för Tankesmedjan Movium!
Tankesmedjan Movium har spetskompetens och är ledande i landet inom en rad områden, skriver Kerstin Hugne, ordförande i Moviums ledningsråd. Tankesmedjan behövs idag mer än någonsin!
Nätverksmöten som behövs i en föränderlig tid
Sedan många år tillbaka möts medlemmarna i nätverket Barn, unga och byggd miljö, BUB, för utbyte mellan planerare och forskare om barns och ungas utemiljö. Mötena är intressanta tidsspeglar som visar samhällets förändringar, skriver Maria Nordström, miljöpsykolog och forskare vid SLU som ledde nätverket 2004–2010 tillsammans med Pia Björklid.
Spretigt i Riverside Park South
Frederick Law Olmsted gav ursprungligen form åt Riverside Park, NYC. Den nya förlängningen längs Hudsonfloden får Caroline Dahl att känna sig tveksam. Vart tog rumsligheten vägen?
Ut med kontoret i parken?
När flexibilitet och medarbetarnas hälsa hamnar i fokus på arbetsplatsen, funderar Göran Nilsson över att vi får ytterligare en anledning att ta hand om våra utemiljöer.
Kunskap om jämställd planering når inte ut
Idag är kunskapen om jämställd stadsplanering mer djuplodad än för ett par decennier sedan. Karin Andersson känner sig trots det uppgiven.
Vem bygger nästa stora park?
Stora parker är på frammarsch i världen. Var ser vi nästa stora park i Sverige, undrar Lars Johansson.
Spökstad
Fredrik Jergmo ser i sin krönika hur samhällsutvecklingen går fortare och fortare och funderar över hur det påverkar stadsutvecklingen och livet i staden.
Gilla inte optiskt buller
Berlins ljusfestival har nyligen avslutats. Med tusentals människor på gatorna blev det på många sätt en succé, inte minst för caféerna runt Brandenburger Tor som tjänade grova pengar på oss tillfälliga toalettbesökare under de tio kvällar som festivalen pågick.
Lägg till ny kommentar