
Foto: Lena Jungmark

Foto: Lena Jungmark

Foto: Lena Jungmark
På daglig promenad
Den dagliga coronapromenaden leder mig till nya platser. Mitt pensum på minst 5 000 steg, helst det dubbla, för mig åt alla väderstreck utan något annat mål i sikte än att få en rejäl dos rörelse och frisk luft. Jag är inte ensam. På gator, över torg och i parker travar stadsbor i alla åldrar med lika energiska och beslutsamma steg på väg mot inget särskilt. Stadens offentliga rum är befolkade som aldrig förr.
Nya är de långa köer som ringlar ut från affärer som satt maxgräns för antal kunder i butiken. Ny är invasionen av nyblivna hundägare som kämpar med ystra och bångstyriga valpar som vägrar disciplineras. Tidigare förbisedda platser laddas med minnen när barnkalas flyttar utomhus och ballonger visar vägen till tårtan som serveras i ett vindskydd.
Lund, staden där jag bor, är inte stor. På 10 000 steg kan en i princip nå alla stadsdelar. Mina promenader på dagtid snirklar sig ofta fram genom parker, koloniområden och gator med lite trafik. På kvällen styr jag kosan mot centrum för att på köpet få en känsla av att vara en bland andra. Se människor och uppleva lite stadsliv.
I förra veckan träffade jag ett oväntat stort barn på min runda. Utanför Skissernas museum konfronterades jag med Charlotte Gyllenhammars fem meter höga glasfiberskulptur ”Gigant Out” från 2018. Den överraskade mig så pass att promenaden fick ett tvärt stopp. Vad är det här för ett mäktigt barn som står vänt mot entrén? Vad vill det – och vad är det kapabelt till?
Jag står nedanför jättebarnet och tittar upp med nacken bakåtböjd. Söker efter svar på frågor om skala, uttryck och motiv. Så slår det mig att jag intagit barnets position. Barnet som har en massa frågor som inte får några begripliga svar, som undrar och är litet. Det känns överraskande och lite fnissigt. Berikad fortsätter jag min promenad.
Väl hemkommen googlar jag på Gigant Out. I en intervju på Youtube berättar konstnären att hon i sitt verk vill förstärka barnets uttryck genom att fokusera på klädseln. Hon liknar overallen vid en skyddsdräkt för rymdfärd eller för bekämpning av pandemisk smitta. Barnet, menar hon, kan symbolisera de förstärkta sinnena i det offentliga rummet, på samma sätt som en konstnär kan skärpa våra sinnesupplevelser.
LENA JUNGMARK
Hur ser det urbana friluftslivet ut?
Konsumerar vi urbana varelser naturupplevelser som vi äter glass, undrar Caroline Dahl, som varit på en tankesmedja om urbant friluftsliv i Sundsvall.
Vem värnar den goda jorden?
Det råder bred politisk enighet om att livsmedelsproduktionen i Sverige måste öka. I ljuset av den nya nationella livsmedelsstrategin vill Göran Nilsson värna åkermarkens värden.
Nu jobbar vi på för den urbana agendan!
Caroline Dahl blickar framåt och ser många positiva saker 2017. Flera av världens länder har t.ex. enats kring en ny urban agenda som antogs vid FN:s Habitat III-möte i Quito i höstas. Särskilt intressant är ”princip” nr 100 som verkligen kan tjäna som en följeslagare för oss som arbetar med hållbar utveckling och förvaltning av stadslandskapet.
Ekosystemtjänster gynnar social hållbarhet
Med Plattformsdagarna i Malmö i slutet av förra året ännu i färskt minne ger Harald Klein här sin bild av hur frågan om urbana ekosystemtjänster behandlades.
Tummen upp för Tankesmedjan Movium!
Tankesmedjan Movium har spetskompetens och är ledande i landet inom en rad områden, skriver Kerstin Hugne, ordförande i Moviums ledningsråd. Tankesmedjan behövs idag mer än någonsin!
Nätverksmöten som behövs i en föränderlig tid
Sedan många år tillbaka möts medlemmarna i nätverket Barn, unga och byggd miljö, BUB, för utbyte mellan planerare och forskare om barns och ungas utemiljö. Mötena är intressanta tidsspeglar som visar samhällets förändringar, skriver Maria Nordström, miljöpsykolog och forskare vid SLU som ledde nätverket 2004–2010 tillsammans med Pia Björklid.
Spretigt i Riverside Park South
Frederick Law Olmsted gav ursprungligen form åt Riverside Park, NYC. Den nya förlängningen längs Hudsonfloden får Caroline Dahl att känna sig tveksam. Vart tog rumsligheten vägen?
Ut med kontoret i parken?
När flexibilitet och medarbetarnas hälsa hamnar i fokus på arbetsplatsen, funderar Göran Nilsson över att vi får ytterligare en anledning att ta hand om våra utemiljöer.
Kunskap om jämställd planering når inte ut
Idag är kunskapen om jämställd stadsplanering mer djuplodad än för ett par decennier sedan. Karin Andersson känner sig trots det uppgiven.
Vem bygger nästa stora park?
Stora parker är på frammarsch i världen. Var ser vi nästa stora park i Sverige, undrar Lars Johansson.
Spökstad
Fredrik Jergmo ser i sin krönika hur samhällsutvecklingen går fortare och fortare och funderar över hur det påverkar stadsutvecklingen och livet i staden.
Gilla inte optiskt buller
Berlins ljusfestival har nyligen avslutats. Med tusentals människor på gatorna blev det på många sätt en succé, inte minst för caféerna runt Brandenburger Tor som tjänade grova pengar på oss tillfälliga toalettbesökare under de tio kvällar som festivalen pågick.