
Foto: Lena Jungmark

Foto: Lena Jungmark

Foto: Lena Jungmark
På daglig promenad
Den dagliga coronapromenaden leder mig till nya platser. Mitt pensum på minst 5 000 steg, helst det dubbla, för mig åt alla väderstreck utan något annat mål i sikte än att få en rejäl dos rörelse och frisk luft. Jag är inte ensam. På gator, över torg och i parker travar stadsbor i alla åldrar med lika energiska och beslutsamma steg på väg mot inget särskilt. Stadens offentliga rum är befolkade som aldrig förr.
Nya är de långa köer som ringlar ut från affärer som satt maxgräns för antal kunder i butiken. Ny är invasionen av nyblivna hundägare som kämpar med ystra och bångstyriga valpar som vägrar disciplineras. Tidigare förbisedda platser laddas med minnen när barnkalas flyttar utomhus och ballonger visar vägen till tårtan som serveras i ett vindskydd.
Lund, staden där jag bor, är inte stor. På 10 000 steg kan en i princip nå alla stadsdelar. Mina promenader på dagtid snirklar sig ofta fram genom parker, koloniområden och gator med lite trafik. På kvällen styr jag kosan mot centrum för att på köpet få en känsla av att vara en bland andra. Se människor och uppleva lite stadsliv.
I förra veckan träffade jag ett oväntat stort barn på min runda. Utanför Skissernas museum konfronterades jag med Charlotte Gyllenhammars fem meter höga glasfiberskulptur ”Gigant Out” från 2018. Den överraskade mig så pass att promenaden fick ett tvärt stopp. Vad är det här för ett mäktigt barn som står vänt mot entrén? Vad vill det – och vad är det kapabelt till?
Jag står nedanför jättebarnet och tittar upp med nacken bakåtböjd. Söker efter svar på frågor om skala, uttryck och motiv. Så slår det mig att jag intagit barnets position. Barnet som har en massa frågor som inte får några begripliga svar, som undrar och är litet. Det känns överraskande och lite fnissigt. Berikad fortsätter jag min promenad.
Väl hemkommen googlar jag på Gigant Out. I en intervju på Youtube berättar konstnären att hon i sitt verk vill förstärka barnets uttryck genom att fokusera på klädseln. Hon liknar overallen vid en skyddsdräkt för rymdfärd eller för bekämpning av pandemisk smitta. Barnet, menar hon, kan symbolisera de förstärkta sinnena i det offentliga rummet, på samma sätt som en konstnär kan skärpa våra sinnesupplevelser.
LENA JUNGMARK
DEN DEMOKRATISKA PLATSEN ÄR NÖDVÄNDIG
Det offentliga rummet är en plats för demokrati. Våra gemensamma platser i städer är till för alla. De är allas. På lika villkor. I lördags utmanades denna grundläggande princip av nazister i Malmö. >>
BROKIGHETEN VÄLKOMNAR
Varför känns New Yorks storskalighet varierad men Malmös så enformig? Karin Andersson längtar efter brokiga städer och välkomnar en förtätning. >>
HONG KONGS RULLTRAPPOR VÄNDER UT OCH IN PÅ BEGREPPEN
Stadens många rulltrappor är som en signatur för Hong Kong. De är så framgångsrika att stadsdelar opponerar sig mot dem i rädsla för gentrifiering. Caroline Dahl åker rulltrappa och tänker på hur tillgängligheten förändrar stadslivet. >>
PROCESSEN ÄR ALLT
Få ifrågasätter medborgarnas viktiga roll i processer som utvecklar staden. Titti Olsson har läst bostadsminister Stefan Attefalls (KD) förslag som ska förenkla byggandet. Men hon ser inte människor i förslagen. >>
Metrostationsbygge blottlägger kulturhistoria
Delar av Assistens Kirkegårds i Köpenhamn har förvandlats till metrostation. Men vad är det med detta att gräva upp och öppna en grav som förfasar oss så, frågar sig Helene Båtshake, som först var skeptisk men nu är fascinerad.
Mer liv om staden behandlas som ett landskap
Moviums partnerskapsträff om ekosystemtjänster fick Caroline Dahl att fundera över relationen mellan stad och landskap. Blir staden mer dynamisk, föränderlig och därför mer levande om landskapet blir en del av staden? >>
Regeringen ovillig lagstifta om skolgårdar
Petter Åkerblom har träffat statssekreterare Bertil Östberg, Utbildningsdepartementet, för att höra regeringens inställning till att lagstifta om skolgårdar. Skolgårdslösa skolor är en skam för Sverige, skriver Petter Åkerblom. >>
Mångfald på begravningsplatsen viktig för social hållbarhet
Om man betraktar begravningsplatsen som ett urbant offentliga rum bland alla andra bör den ge uttryck för en strävan efter hållbar stadsutveckling, skriver Titti Olsson. Det är inte ekologisk hållbarhet hon tänker på, utan social. >>
Social ojämlikhet skapar problem
Enrique Peñalosa, tidigare borgmästare i Bogotá, menar att de flesta problem i städer har sin bakgrund i social ojämlikhet. Karin Andersson träffade honom och insåg att de problem som ojämlikhet ger upphov till finns även i Sverige. >>
Var är kvinnan i kulturarvet?
Inom samhällsvetenskapen är ett av de stora problemen att vetenskapsteori och forskning är skriven av män om män. Helene Båtshake vandrar på kyrkogårdar och ser att det kulturarvet lider av samma symptom. >>
Hittar ni inte kvinnor är det för att ni inte ansträngt er
Hur kommer det sig att landskapsarkitektbranschen som består av en stor majoritet kvinnor så ofta representeras av män? Karin Andersson besökte årets Oysterseminarium, som bokat en majoritet manliga talare. >>
Alnarpsmodellen för trädvärdering vinner gehör
Hur ska man bäst värdera urbana träd? Göran Nilsson och Movium har varit på turné och presenterat Alnarpsmodellen, en modell med ambition att svara på frågan och fungera på nationell nivå för ekonomisk värdering av träd. >>