
Foto: Lena Jungmark

Foto: Lena Jungmark

Foto: Lena Jungmark
På daglig promenad
Den dagliga coronapromenaden leder mig till nya platser. Mitt pensum på minst 5 000 steg, helst det dubbla, för mig åt alla väderstreck utan något annat mål i sikte än att få en rejäl dos rörelse och frisk luft. Jag är inte ensam. På gator, över torg och i parker travar stadsbor i alla åldrar med lika energiska och beslutsamma steg på väg mot inget särskilt. Stadens offentliga rum är befolkade som aldrig förr.
Nya är de långa köer som ringlar ut från affärer som satt maxgräns för antal kunder i butiken. Ny är invasionen av nyblivna hundägare som kämpar med ystra och bångstyriga valpar som vägrar disciplineras. Tidigare förbisedda platser laddas med minnen när barnkalas flyttar utomhus och ballonger visar vägen till tårtan som serveras i ett vindskydd.
Lund, staden där jag bor, är inte stor. På 10 000 steg kan en i princip nå alla stadsdelar. Mina promenader på dagtid snirklar sig ofta fram genom parker, koloniområden och gator med lite trafik. På kvällen styr jag kosan mot centrum för att på köpet få en känsla av att vara en bland andra. Se människor och uppleva lite stadsliv.
I förra veckan träffade jag ett oväntat stort barn på min runda. Utanför Skissernas museum konfronterades jag med Charlotte Gyllenhammars fem meter höga glasfiberskulptur ”Gigant Out” från 2018. Den överraskade mig så pass att promenaden fick ett tvärt stopp. Vad är det här för ett mäktigt barn som står vänt mot entrén? Vad vill det – och vad är det kapabelt till?
Jag står nedanför jättebarnet och tittar upp med nacken bakåtböjd. Söker efter svar på frågor om skala, uttryck och motiv. Så slår det mig att jag intagit barnets position. Barnet som har en massa frågor som inte får några begripliga svar, som undrar och är litet. Det känns överraskande och lite fnissigt. Berikad fortsätter jag min promenad.
Väl hemkommen googlar jag på Gigant Out. I en intervju på Youtube berättar konstnären att hon i sitt verk vill förstärka barnets uttryck genom att fokusera på klädseln. Hon liknar overallen vid en skyddsdräkt för rymdfärd eller för bekämpning av pandemisk smitta. Barnet, menar hon, kan symbolisera de förstärkta sinnena i det offentliga rummet, på samma sätt som en konstnär kan skärpa våra sinnesupplevelser.
LENA JUNGMARK
Gravöl i Göteborg
Det var en fin tid, åren 2004 till 2008, då jag var stadsträdgårdsmästare i Göteborg. Utvecklande och inspirerande, skriver Lars Johansson. Sen hände det något annat. I några kommuner har stadsträdgårdsmästaren försvunnit, kan vi hoppas att stadsträdgårdsmästarens roll återigen faktiskt stärks?
Gestaltad livsmiljö – når vi ut?
Lars Johansson frågar sig om alla vällovliga konferenser på temat Gestaltad livsmiljö verkligen når dem som inte redan är frälsta. Hur kan det annars bli så fel i gestaltningen av offentliga rum?
Stadsskog – en gåva till framtiden
Hur vill vi att omgivningarna ska vara där människor bor om hundra år? Landskapsarkitekt Kerstin Lindström, landskapsarkitekt, reflekterar över träd, skogar, visioner och strategier.
Förmågan att skapa tid
Tid och rum hör ihop. Men hur? Caroline Dahl reflekterar över vad som gör att vi vill slå oss ner och stanna kvar på vissa platser i det publika rummet.
Med fönstret öppet mot en bättre framtid
Caroline Dahl önskar alla en skön sommar och reflekterar över vilka frågor som präglar vår tid – och framtid. Tankesmedjan fokuserar i höst på temaområdet ”Kampen om staden” med flera satsningar.
AI och hållbarhet
Harald Klein reflekterar kring cirkulära system, regenerativ utveckling och naturbaserade lösningar.
Sinnrik gestaltning av lekfullhet
Att leken och dess villkor stod i fokus under konferensen ”Den lekfulla staden” på stadsexpot H22 är ju självklart. Men lekfull, vad betyder egentligen det?
Naturskildringar – möt naturens ljud inomhus
Hur skiljer sig naturljud från visuella upplevelser av naturen, så som vinden, vattnet eller skogen? Går det att skildra naturen i ljud? Och kan ljudet av natur hjälpa oss återknyta till vår omgivande miljö?
En väg till hållbarhet
Under våren och sommaren lyfter Movium särskilt fram ett av tankesmedjans fyra temaområden: det som handlar om att gestalta staden ur barns och ungas perspektiv.
Att sätta ord på förändring
Går det att finna ett språk som gör att vi förstår hur vi själva och naturen, landskapet och den byggda miljön, faktiskt hänger samman?