LA State Historic Park i Los Angeles. Foto: Caroline Dahl.
OMSTÄLLNING OCH OMVANDLING
I Agenda 2030 för hållbar utveckling så konstateras det att utmaningarna som världen möter kring hälsa, segregation, klimat, miljö med mera är så komplexa att enskilda aktörer inte kan lösa dem. Det krävs nya former av samarbeten präglade av kreativitet, experiment och tolerans.
En viktig aktör inom hållbarhetsarbetet är forskningen och inom urbanforskning finns en relativt ny diskurs som följer och forskar på systemiska förändringsprocesser och stadsbyggnadsexperiment för att hitta vägar och evidens för hållbara och progressiva alternativ till rådande stadsbyggnadsnormer, och att utvärdera dessa. På engelska kallas denna inriktning för Urban Transition, fritt översatt till urban omställning. Denna inriktning har stort släktskap med en annan framväxande diskurs, Urban Transformation, som vi på svenska kan kalla för stadsomvandling. I många sammanhang så pratar man också om dessa som en och samma sak, och visst finns det många överlapp och gemensamma beröringspunkter, men det kan nog finnas skäl att hålla isär dem eftersom de möjligen verkar på olika nivåer och genom olika verktyg. Bäst är de kanske när man kombinerar dem och låter dem samverka för större verkan.
Urban omställning och omvandling kräver förändrade strukturer och en transdisciplinär styrning som innebär att samarbeten inom stadsförvaltning behöver involvera privata såväl som offentliga aktörer, forskningsinstitutioner och civilsamhället. Strukturer som stöttar ett sådant arbete kan tillskapas i olika skalor och med olika tidsdjup, men behöver återspegla nya former av samproduktion av till exempel kunskap och styrning. Identifiering och avgränsning av projektets eller platsens samhällsutmaningar och tillkommande lösningar bör hanteras i dessa samverkansprocesser och samarbetena initieras i tidigt skede. Att förändra strukturer och att skapa nya samverkansprocesser bär dock på sina egna utmaningar, vilka också diskuteras inom diskurser av urban omställning och omvandling. Demokratiska dilemman som kan uppstå vid formerandet av nya strukturer för samskapande kan exempelvis handla om hur rättigheter, legitimitet och makt fördelas samt hur ansvar tas och fördelas. Så idag talar vi faktiskt mer och mer om rättvisa omställningar.
Diskurserna syftar till att uppnå genomgripande samhällsförändring, vilket inte bedöms kunna uppnås av nyckelaktörer enbart, utan det krävs också förändring både i sociala strukturer och människors vardagsliv. För att åstadkomma det behövs ”lärande” tillvägagångssätt som är kontinuerligt reflekterande men också kontextkänsliga så att nya praxisgemenskaper kan uppstå på olika platser och där kapaciteter för omställning kan byggas för att möjliggöra hållbar förändring från grunden. Men att involvera sig i sådana nya aktörskonstellationer framkallar som sagt nya roller. Dessa kan komma att kräva andra kapaciteter än de som man kanske tycker att man redan behärskar. Det kan också innebära ett ökat risktagande i fråga om vilken roll man förväntas spela och med detta också ett behov av att skapa ett samarbetsklimat präglat av förtroende och gemensamt lärande. Begrepp och terminologier, prioriteringar, verktyg eller mål kan variera beroende på professionella sammanhang och utbildningsbakgrund. För att klara utmaningar i dessa tvär- och transvetenskapliga sammanhang krävs tid till dialog, stöd för att överbrygga olika tillvägagångssätt och faciliterande för att möjliggöra ett gemensamt ägande av själva uppgiften, projektet, utmaningarna, lösningarna etcetera.
Lärdomar från samverkansprojektet och workshops med samhällets aktörer genomförda av Tankesmedjan Movium vid SLU och SLU:s framtidsplattform Urban Futures, visar på behovet av att kunna hantera och navigera situationer där radikalt olika idéer kring framtiden uppstår. Dessa situationer kan vara präglade av olika politiska maktordningar, marknadsmekanismer, myndighetskulturer eller prioriteringar utifrån expertkunskaper, normer och personliga värderingar. Vi ser därför ett framväxande behov av att erbjuda support och ”trygga rum” för sådana förändringssamtal i vilka man exempelvis kan skapa utrymmen för att dela idéer, tvivel, utmaningar och möjligheter, och därmed bidra till att föreställa sig alternativa framtider. För att skapa en mer hållbar och spännande stad där fler känner sig hemma så behöver många aktörer släppas in i omställnings- och omvandlingsprocesserna. Vi upplever en vilja från både praktiken och akademin att låta forskare ta plats i denna process, där forskaren kan fungera som en fritänkare och navigatör i samskapandet. På lång sikt kommer utvecklingen av olika ”arenor för lärande” att vara avgörande för att stärka allas kapacitet för att delta i omställningsarbetet. Movium och Urban Futures kommer därför under nästa år att stärka sitt samarbete för att erbjuda just ett ”tryggt och kreativt rum” för nytänkande kring urban framtid i branschens omställnings- och omvandlingsarbete.
Inför detta samarbete ser vi ett framtidslöfte i orden ”omställning” och ”omvandling” som båda innehåller prefixet OM. Vi tycker att det finns en styrka och en öppenhet i själva frågan OM? OM vi gör så här, vad blir det då? OM vi inkluderar hen i arbetet, vad kan då hända? Genom sådana öppna frågor så finns det också plats för spekulation, vision och alternativa framtidsbilder i det tuffa arbetet med att nå de globala målen i Agenda 2030. Det tror vi behövs!
Harald Klein & Caroline Dahl, Tankesmedjan Movium vid SLU
Nina Vogel, SLU Urban Futures
”Let’s call it a test!”
En tidigare arbetsgivare till mig sa ofta ”Let’s call it a test.”. Många städers strategiavdelningar använder idag gärna begreppet innovation och uppmanar till innovativa lösningar. Men när ord ska bli till handling är det ändå lätt att man gör som man alltid gjort, den beprövade metoden känns trygg och är kanske lättare för politiker, beslutsfattare, allmänhet och gamla stofiler att förstå. Att få till stånd det där innovativa och obeprövade kan vara svårt.
Nomadlivet på Londons kanaler är under hot
Jag andas, äntligen. Varje gång jag sprungit over kullen i Springfield Park och ser kanalen River Lea och våtmarken vid Walthamsrow Marshes breda ut sig framför mig stannar jag. For att andas. For att känna hur det känns att ha denna volym av luft framfor mig. Denna grönska. Öppenhet. Att omges av denna avsaknad av människor och bruna tegelbyggnader. Jag står stilla. Flåsar rakt ut i luften. I den massiva täthet London utgör är kanalerna min oas. Min oumbärliga oas.
Naturlik plantering skapar lekfull skolgård
Om vädret tillåter brukar jag ta en tur ut i trädgården med kaffekoppen framåt eftermiddagen. I luften ljuder fågelsång, men har klockan passerat halv tre blandas fågelkvittret med glada barnröster och ivriga hammarslag. Det betyder att lågstadieeleverna på den närbelägna skolan är på fritids. Och eleverna på just detta fritids uppmuntras att använda sig av närmiljön för att skapa egna platser.
När flyttar en stad?
Kiruna ligger i arktisk region, där den stora skillnaden mellan dag och natt – ljus och mörker – och mellan kyla och värme är helt avgörande för hur människor tänker. Är det vår nu? frågar jag mig en av de första dagarna i maj när jag anlänt till staden, och får ett bestämt ja till svar fast snön yr.
Taklandskap kräver bättre samverkan för att fungera
På Walt Disney Concert Hall i Los Angeles finns en takpromenad. Via en trappa från trottoaren når man en prunkande trädgård, komplett med fontänen A Rose for Lilly – en anspelning på Disneys änka som bekostade merparten av bygget. I trädgården kan musikbesökare mingla med varandra, men även andra flanörer som tagit sig upp till tredje våningens tak för att få en paus från stadens brus. Trädgården är nämligen en så kallad ”community garden” – öppen för alla.
Att värdera parker
Vi närmar oss hänryckningens tid – när naturen och floran är som allra vackrast, allra skirast. Men redan nu har människor börjat vallfärda till våra offentliga utemiljöer för att njuta av de allra tidigaste efterlängtade växtupplevelserna – allt från magnoliorna i Alnarpsparken, kärl fulla med blomster av Annika Anderberg Boman i Helsingborg eller 50 000 vilda vårlökar i design av Ulf Nordfjell på Waldemarsudde, Millesgården och Rosendal.
Old urban nature på gotisk kyrkogård
Abney Park Cemetary i stadsdelen Stoke Newington i London är täckt av en tjock matta av murgröna. Gravstenar i granit och marmor lutar, stöttar varandra och hålls upp endast av murgrönans fasta grenar. Här finns träd från hela världen, påskliljor börjar tränga igenom marken, det är vår i London. Det gotiska begravningskapellet är hem för fladdermöss, fåglar, spindlar och andra varelser.
Gryning över staden och barnen
Det är en skam för svensk stadsplanering när man fortfarande tar fram förslag på utemiljöer för barn som inte är rymliga nog för det deras utveckling kräver, anser Petter Åkerblom som välkomnar Boverkets Allmänna råd som började gälla den 1 mars.
Fyra nya teman i fokus för Moviums arbete
På Movium fortsätter vi att under 2015 arbeta med stadens utemiljö som resurs för hållbar stadsutveckling. Vi arbetar för en stadsutveckling med fokus på människors livsmiljö och hållbarhet.
Reklam ett hot mot stadsliv?
I konstnären Tania Ruiz Guitierrezs videokonstverk Annorstädes passerar platser från olika håll i världen långsamt förbi på väggarna i Citytunnelns station Malmö C, men ingenstans syns någon reklam.
