
Oskarshamn. Foto: Caroline Dahl

Vällingby. Foto: Caroline Dahl

Stuttgart. Foto: Caroline Dahl

Hongkong. Foto: Caroline Dahl

Los Angeles. Foto: Caroline Dahl
Nu jobbar vi på för den urbana agendan!
Sällan har jag upplevt att ett nytt år rivstartat på det sätt som 2017 gjort. Vi är redan en bit in i årets andra månad och många positiva och spännande saker är på gång – kolla exempelvis in Moviums aktivitetsprogram för året! Här finns kurser och seminarier, workshopar och tankesmedjor, studieresor och konferenser, släppmingel och rådgivardagar. Ämnesmässigt spänner vårt aktivitetsprogram från kunskapsöverföring av forskningsresultat till debatt och reflektion kring nya infallsvinklar på urbana landskap och stadens utemiljö som resurs för hållbar stadsutveckling.
Även i det ”stora” händer positiva saker – flera av världens länder har enats kring en ny urban agenda. Agendan, med 175 principer för utvecklingen av hållbara städer och människans bosättningar, antogs vid FN:s Habitat III-möte i Quito i höstas. Förutom att vara uttalat handlingsinriktad manar den oss också till att tänka om kring hur vi bygger, förvaltar och verkar i städer.
Alla de överenskomna principerna berör städer och urbana områden på något sätt. Glädjande är också att flera av dem lyfter fram vikten av det offentliga rummet och stadens utemiljö. I den gemensamma visionen beskrivs exempelvis vikten av att prioritera trygga, inkluderande, tillgängliga, gröna och kvalitativa offentliga rum i städer och andra bebyggelseområden.
Viktigt är att nämna ”princip” nummer 100 som verkligen kan tjäna som en följeslagare för oss som arbetar med hållbar utveckling och förvaltning av stadslandskapet. I denna uttalas stödet för välgestaltade och sammankopplade nätverk av trygga, tillgängliga, gröna, kvalitativa gator och andra offentliga rum som är tillgängliga för alla och fria från brott och våld. Vidare att dessa gator och offentliga rum bör beakta en mänsklig skala och skapa bästa möjliga förutsättningar för olika slags publika aktiviteter i gatuplanet. Målet med principen, tolkar jag, är att locka många människor att ta plats i det offentliga, så väl i det fysiska rummet som i ett offentligt samtal.
Samtidigt som många frågor alltså tycks flytta sig i rätt riktning, och uppslutningen kring dem också tycks bli bredare, sker ju också det motsatta. När åratal av strävanden för ökad medmänsklighet och miljöhänsyn upphävs under några få dagar av USA nytillträdde president känner man sig något missmodig, men också förargad! Så mycket arbete och engagemang som slarvas bort. I dessa tider, menar jag, är kunskap och ett tillåtande samtalsklimat avgörande för att balansera ignorans och diskriminering.
På Tankesmedjan Movium vill vi under året ta varje tillfälle i akt för att bidra till att den urbana agendan fylls med handlingskraft. Vi välkomnar alla våra partner, prenumeranter, studenter, forskare, och deltagare i alla de olika nätverk vi ingår i att göra detta tillsammans med oss.
Läs mer om den urbana agendan
Ladda ner vårt aktivitetsprogram
CAROLINE DAHL
URBAN GRÖNSKA avgörande för framtiden
Grön urbanism står för helhetssyn, ett samspel mellan bebyggelse och vegetation, och där helheten är större än summan av delarna. Hur vi planerar för att möta klimatförändringarna är ett exempel på en aktuell fråga där detta helhetstänkande bör spela stor roll framöver.
REKLAM ger ingen kunskap!
Universiteten satsar på glassiga reklamkampanjer för att göra sig kända. Man förlitar sig på att människor ska bli nyfikna och söka kunskap på egen hand.
Aldrig förr har behovet av samarbete mellan forskning och praktik varit större än nu när det exempelvis gäller utvecklingen av hållbara städer. Reklam skapar inte möten mellan forskare och praktiker.
Det är ett problem för hela samhället om inte universiteten inser det.
Staden och landsbygden behöver varandra!
Stad och land är inte två skilda ting utan delar av samma helhet. Den ena förutsätter den andras existens. Stad och land berikar och utvecklar varandra.
En gåtur i staden
Har du varit ute och gått i din egen stad på sistone? Gör det! Då upptäcker du att gatan inte så sällan signalerar att du måste vara på din vakt av en eller annan orsak. Bidrar inte det till otrygghet?
Otrivsel
leder till otrygghet
Känslan av otrygghet kan mycket väl ha att göra med att man inte trivs i sin miljö. En miljö som ingen verkar ta ansvar för signalerar att man går där på egen risk.
Mer än bara vanligt vatten
Vatten har starka arkitektoniska värden. Vatten skapar rum. Om vi utvecklar känslan för och kunskapen om vatten kan det bli ett sinnligt stadsbyggnadselement, som också gynnar miljön.
Grön stad - klimatsäker stad
Växter sänker temperaturen med flera grader. En grön stad är en klimatsäker stad. Att påverka stadslandskapet är en viktig uppgift för den gröna sektorn. Gröna områden är på lång sikt en väsentlig resurs för människors långsiktiga välbefinnande också i perspektivet av den globala uppvärmningen.
Allmänningen är allas plats
Det gamla begreppet allmänning har kanske inte spelat ut sin roll.Tvärtom. I staden behövs den. Allmänningen är en plats som ägs av alla och därför av ingen. Där kan vad som helst hända.
Utveckla dialogen med medborgarna
I Sverige är vi stolta över vår demokratiska tradition av att samråda med medborgarna i frågor som gäller den fysiska miljön. Men kan vi slå oss för bröstet när vi vet att metoden inte når alla?
Staden är full av budskap
I Hobart i Tasmanien har människor lämnat personliga mikrohistorier om sitt liv i staden. Under tio dagar visades 27 stora reklamtavlor med personliga reflektioner som andra medborgare kunde kommentera.
Problemet alltid någon annans
Vi har lärt oss att det alltid är någon annan som axlar ansvaret för den offentliga miljön och löser alla problem. Men det finns egentligen inga hinder för att engagera medborgare i frågor om stadsmiljöns kvaliteter, våra parker, torg och platser. Om förutsättningarna finns agerar människor inte i egen sak utan för allas bästa.
Lägg till ny kommentar