
Foto: Anders Rasmusson
Nätverksmöten som behövs i en föränderlig tid
Sedan många år tillbaka möts medlemmarna i nätverket Barn, unga och byggd miljö, BUB, för utbyte mellan planerare och forskare om barns och ungas utemiljö. Mötena är intressanta tidsspeglar som visar samhällets förändringar, skriver Maria Nordström, miljöpsykolog och forskare vid SLU som ledde nätverket 2004–2010 tillsammans med Pia Björklid.
Nätverket Barn, unga och byggd miljö, som idag leds av Fredrika Mårtensson och Maria Kylin vid SLU, har vuxit de senaste åren liksom antalet deltagare på nätverksmötena. Av nätverkets nästan 300 medlemmar deltog 65 på mötet i år på Alnarp. Den dramatiska situationen för barns och ungas utemiljöer – med allt mindre utrymme i dagens städer – engagerar alltfler.
BUB-nätverket är ett nationellt forum för kunskapsutbyte och diskussion mellan forskare och planerare. Här träffas arkitekter, fysiska planerare och samhällsplanerare, statliga tjänstemän, forskare, lärare, socionomer, studenter, journalister och andra med uppgiften – tilldelad eller självpåtagen – att arbeta för bättre villkoren för barn inom samhällsplaneringen och i synnerhet inom stadsplaneringen.
Nätverksmötena är intressanta tidsspeglar. Mötet i år inleddes med en presentation av Ulrika Åkerlund om hur Boverket går vidare efter beslutet om ett allmänt råd för planering av barns utemiljö (BFS 2015:1-FRI 1, www.boverket.se) och publiceringen tillsammans med Movium av vägledningen Gör plats för barn och unga (www.boverket.se). För två år sedan ägnades en stor del av BUB-mötet just åt att diskutera de förslag som Boverket då övervägde inför de publiceringar som nu alltså genomförts.
Också när det gäller utvecklingen av arbetet i kommunerna med barnkonsekvensanalyser, BKA, visar BUB:s tidsspegel spännande och föränderliga bilder. Dåvarande Vägverket, numera Trafikverket gick i täten för, vidareutvecklade och genomförde Barnombudsmannens modell av BKA, något som presenterades på flera BUB-möten. Dessa presentationer inspirerade i sin tur enskilda stadsplanerare att på BUB redan 2004 föra fram och diskutera olika intressanta sätt att utforma och arbeta med BKA. Sedan dess har Göteborg formulerat en BKA-strategi som nu tillämpas i hela kommunen och som involverar många planerare.
En variant av BKA, ”Integrerad barnkonsekvensanalyser”, presenterades i år på BUB av Lisa Klingwall, stadsplanerare i Stockholm. Stockholm har tagit längre tid på sig att utveckla BKA och gör det på ett mera försiktigt sätt än Göteborg, steg för steg. Nu prövar man sig fram i pågående stora planeringsprojekt i Alvik, Östberga och Skärholmen.
Landets tredje största kommun, Malmö, känd för att satsa barnvänligt bland annat genom att bygga stora och många lekplatser över hela staden, har inte anammat BKA som planeringsinstrument utan har, som en av de första kommunerna, nyligen fastställt klara riktlinjer för kommunens planering av utemiljöer för barn, inspirerad av Boverkets nya allmänna råd och av Boverkets vägledning. Utvecklingen av BKA visar att olika kommuner väljer olika vägar för en barnvänligare stadsplanering.
Att enskilda planeringsinsatser behöver utvärderas visade Susanne Bergdahl, blivande landskapsingenjör på Alnarp, genom att berätta om sin aktuella studie av takgårdar som utemiljö för skolbarn i Stockholm och förskolebarn i Malmö. Susanne Bergdahl har studerat två takgårdar och intervjuat pedagogerna om kvaliteterna för barnen på dessa gårdar. Takgården som utemiljö framstår, enligt hennes studie, som en dålig lösning på frågan om utemiljö för barn av flera olika skäl. Problemet att skapa plats för barn att röra sig fritt på kvarstår. Takgårdar påminner alltför mycket i sina begränsningar om de så kallade utsläppsgårdarna som nu ordnas i snabb takt.
Trygghet och risk är ett alltmer framträdande tema i diskussionen om barns utemiljöer. Riskdiskussioner pågår överallt och inte minst bland föräldrar och på barninstitutionerna. En BUB-deltagare från en förskola, belägen på en mindre ort i en relativt lantlig miljö, berättade att tankarna på riskerna som barnen utsätts för utomhus har skrämt föräldrar och personal på hennes förskola så att man alltid stannar inne med barnen. Ett välgenomtänkt spännande initiativ att bromsa oron kring risker utomhus för barn har tagits fram i Karlstad av Emma Crawley och Björn Wrange. Metoden är tänkt att användas i samtal vid planering av utemiljöer för barn för att bättre förstå att barn själva måste få anta utmaningar för att utvecklas, för att komma vidare i livet.
Från en pågående undersökning visade Märit Jansson och Mark Wales från SLU konkret hur barns intressen och behov kommer i konflikt med föreställningar om ”hållbar utveckling” när dessa ensidigt innebär expansion och förtätning. De visade i detalj betydelsen av den näraliggande fysiska miljön för barnens välbefinnande och hälsa i Hjärup utanför Malmö men påpekade samtidigt, utifrån granskningen av utbyggnadsplanerna för Hjärup, hur denna hotas. Frågan som de ställer är om inte ”hållbar utveckling” också måste inkludera barnen. Konflikten behöver artikuleras och lösningar av konflikten som inkluderar barnen måste formuleras.
Livligheten i diskussionerna på detta liksom tidigare möten visar hur planerare och forskare berikar varandra genom utbytet av erfarenheter. BUB-nätverket behövs och gör skillnad!
MARIA NORDSTRÖM
miljöpsykolog och forskare vid SLU
”Let’s call it a test!”
En tidigare arbetsgivare till mig sa ofta ”Let’s call it a test.”. Många städers strategiavdelningar använder idag gärna begreppet innovation och uppmanar till innovativa lösningar. Men när ord ska bli till handling är det ändå lätt att man gör som man alltid gjort, den beprövade metoden känns trygg och är kanske lättare för politiker, beslutsfattare, allmänhet och gamla stofiler att förstå. Att få till stånd det där innovativa och obeprövade kan vara svårt.
Nomadlivet på Londons kanaler är under hot
Jag andas, äntligen. Varje gång jag sprungit over kullen i Springfield Park och ser kanalen River Lea och våtmarken vid Walthamsrow Marshes breda ut sig framför mig stannar jag. For att andas. For att känna hur det känns att ha denna volym av luft framfor mig. Denna grönska. Öppenhet. Att omges av denna avsaknad av människor och bruna tegelbyggnader. Jag står stilla. Flåsar rakt ut i luften. I den massiva täthet London utgör är kanalerna min oas. Min oumbärliga oas.
Naturlik plantering skapar lekfull skolgård
Om vädret tillåter brukar jag ta en tur ut i trädgården med kaffekoppen framåt eftermiddagen. I luften ljuder fågelsång, men har klockan passerat halv tre blandas fågelkvittret med glada barnröster och ivriga hammarslag. Det betyder att lågstadieeleverna på den närbelägna skolan är på fritids. Och eleverna på just detta fritids uppmuntras att använda sig av närmiljön för att skapa egna platser.
När flyttar en stad?
Kiruna ligger i arktisk region, där den stora skillnaden mellan dag och natt – ljus och mörker – och mellan kyla och värme är helt avgörande för hur människor tänker. Är det vår nu? frågar jag mig en av de första dagarna i maj när jag anlänt till staden, och får ett bestämt ja till svar fast snön yr.
Taklandskap kräver bättre samverkan för att fungera
På Walt Disney Concert Hall i Los Angeles finns en takpromenad. Via en trappa från trottoaren når man en prunkande trädgård, komplett med fontänen A Rose for Lilly – en anspelning på Disneys änka som bekostade merparten av bygget. I trädgården kan musikbesökare mingla med varandra, men även andra flanörer som tagit sig upp till tredje våningens tak för att få en paus från stadens brus. Trädgården är nämligen en så kallad ”community garden” – öppen för alla.
Att värdera parker
Vi närmar oss hänryckningens tid – när naturen och floran är som allra vackrast, allra skirast. Men redan nu har människor börjat vallfärda till våra offentliga utemiljöer för att njuta av de allra tidigaste efterlängtade växtupplevelserna – allt från magnoliorna i Alnarpsparken, kärl fulla med blomster av Annika Anderberg Boman i Helsingborg eller 50 000 vilda vårlökar i design av Ulf Nordfjell på Waldemarsudde, Millesgården och Rosendal.
Old urban nature på gotisk kyrkogård
Abney Park Cemetary i stadsdelen Stoke Newington i London är täckt av en tjock matta av murgröna. Gravstenar i granit och marmor lutar, stöttar varandra och hålls upp endast av murgrönans fasta grenar. Här finns träd från hela världen, påskliljor börjar tränga igenom marken, det är vår i London. Det gotiska begravningskapellet är hem för fladdermöss, fåglar, spindlar och andra varelser.
Gryning över staden och barnen
Det är en skam för svensk stadsplanering när man fortfarande tar fram förslag på utemiljöer för barn som inte är rymliga nog för det deras utveckling kräver, anser Petter Åkerblom som välkomnar Boverkets Allmänna råd som började gälla den 1 mars.
Fyra nya teman i fokus för Moviums arbete
På Movium fortsätter vi att under 2015 arbeta med stadens utemiljö som resurs för hållbar stadsutveckling. Vi arbetar för en stadsutveckling med fokus på människors livsmiljö och hållbarhet.
Reklam ett hot mot stadsliv?
I konstnären Tania Ruiz Guitierrezs videokonstverk Annorstädes passerar platser från olika håll i världen långsamt förbi på väggarna i Citytunnelns station Malmö C, men ingenstans syns någon reklam.