
Foto: Anders Rasmusson
Nätverksmöten som behövs i en föränderlig tid
Sedan många år tillbaka möts medlemmarna i nätverket Barn, unga och byggd miljö, BUB, för utbyte mellan planerare och forskare om barns och ungas utemiljö. Mötena är intressanta tidsspeglar som visar samhällets förändringar, skriver Maria Nordström, miljöpsykolog och forskare vid SLU som ledde nätverket 2004–2010 tillsammans med Pia Björklid.
Nätverket Barn, unga och byggd miljö, som idag leds av Fredrika Mårtensson och Maria Kylin vid SLU, har vuxit de senaste åren liksom antalet deltagare på nätverksmötena. Av nätverkets nästan 300 medlemmar deltog 65 på mötet i år på Alnarp. Den dramatiska situationen för barns och ungas utemiljöer – med allt mindre utrymme i dagens städer – engagerar alltfler.
BUB-nätverket är ett nationellt forum för kunskapsutbyte och diskussion mellan forskare och planerare. Här träffas arkitekter, fysiska planerare och samhällsplanerare, statliga tjänstemän, forskare, lärare, socionomer, studenter, journalister och andra med uppgiften – tilldelad eller självpåtagen – att arbeta för bättre villkoren för barn inom samhällsplaneringen och i synnerhet inom stadsplaneringen.
Nätverksmötena är intressanta tidsspeglar. Mötet i år inleddes med en presentation av Ulrika Åkerlund om hur Boverket går vidare efter beslutet om ett allmänt råd för planering av barns utemiljö (BFS 2015:1-FRI 1, www.boverket.se) och publiceringen tillsammans med Movium av vägledningen Gör plats för barn och unga (www.boverket.se). För två år sedan ägnades en stor del av BUB-mötet just åt att diskutera de förslag som Boverket då övervägde inför de publiceringar som nu alltså genomförts.
Också när det gäller utvecklingen av arbetet i kommunerna med barnkonsekvensanalyser, BKA, visar BUB:s tidsspegel spännande och föränderliga bilder. Dåvarande Vägverket, numera Trafikverket gick i täten för, vidareutvecklade och genomförde Barnombudsmannens modell av BKA, något som presenterades på flera BUB-möten. Dessa presentationer inspirerade i sin tur enskilda stadsplanerare att på BUB redan 2004 föra fram och diskutera olika intressanta sätt att utforma och arbeta med BKA. Sedan dess har Göteborg formulerat en BKA-strategi som nu tillämpas i hela kommunen och som involverar många planerare.
En variant av BKA, ”Integrerad barnkonsekvensanalyser”, presenterades i år på BUB av Lisa Klingwall, stadsplanerare i Stockholm. Stockholm har tagit längre tid på sig att utveckla BKA och gör det på ett mera försiktigt sätt än Göteborg, steg för steg. Nu prövar man sig fram i pågående stora planeringsprojekt i Alvik, Östberga och Skärholmen.
Landets tredje största kommun, Malmö, känd för att satsa barnvänligt bland annat genom att bygga stora och många lekplatser över hela staden, har inte anammat BKA som planeringsinstrument utan har, som en av de första kommunerna, nyligen fastställt klara riktlinjer för kommunens planering av utemiljöer för barn, inspirerad av Boverkets nya allmänna råd och av Boverkets vägledning. Utvecklingen av BKA visar att olika kommuner väljer olika vägar för en barnvänligare stadsplanering.
Att enskilda planeringsinsatser behöver utvärderas visade Susanne Bergdahl, blivande landskapsingenjör på Alnarp, genom att berätta om sin aktuella studie av takgårdar som utemiljö för skolbarn i Stockholm och förskolebarn i Malmö. Susanne Bergdahl har studerat två takgårdar och intervjuat pedagogerna om kvaliteterna för barnen på dessa gårdar. Takgården som utemiljö framstår, enligt hennes studie, som en dålig lösning på frågan om utemiljö för barn av flera olika skäl. Problemet att skapa plats för barn att röra sig fritt på kvarstår. Takgårdar påminner alltför mycket i sina begränsningar om de så kallade utsläppsgårdarna som nu ordnas i snabb takt.
Trygghet och risk är ett alltmer framträdande tema i diskussionen om barns utemiljöer. Riskdiskussioner pågår överallt och inte minst bland föräldrar och på barninstitutionerna. En BUB-deltagare från en förskola, belägen på en mindre ort i en relativt lantlig miljö, berättade att tankarna på riskerna som barnen utsätts för utomhus har skrämt föräldrar och personal på hennes förskola så att man alltid stannar inne med barnen. Ett välgenomtänkt spännande initiativ att bromsa oron kring risker utomhus för barn har tagits fram i Karlstad av Emma Crawley och Björn Wrange. Metoden är tänkt att användas i samtal vid planering av utemiljöer för barn för att bättre förstå att barn själva måste få anta utmaningar för att utvecklas, för att komma vidare i livet.
Från en pågående undersökning visade Märit Jansson och Mark Wales från SLU konkret hur barns intressen och behov kommer i konflikt med föreställningar om ”hållbar utveckling” när dessa ensidigt innebär expansion och förtätning. De visade i detalj betydelsen av den näraliggande fysiska miljön för barnens välbefinnande och hälsa i Hjärup utanför Malmö men påpekade samtidigt, utifrån granskningen av utbyggnadsplanerna för Hjärup, hur denna hotas. Frågan som de ställer är om inte ”hållbar utveckling” också måste inkludera barnen. Konflikten behöver artikuleras och lösningar av konflikten som inkluderar barnen måste formuleras.
Livligheten i diskussionerna på detta liksom tidigare möten visar hur planerare och forskare berikar varandra genom utbytet av erfarenheter. BUB-nätverket behövs och gör skillnad!
MARIA NORDSTRÖM
miljöpsykolog och forskare vid SLU
Tummen upp för Tankesmedjan Movium!
Tankesmedjan Movium har spetskompetens och är ledande i landet inom en rad områden, skriver Kerstin Hugne, ordförande i Moviums ledningsråd. Tankesmedjan behövs idag mer än någonsin!
Nätverksmöten som behövs i en föränderlig tid
Sedan många år tillbaka möts medlemmarna i nätverket Barn, unga och byggd miljö, BUB, för utbyte mellan planerare och forskare om barns och ungas utemiljö. Mötena är intressanta tidsspeglar som visar samhällets förändringar, skriver Maria Nordström, miljöpsykolog och forskare vid SLU som ledde nätverket 2004–2010 tillsammans med Pia Björklid.
Spretigt i Riverside Park South
Frederick Law Olmsted gav ursprungligen form åt Riverside Park, NYC. Den nya förlängningen längs Hudsonfloden får Caroline Dahl att känna sig tveksam. Vart tog rumsligheten vägen?
Ut med kontoret i parken?
När flexibilitet och medarbetarnas hälsa hamnar i fokus på arbetsplatsen, funderar Göran Nilsson över att vi får ytterligare en anledning att ta hand om våra utemiljöer.
Kunskap om jämställd planering når inte ut
Idag är kunskapen om jämställd stadsplanering mer djuplodad än för ett par decennier sedan. Karin Andersson känner sig trots det uppgiven.
Vem bygger nästa stora park?
Stora parker är på frammarsch i världen. Var ser vi nästa stora park i Sverige, undrar Lars Johansson.
Spökstad
Fredrik Jergmo ser i sin krönika hur samhällsutvecklingen går fortare och fortare och funderar över hur det påverkar stadsutvecklingen och livet i staden.
Gilla inte optiskt buller
Berlins ljusfestival har nyligen avslutats. Med tusentals människor på gatorna blev det på många sätt en succé, inte minst för caféerna runt Brandenburger Tor som tjänade grova pengar på oss tillfälliga toalettbesökare under de tio kvällar som festivalen pågick.
Medborgarna skapar staden
Den internationella filmfestivalen ArchFilmLund 2016 handlade nästan mer om urbant liv än om arkitektur i sig. Vinnande film lyfter fram ett starkt medborgarengagemang i Christchurch efter jordbävningen 2011.
Global kraftsamling i Lund för barns utemiljöer
Under några intensiva dagar i mitten av september myllrade det runt människor i Lund med en gemensam uppgift i fokus: att skapa levande gröna uppväxtmiljöer för barn och ungdomar överallt i världen.
Lekplatsen är död – länge leve lekplatsen!
Märit Jansson, lektor vid SLU och aktuell med seminariet ”Plats för lek – svenska lekplatser förr och nu” och som redaktör för antologin med samma namn, skriver i sin krönika om att när hon i mitten av 2000-talet började studera anlagda lekplatser och deras användning och förvaltning, ofta mötte skepsis. Hon minns särskilt när hon i fikarummet på en kommun fick höra: ”Att aldrig någon kan forska om något viktigt!”.
BEUM höjer kompetensen om utemiljön!
Då har ännu en besiktningskurs gått av stapeln! Den 30-31 augusti arrangerade BEUM, i samarbete med Movium, Besiktningskurs Natursten, markbetong och asfalt i Malmö. I sin krönika reflekterar Göran Nilsson över BEUMs historia och betydelse.
Lägg till ny kommentar