
Naturlik plantering skapar lekfull skolgård
Om vädret tillåter brukar jag ta en tur ut i trädgården med kaffekoppen framåt eftermiddagen. I luften ljuder fågelsång, men har klockan passerat halv tre blandas fågelkvittret med glada barnröster och ivriga hammarslag. Det betyder att lågstadieeleverna på den närbelägna skolan är på fritids. Och eleverna på just detta fritids uppmuntras att använda sig av närmiljön för att skapa egna platser.
I tre år har jag bott granne med skolan. Under dessa år har jag sett kojor, stall och avancerade byggnadskonstruktioner uppstå och försvinna i en ständig omvandlingsprocess. Byggandet och grejandet försiggår i en naturlik plantering som tidigare tjänstgjort som anonym och oanvänd grön barriär mellan bostadskvarteren och ett verkstadsområde.
Men nu sjuder planteringen av barn och liv! Pinnsamlingar och gyttjehålor samsas med omsorgsfullt arrangerade bosättningar av stenar, grenar, snörstumpar och brädor. Ofta ser jag lågstadieeleverna strosa runt i smågrupper på jakt efter något att bygga med. Eller sitter de på huk och kollar på något intressant fynd som behöver diskuteras med kompisarna. Att en naturlik plantering blivit en skolgård kommer sig av att skolverksamheten bedrivs i tillfälliga paviljonger i väntan på en ny skola som byggs strax intill.
Skolledningen på denna skola är övertygad om att barn utvecklas bäst genom att pröva sina förmågor. En oordnad miljö som ger möjlighet till kreativ lek är därför viktigare än en tillrättalagd. Visst inser skolledningen att pinnar, snören och spik kan vara potentiella risker, men skolledningen anser att riskbedömningen man gjort är tillräcklig och genomtänkt utifrån barnperspektiv. Inget gnissel uppstår i samarbetet med kommunens skötselpersonal. Gnissla tänder kan däremot vissa besiktningsmän för leksäkerhet säkert göra, liksom vissa föräldrar gör som tröttnat på att hämta leriga barn som måste släppas in i familjebilen. Enligt skolledningen har barnen själva det fint med både lera, hammare och spik.
I dagarna har ”Skolgården – förvaltning och utveckling av förskole- och skolgårdar”, publicerats av SKL (Sveriges kommuner och landsting). Skriften tar avstamp i det ovan beskrivna problemkomplexet, där ställningstaganden på olika förvaltningar och på olika nivåer i slutänden resulterar i vilket lekvärde det enskilda barnet får tillgång till på skolan eller förskolan. Skol- och förskolegårdar får en allt viktigare roll när barns egentid utomhus av olika anledningar minskar. Att bli medveten om vad ett barnperspektiv kan innebära i förvaltning och utveckling av gårdarna är därför viktigt för framtiden.
SKLs skrift har landets fastighetsorganisationer som huvudmålgrupp. I skriften ges flera goda exempel från kommuner som framgångsrikt utvecklat sitt arbete med förvaltning och utveckling av förskole- och skolgårdar. Samverkan och samsyn mellan kommunens förvaltningar framstår som en viktig framgångsfaktor, en annan att ta fram styrdokument genomsyrade av barnperspektiv att använda både vid upprustningsinsatser och nyanläggning av gårdar. Att ta sig tid att fråga barnen själva hur de använder och upplever sin lekmiljö är avgörande, liksom att involvera pedagogerna på förskolan eller skolan.
När barnen på skolan jag bor granne med fick frågan vad de saknade svarade de ”sandlåda”. Den insiktsfulla och samtidigt ekonomiskt sinnade skolledningen beställde då ett lass sand som tippades i kanten av planteringen. Sandhögen fungerar under den tid skolan bedrivs i paviljonger. Att den genom lek sprids ut i gräsmatta och i plantering är definitivt inget problem i den lundensiska styva leran.
På Boverkets och Moviums konferens ”Gör plats för barn och unga” den 3-4 juni presenterar jag skriften i egenskap av författare, tillsammans med Petter Åkerblom.
Lena Jungmark
Skriften kan beställas från SKLs webshop. http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/skolgarden-forvaltning-och-utveckling-av-forskole-och-skolgardar.html
Metrostationsbygge blottlägger kulturhistoria
Delar av Assistens Kirkegårds i Köpenhamn har förvandlats till metrostation. Men vad är det med detta att gräva upp och öppna en grav som förfasar oss så, frågar sig Helene Båtshake, som först var skeptisk men nu är fascinerad.
Mer liv om staden behandlas som ett landskap
Moviums partnerskapsträff om ekosystemtjänster fick Caroline Dahl att fundera över relationen mellan stad och landskap. Blir staden mer dynamisk, föränderlig och därför mer levande om landskapet blir en del av staden? >>
Regeringen ovillig lagstifta om skolgårdar
Petter Åkerblom har träffat statssekreterare Bertil Östberg, Utbildningsdepartementet, för att höra regeringens inställning till att lagstifta om skolgårdar. Skolgårdslösa skolor är en skam för Sverige, skriver Petter Åkerblom. >>
Mångfald på begravningsplatsen viktig för social hållbarhet
Om man betraktar begravningsplatsen som ett urbant offentliga rum bland alla andra bör den ge uttryck för en strävan efter hållbar stadsutveckling, skriver Titti Olsson. Det är inte ekologisk hållbarhet hon tänker på, utan social. >>
Social ojämlikhet skapar problem
Enrique Peñalosa, tidigare borgmästare i Bogotá, menar att de flesta problem i städer har sin bakgrund i social ojämlikhet. Karin Andersson träffade honom och insåg att de problem som ojämlikhet ger upphov till finns även i Sverige. >>
Var är kvinnan i kulturarvet?
Inom samhällsvetenskapen är ett av de stora problemen att vetenskapsteori och forskning är skriven av män om män. Helene Båtshake vandrar på kyrkogårdar och ser att det kulturarvet lider av samma symptom. >>
Hittar ni inte kvinnor är det för att ni inte ansträngt er
Hur kommer det sig att landskapsarkitektbranschen som består av en stor majoritet kvinnor så ofta representeras av män? Karin Andersson besökte årets Oysterseminarium, som bokat en majoritet manliga talare. >>
Alnarpsmodellen för trädvärdering vinner gehör
Hur ska man bäst värdera urbana träd? Göran Nilsson och Movium har varit på turné och presenterat Alnarpsmodellen, en modell med ambition att svara på frågan och fungera på nationell nivå för ekonomisk värdering av träd. >>
Torgets roll i den samtida staden
Vad ger ett framgångsrikt torg? Noggrann programmering eller det oprogrammerade? Caroline Dahl ställer frågorna, samtidigt som hon lyfter fram vikten av medborgares rätt till medskapande i stadsutvecklingsprocesser.
Sökandet är behållningen
Helene Båtshake åker till Paris för att besöka döda storheters gravar. På köpet får hon gemenskap, mystik och en meditativ vandring. Mitt i staden ett andningshål. >>
Stadsodling och bygglek ifrågasätter rådande ordning
Titti Olsson har varit på konferensen Nordic Adventure – Connecting Children with Nature och imponerats av Danmarks politikers inställning till barns lek utomhus, och saknar dess motsvarighet i Sverige. >>
Lägg till ny kommentar