movium.slu.se

Foto: Parvin Mazandarani

Krönika
JUBILEUMSKRÖNIKA

Movium – pionjäråren, idag och i morgon

Publicerad 15 juni 2020

När Movium etablerades 1980 som Mark Och Vegetation I Urban Miljö – Sekretariatet för den yttre miljön, var syftet att sekretariatet skulle fungera som en dubbelriktad kontaktlänk mellan forskning och praktik. Bidragande organisationer var Svenska Kommunförbundet, de stora bostadsföretagens riksorganisationer, Hyresgästernas riksförbund, STAF, Svenska Kyrkans Kyrkogårdsdelegation och SLU, som också bildade en programstyrelse.

 

Bakgrunden var den stora tillväxten av urbana utemiljöer under miljonprogrammet och en växande kritik under 1970-talet både mot hur utemiljöerna planerats och sköttes. Kunskapen om detta var mycket begränsad. Forskningen vid SLU var i sin linda och utanför SLU bedrevs forskning och innovation (FoI) i stort sett bara vid Statens institut för byggnadsforskning, där jag själv var verksam, samt vid några konsultföretag. Det var en anledning till att Movium under 1980-talet kom att få en central roll för initiering av både forskning och utvecklingsarbete.

 

Gödselpengar lade grunden 

Men det fanns också en annan anledning, och sambandet var rent slumpmässigt. Samtidigt som Movium startade frigjordes oväntat öronmärkta pengar. Den borgerliga regeringen hade beslutat att återbetala avgifter på handelsgödselmedel till de gröna näringarna. För området ”offentliga grönytor” handlade det i dagens penningvärde om drygt 8 miljoner kronor som årligen skulle betalas tillbaka till användarna.

 

Movium medverkade till att dessa medel avsattes för forskning och utveckling (FoU) inom grönyteområdet. Finansieringen skulle gå via Byggforskningsrådet (BRF), som redan tidigare finansierat den begränsade forskning som bedrivits inom området. Via kontrakt med BFR kunde Movium ta del av de öronmärkta pengarna för genomförande av treåriga ramprogram.

 

Med början 1982 började så Movium initiera och genomföra projekt som beslutades av Moviums programstyrelse. Ramprogrammen definierade projektens mål och syfte, tidsram och resurser. Movium fungerade som beställare. Movium kontaktade utförare, enskilda forskare från olika universitet och högskolor, i vissa fall också utvecklingsinriktade konsulter. Någon upphandling krävdes inte enligt dåtidens regelverk.

 

Under de första åren handlade projekten framför allt om att planera, bygga och sköta grönområden. Det var kunskapssammanställningar, utredningar och kartläggningar av olika problem. Ett par av projekten inriktades mot ett då nästan obeforskat område – hur människor använde utemiljön – och kom att bli startpunkten för mer omfattande forskning. Landskapsarkitekt Patrik Grahn påbörjade sina forskarstudier genom en undersökning av hur parker i Lund används medan landskapsarkitekt Ulla Berglund fokuserade på användningen av friytor i två bostadsområden, Aspudden och Gröndal i Stockholm.

 

Exempel på nytänkande

Från mitten av 1980-talet började Movium också att både initiera och driva fullskaleexperiment med exempel på nytänkande. Landskapsarkitekt Petter Åkerblom engagerades för att driva försök med skolträdgårdar i tre kommuner i en tid när skolträdgårdstraditionen låg i träda. Skepsisen i skolorna var därför stor till en början, men experimentet som ledde till handboken ”Skolträdgårdens ABC” (LT 1990), sådde många frön till den utveckling vi ser idag.

 

1986 invigdes nästa experiment, Aspö stadsbondgård i Skövde, ett samarbete med SABO, en av Moviums flera så kallade intressenter, som samverkade med Movium och bidrog ekonomiskt till verksamheten. Med inspirationen från Holland ville Movium ge både barn och vuxna möjligheter att lära känna och ta hand om husdjur som grisar och kor fram till slakt. Aspö lever kvar i annan form, men fick inte några efterföljare. Tankarna var för tidigt väckta, men har idag förverkligats till exempel i Vackstanäsgymnasiet utanför Södertälje, där man producerar sitt eget gris- och fårkött (DN 2010-02-24).

 

Movium engagerade sig i de nationella bostadsmässorna som arrangerades årligen med början 1986 i Upplands Väsby. Här prövades möjligheter att bevara naturmark nära husen. Tillsammans med HSB:s riksförbund, Västerås kommun och forskare från Chalmers genomfördes ett fullskaleexperiment, bostadsområdet Tusenskönan till bomässan1990. En viktig inspirationskälla var den internationella bostadsutställningen IBA i Berlin 1987. I Tusenskönan prövades avancerad källsortering av avfall inklusive varmkompostering av hushållsavfall, lokalt omhändertagande av dagvatten i form av en konstnärligt utformad bäck och växthus för odlingar i en grönskande storgård.

 

När dåvarande Vägverket blev intressent i början av 1990-talet fick Movium möjlighet att driva ett fullskaleexperiment med nytänkande kring arkitektonisk utformning, belysning och skyltning vid ombyggnaden av södra infarten i Helsingborg, medan en motsvarighet i Norrköping stannade på pappret.

 

Tvärvetenskapliga projekt 

Med projekten Stadens ekologi (1988–1991) och Stad och land i samverkan (1991–1994) ville Movium lyfta hållbarhetsfrågorna och verka för tillämpning av ny kunskap i praktiken. Projektet Stadens ekologi tog upp fem aspekter: flora och fauna, klimat, luftföroreningar, dagvatten och biologiskt avfall. Tillsammans med kommunala företrädare sammanfattade forskare från olika universitet och högskolor kunskapsläget i populärvetenskaplig form.

 

Projektet Stad och land i samverkan bedrevs som två fallstudier i Ystad och Tidaholms kommuner. Också här engagerades forskare i olika discipliner som i en dialogprocess med kommunala tjänstemän och lantbruksföreträdare försökte hitta genomförbara lösningar för att få igång kretsloppstänkande. Moviums roll var att koordinera processerna och förankra besluten hos den politiska ledningen i kommunen.

 

Resultaten från FoI-insatserna publicerades i Moviums bokserie Stad & Land, rapporter, Gröna Fakta-blad, artiklar i dags- och fackpress, samt användes i Moviums fortbildning och rådgivning liksom i seminarier och konferenser. Under denna pionjärtid axlade jag uppdraget som verksamhetsledare. Movium erhöll omräknat i dagens penningvärde i storleksordningen 30 miljoner kronor från BFR, Vägverket och Kommunförbunet. Intressenternas egna insatser innefattade förutom nerlagd arbetstid omfattande kostnader för genomförandet av fullskaleexperimenten. Jag uppskattar att det sammanlagt handlade om ett minst lika stort belopp.

 

Moviums forskning idag

Movium verkar numera i en internationell och mångfacetterad forskningsvärld. Som organisation är Movium integrerad i LTV-fakulteten vid SLU. Till stöd för tankesmedjan finns ett ledningsråd med externa experter. Forskningssamverkan med intressenter sker via Movium partnerskap, där drygt 70 medlemmar medverkar. Projekten utvecklas i samverkan med intressenterna, exempelvis vid partnerskapsträffar. Medel beviljas efter ansökningar från forskare vid LTV-fakulteten i samarbete med partners och bereds av en extern beredningsgrupp. Totalt omfattar partnerskapsprojekten 5,2 miljoner kr/år, varav hälften är medel från fakulteten, hälften från ingående partners. Projekten ska utveckla och/eller berika branschen samt LTV-fakultetens forskning och undervisning och dessutom passa in under något av Moviums strategiska teman.

 

Movium får ett årligt bidrag från regeringen för att samla och föra ut kunskap om barns och ungas samspel med sin utemiljö. Kunskapsinhämtningen kan bedrivas i form av forskningsinriktade projekt. SLU bedriver på uppdrag av regeringen en verksamhet för fortlöpande miljöanalys, FOMA. Syftet är att stödja myndigheter, näringar och internationella organ med underlag för beslut som ska leda till en hållbar utveckling. Verksamheterna är SLU-gemensamma och knyter an till de globala miljömålen. Movium har sedan något år tillbaka utsetts att vara koordinator för programmet ”Bebyggd miljö”.

 

Med finansiering via Vinnova har Movium tillsammans med bland andra Stockholm Resilience Centre drivit en så kallad påverkansplattform för urbana ekosystemtjänster med syfte att påverka utlysningar inom EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020, samt för att öka svenskt deltagande i europeisk forskning. Projektet avslutades 2017. I en uppföljning av ett EU-projekt som Kristianstad kommun är värd för har Movium anlitats som konsult att i dialog med bland andra Boverket och Naturvårdsverket utarbeta en handledning för grönplanering.

 

Med det utifrånperspektiv jag har idag ser jag att Movium arbetar med många intressanta perspektiv på forskning om stadsmiljöer. Tankesmedjan har sedan länge en mycket väl utvecklad utåtriktad verksamhet, med rådgivning, samverkan med partners, olika publikationer och inte minst en lättillgänglig digital plattform. Men bilden av Moviums roll i forskningen är splittrad. Konkret handlar det om många, relativt små projekt som initieras från olika håll. Jag känner igen denna bild från Moviums tidiga ramprogram. Det var en anledning till att vi under slutet av 1980-talet satsade på större samlade projekt som ”Stadens ekologi” och ”Stad och land i samverkan”. De fick också ett betydligt större genomslag i samhällsdebatten.

 

Framtida möjligheter

Under våren 2020 har vi smärtsamt fått inse att framtiden är svårbedömd. Många tror att samhället efter pandemin kommer att förändras nationellt och internationellt, men i vilken utsträckning, tillfälligt eller permanent, vågar få sia om just nu. Hur kan man se på Moviums roll i forskningen i detta osäkra framtidsperspektiv?

 

Jag tänker att två förutsättningar kan vara ledande för fortsatta strategier. I en föränderlig tid blir frågan om samhällets resiliens central. För Movium handlar det om stadens uterum. Hur kan stadslandskapet utvecklas för att bli både mer uthålligt och anpassbart för förändringar av klimatet men också för snabba och oväntade förändringar av människors livsvillkor, socialt, ekonomiskt, hälsomässigt och ifråga om matförsörjning?

 

Under coronapandemin har den lantliga fritidsbostaden blivit en tillflykt för många, andra har sökt sig till sina koloni- eller odlingslotter eller ställt sig i kö för att om möjligt kunna erövra en ny, men i exempelvis Lund har inga nya koloniområden tillkommit under de senaste 20 åren. Närbelägna naturområden som varit mer eller mindre folktomma fylls nu av friluftstörstande. Många städer fyller tydligen inte de behov som plötsligt uppstått. Men kan de anpassas för en ny verklighet? Vad känner vi till om resiliensen i våra stadslandskap? Vilka kvaliteter? Brister? Vilka är konfliktytorna mellan olika behov? Fysikern Ulf Danielsson har i en intressant artikel i DN skrivit om hur vårt tänkande påverkas av att den pågående pandemin pekat på vetenskapens roll. ”Den kunskap nyfikenheten leder fram till kan inte bara användas till för att utöva kontroll, den kan rätt utnyttjad också ge förmåga till en intelligent anpassning” (DN 2020-05-22).

 

En annan viktig förutsättning för Moviums framtida roll i forskningen finns i dagens Movium. Som jag ser det ligger denna tankesmedjas stora styrka i den breda förankringen i det svenska samhället framför allt genom alla de samarbetspartners som bildar Movium Partnerskap inklusive de flera hundra rådgivningsprenumeranterna. Här finns ett finmaskigt nätverk av kommuner, myndigheter, konsult-, bygg- och anläggningsföretag inom branschen liksom producenter. FOMA-verksamheten för miljömålet god bebyggd miljö och regeringsuppdraget om barns och ungas användning av utemiljön ger andra viktiga förutsättningar för Movium att bli ett samlande nav, kanske i form av en slags påverkansplattform för resiliensinriktad FoI om stadens uterum.

 

Eivor Bucht, professor emerita och verksamhetsledare för Movium under åren 1980 – 1993.

 

 

Några publikationer från Moviums pionjärår som Eivor lyfter fram:

 

B.Persson, E.Westlin, (1983), Grönska i detaljplanen – behandling av parkmark i stads- och byggnadsplaner, Stad&land nr 25, Alnarp  

 

U.Berglund, U.Jergeby, U. Kreutzfeldt (1985), Ute till vardags – en studie av hur hemarbetande och barn utnyttjar friytorna i Aspudden och Gröndal i Stockholm, BFR R101, Stockholm

 

P.Grahn, G.Sorte (1985) Hur används parken? – om organiserade gruppers bruk av grönområden, Del I, Stad&Land nr 39

 

O.R.Skage, A.Sohlberg, G.Lindholm (1987), Grönområdenas ekologiska funktioner – en kommenterad bibliografi, BFR R56, Stockholm (Stad&Land 55:1987)

 

B.Persson, (1989), Högvuxen gräsmatta eller prydnadsgräsmatta? – brukarinriktade skötselbegrepp, Stad&Land nr 73, Alnarp

 

R.Bengtsson m fl (1989), Perennboken med växtbeskrivningar, LT:s förlag, Stockholm

 

P. Åkerblom (1990), Skolträdgårdens ABC, LT:s förlag, Stockholm

 

L.Möller, P.Åkerblom (1991), Tusenskönan – idé och verklighet, Stad&Land nr 95, Alnarp

 

U.Berglund, U.Jergeby, H.Schroeder (1993), Att bo i Tusenskönan – så tycker de boende och så fungerar området, Stad&Land nr 114, Alnarp

 

E.Bucht(red), 1992, Kyrkogårdens gröna kulturarv, Stad&Land nr 103, Alnarp

 

E.Bucht (1994), Stad och land i samverkan – exemplet Ystads kommun. Ett försök att utveckla lokala kunskaper i samverkan mellan forskare och praktiker, Aktuellt från lantbruksuniversitetet, SLU 424, Uppsala

 

E.Bucht, B.Persson (1995), Ystad och land i samverkan, Stad&Land nr 128, Alnarp

 

M.Gora, M. Nordström (1995), Äldres liv och nära omgivning, Stad&Land nr 133, Alnarp

 

Projektet Stadens ekologi:

Movium och VA-forsk, (1990) Plats för regn, Stad&Land nr 86, Alnarp

 

H.Berggren m fl (1991), Lokalt omhändertagande av dagvatten – erfarenheter och kunskapsuppbyggnad under 70- och 80-talen, Chalmers medd. 91, Göteborg

 

E.Bucht, W.Hogland, B.Persson, O.Pettersson (1991), Biologiskt avfall på drift, Stad&Land nr 94, Alnarp

 

C.Jerkbrant, B.Jerkbrant (1992) Jordnära avfalls- och avloppsbehandling, Stad&Land nr 101, Alnarp

 

M.Glaumann, M.Nord (1993), UteKlimat, Stad&Land nr 113, Alnarp,

 

T.Bramryd, B.Fransman (1993), Stadens lungor- om luftkvaliteten och växtligheten i våra tätorter, Stad&Land nr 116, Alnarp

 

C.Florgård, U.Mörtberg, M.Wallsten (1994), Växter och djur i stadsnatur – skydd, skötsel och utveckling av tätortsbiotoper, BFR T1, Stockholm

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Sidor