Metrostationsbygge blottlägger kulturhistoria
Tanken på att gräva upp och flytta 1 100 kistor och 100 urnor för att bygga en metrostation på en 200 år gammal begravningsplats kan vara både motbjudande och makaber på samma gång, men det är just vad som har skett på Assistens Kirkegård i Köpenhamn. Ett ingrepp som givetvis har varit omstritt.
De flesta kistorna har öppnats och innehållet dokumenterats av arkeologer innan de åter begravts på en annan del begravningsplatsen. Endast de färskaste kistorna – de som är från 1970-talet har fått förbli oöppnade eftersom det enligt arkeologerna ”inte kändes passande” att öppna dem. Flytten har skett med grävrättsinnehavarnas tillstånd och endast en grav finns kvar finns kvar orörd på det som nu är en byggarbetsplats.
Många fynd
Från att ha haft en skeptisk hållning till gravflytten är jag nu plötsligt istället fascinerad över de fynd och resultat som kommit fram genom utgrävningarna. Oavsett hur stötande och osmakligt man än må tycka att det är med detta metrostationsbygge så finns det några aspekter som är svåra att bortse från: För det första är resultatet av utgrävningen mycket intressant, många fynd har gjorts vid öppnandet av gravarna och nya lärdommar kring hur begravningstraditioner har förändrast under de senaste 200 åren har erhållits. För det andra säger det något om hur vår tids och kulturs syn på död, begravningar, gravfrid och begravningsplatser – hur vi är styrda av rådande tankemönster och har svårt för att tänka annat än att det skulle störa gravfriden och förstöra kulturhistoria att bygga en metrostation på en del av en drygt 200 år gammal begravningsplats. Vad är det egentligen med detta att gräva upp och öppna en grav som förfasar oss så?
Blottlagd kulturhistoria
Förvisso har en 65 00 kvadratmeter stor del av Assistens Kirkegårds totala 200 000 kvm försvunnit och ett stycke kulturhistorian gått förlorad med den. Åtminstone den del som synts ovan jord. Å andra sidan har mängder av kunskap och ”dold” kulturhistoria grävts fram.
Denna balans, eller kanske triangeldrama, mellan stadsutveckling, kulturhistoria och gravfrid är något som vi sannolikt får se mer av i framtiden. Då kan det vara bra att ha funderat över vad som är rimligt och orimligt och varför det är så.
Københavns Museum kommer att ge ut en skrift om projektet på Assistens Kirkegård.
Helene Båtshake
Ut med kontoret i parken?
När flexibilitet och medarbetarnas hälsa hamnar i fokus på arbetsplatsen, funderar Göran Nilsson över att vi får ytterligare en anledning att ta hand om våra utemiljöer.
Kunskap om jämställd planering når inte ut
Idag är kunskapen om jämställd stadsplanering mer djuplodad än för ett par decennier sedan. Karin Andersson känner sig trots det uppgiven.
Vem bygger nästa stora park?
Stora parker är på frammarsch i världen. Var ser vi nästa stora park i Sverige, undrar Lars Johansson.
Spökstad
Fredrik Jergmo ser i sin krönika hur samhällsutvecklingen går fortare och fortare och funderar över hur det påverkar stadsutvecklingen och livet i staden.
Gilla inte optiskt buller
Berlins ljusfestival har nyligen avslutats. Med tusentals människor på gatorna blev det på många sätt en succé, inte minst för caféerna runt Brandenburger Tor som tjänade grova pengar på oss tillfälliga toalettbesökare under de tio kvällar som festivalen pågick.
Medborgarna skapar staden
Den internationella filmfestivalen ArchFilmLund 2016 handlade nästan mer om urbant liv än om arkitektur i sig. Vinnande film lyfter fram ett starkt medborgarengagemang i Christchurch efter jordbävningen 2011.
Global kraftsamling i Lund för barns utemiljöer
Under några intensiva dagar i mitten av september myllrade det runt människor i Lund med en gemensam uppgift i fokus: att skapa levande gröna uppväxtmiljöer för barn och ungdomar överallt i världen.
Lekplatsen är död – länge leve lekplatsen!
Märit Jansson, lektor vid SLU och aktuell med seminariet ”Plats för lek – svenska lekplatser förr och nu” och som redaktör för antologin med samma namn, skriver i sin krönika om att när hon i mitten av 2000-talet började studera anlagda lekplatser och deras användning och förvaltning, ofta mötte skepsis. Hon minns särskilt när hon i fikarummet på en kommun fick höra: ”Att aldrig någon kan forska om något viktigt!”.
BEUM höjer kompetensen om utemiljön!
Då har ännu en besiktningskurs gått av stapeln! Den 30-31 augusti arrangerade BEUM, i samarbete med Movium, Besiktningskurs Natursten, markbetong och asfalt i Malmö. I sin krönika reflekterar Göran Nilsson över BEUMs historia och betydelse.
Välkommen till hösten på Movium!
Movium kavlar upp ärmarna inför nya utmaningar under hösten. På programmet står parnterskapsträffar, internationella konferenser, resor, spaningar och nya visioner!
Lägg till ny kommentar