Metrostationsbygge blottlägger kulturhistoria
Tanken på att gräva upp och flytta 1 100 kistor och 100 urnor för att bygga en metrostation på en 200 år gammal begravningsplats kan vara både motbjudande och makaber på samma gång, men det är just vad som har skett på Assistens Kirkegård i Köpenhamn. Ett ingrepp som givetvis har varit omstritt.
De flesta kistorna har öppnats och innehållet dokumenterats av arkeologer innan de åter begravts på en annan del begravningsplatsen. Endast de färskaste kistorna – de som är från 1970-talet har fått förbli oöppnade eftersom det enligt arkeologerna ”inte kändes passande” att öppna dem. Flytten har skett med grävrättsinnehavarnas tillstånd och endast en grav finns kvar finns kvar orörd på det som nu är en byggarbetsplats.
Många fynd
Från att ha haft en skeptisk hållning till gravflytten är jag nu plötsligt istället fascinerad över de fynd och resultat som kommit fram genom utgrävningarna. Oavsett hur stötande och osmakligt man än må tycka att det är med detta metrostationsbygge så finns det några aspekter som är svåra att bortse från: För det första är resultatet av utgrävningen mycket intressant, många fynd har gjorts vid öppnandet av gravarna och nya lärdommar kring hur begravningstraditioner har förändrast under de senaste 200 åren har erhållits. För det andra säger det något om hur vår tids och kulturs syn på död, begravningar, gravfrid och begravningsplatser – hur vi är styrda av rådande tankemönster och har svårt för att tänka annat än att det skulle störa gravfriden och förstöra kulturhistoria att bygga en metrostation på en del av en drygt 200 år gammal begravningsplats. Vad är det egentligen med detta att gräva upp och öppna en grav som förfasar oss så?
Blottlagd kulturhistoria
Förvisso har en 65 00 kvadratmeter stor del av Assistens Kirkegårds totala 200 000 kvm försvunnit och ett stycke kulturhistorian gått förlorad med den. Åtminstone den del som synts ovan jord. Å andra sidan har mängder av kunskap och ”dold” kulturhistoria grävts fram.
Denna balans, eller kanske triangeldrama, mellan stadsutveckling, kulturhistoria och gravfrid är något som vi sannolikt får se mer av i framtiden. Då kan det vara bra att ha funderat över vad som är rimligt och orimligt och varför det är så.
Københavns Museum kommer att ge ut en skrift om projektet på Assistens Kirkegård.
Helene Båtshake
HONG KONGS RULLTRAPPOR VÄNDER UT OCH IN PÅ BEGREPPEN
Stadens många rulltrappor är som en signatur för Hong Kong. De är så framgångsrika att stadsdelar opponerar sig mot dem i rädsla för gentrifiering. Caroline Dahl åker rulltrappa och tänker på hur tillgängligheten förändrar stadslivet. >>
PROCESSEN ÄR ALLT
Få ifrågasätter medborgarnas viktiga roll i processer som utvecklar staden. Titti Olsson har läst bostadsminister Stefan Attefalls (KD) förslag som ska förenkla byggandet. Men hon ser inte människor i förslagen. >>
Metrostationsbygge blottlägger kulturhistoria
Delar av Assistens Kirkegårds i Köpenhamn har förvandlats till metrostation. Men vad är det med detta att gräva upp och öppna en grav som förfasar oss så, frågar sig Helene Båtshake, som först var skeptisk men nu är fascinerad.
Mer liv om staden behandlas som ett landskap
Moviums partnerskapsträff om ekosystemtjänster fick Caroline Dahl att fundera över relationen mellan stad och landskap. Blir staden mer dynamisk, föränderlig och därför mer levande om landskapet blir en del av staden? >>
Regeringen ovillig lagstifta om skolgårdar
Petter Åkerblom har träffat statssekreterare Bertil Östberg, Utbildningsdepartementet, för att höra regeringens inställning till att lagstifta om skolgårdar. Skolgårdslösa skolor är en skam för Sverige, skriver Petter Åkerblom. >>
Mångfald på begravningsplatsen viktig för social hållbarhet
Om man betraktar begravningsplatsen som ett urbant offentliga rum bland alla andra bör den ge uttryck för en strävan efter hållbar stadsutveckling, skriver Titti Olsson. Det är inte ekologisk hållbarhet hon tänker på, utan social. >>
Social ojämlikhet skapar problem
Enrique Peñalosa, tidigare borgmästare i Bogotá, menar att de flesta problem i städer har sin bakgrund i social ojämlikhet. Karin Andersson träffade honom och insåg att de problem som ojämlikhet ger upphov till finns även i Sverige. >>
Var är kvinnan i kulturarvet?
Inom samhällsvetenskapen är ett av de stora problemen att vetenskapsteori och forskning är skriven av män om män. Helene Båtshake vandrar på kyrkogårdar och ser att det kulturarvet lider av samma symptom. >>
Hittar ni inte kvinnor är det för att ni inte ansträngt er
Hur kommer det sig att landskapsarkitektbranschen som består av en stor majoritet kvinnor så ofta representeras av män? Karin Andersson besökte årets Oysterseminarium, som bokat en majoritet manliga talare. >>
Alnarpsmodellen för trädvärdering vinner gehör
Hur ska man bäst värdera urbana träd? Göran Nilsson och Movium har varit på turné och presenterat Alnarpsmodellen, en modell med ambition att svara på frågan och fungera på nationell nivå för ekonomisk värdering av träd. >>
Torgets roll i den samtida staden
Vad ger ett framgångsrikt torg? Noggrann programmering eller det oprogrammerade? Caroline Dahl ställer frågorna, samtidigt som hon lyfter fram vikten av medborgares rätt till medskapande i stadsutvecklingsprocesser.
Lägg till ny kommentar