
Foto: Lena Jungmark
Mer makt åt barnen!
Vem har makt? Vad händer i ett stadshus? Vad är viktigt för att känna sig välkommen till ett hus där saker bestäms? Hur kan man som barn komma till tals med de som bestämmer och ge sina förslag till bättre stadsbyggnad? Det är frågor som diskuterats i fem femteklasser i Ängelholm i det Formasstödda forskningsprojektet ”Lek för demokrati”.
Det är inga lätta frågor. Inga givna svar finns att ge. Istället har barn i årskurs fem bearbetat frågorna klassvis tillsammans med konstnären Kalle Brolin och arkitekter från Sydväst arkitektur och landskap. Och svar på frågorna har kommit, både i diskussioner och genom lekfulla övningar. Att bygga en lång och hög mur med tomma kartonger har gett eleverna en upplevelse av skala, platsbildning, gräns mellan inne och ute och vikten av fina och välkomnande entréer. Genom modellbygge har eleverna tränat sin inlevelseförmåga genom att identifiera sig med olika djurs fysiska egenskaper och därmed sin förståelse av att alla har olika behov. I klassmöten har elevernas viktigaste förslag till förbättringar av stadsmiljön och den egna vardagen röstats fram. Efter att ha kokat ner förslagen till fyra ord har barnen gjort demonstrationsskyltar med ett ord per skylt målade i tydliga komplementfärger.
Foto: Lena Jungmark
En solig och varm fredag i slutet av september är det så dags för demonstration. ”Mera lek för barn! Mer grönt i staden! Ge oss bättre skolgård!” skallar ropen när demonstrationståget i rask marscherar genom Ängelholm till den ödetomt där det nya stadshuset ska byggas om några år. På plats framför klasserna sina förslag till kommunstyrelsens ordförande.
– Jag förstod direkt att detta projekt var jätteviktigt, säger rektor Maria Hidestål på Rebbelberga skola, där fyra av de fem klasserna går.
– Jag hade faktiskt inte ens börjat på mitt nya jobb som rektor än, men kontaktade lärarna ändå och frågade om de ville vara med. Jag tycker demokratifrågan är jätteviktig och vi funderar nu på hur vi kan använda oss av metoderna i projektet ”Lek för demokrati” även i andra årskurser. Vi har fått blodad tand.
Foto: Lena Jungmark
Grundskolans läroplan poängterar skolans uppdrag att organisera sitt arbete så att eleverna utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former (LGR s 15). Hur detta skall göras är upp till den enskilda rektorn och läraren. För tio år sedan intervjuade jag Jan Thavenius, professor i litteraturhistoria, forskare, lärare och skolutvecklare om skolans demokratiska uppdrag och fick då upp ögonen för hur viktigt det är att inte bara lära sig OM utan framför allt göra erfarenheten AV demokrati. Om eleverna inte får chans att göra sina egna erfarenheter sviker vi dem, menade Jan Thavenius.
Det är viktigt att förstå vad det betyder att komma fram till ett demokratiskt fattat beslut: att det tar tid, är omständligt och ofta jobbigt, och i vissa fall slutar med att man inte får som man vill. Men det finns också en möjlighet att nya idéer knådas fram, att kompromisser föds som visar sig vara bättre, eller att lösningar kläcks som ingen kunde kommit på själv. Att öva sin demokratiska kompetens är ännu viktigare idag än för tio år sedan. Demokratin måste erövras om och om igen. Skolan är en viktig instans i denna fostran och barn och elever bör ges den tid det tar att processa frågor på ett demokratiskt sätt. Kalle Brolin, som är den konstnär som arbetat med eleverna, uttrycker det så här i en intervju med Helsingborgs Dagblad:
– Demokrati är en smärtsam process, den går ut på att hantera konflikter. Motstridiga ståndpunkter måste göras tydliga – vi är långt ifrån överens om hur denna stad ska byggas. Alla som sett hur barn engagerar sig för en omställning till ett samhälle utan utsläpp av koldioxid kan förstå det som en konflikt mellan vårt sätt att leva nu och möjligheten att leva i en framtid om inte allt för många år, en brutal konflikt som ställer barn mot vuxna.
Vad hände då i mötet med Ängelholms mäktigaste man, kommunstyrelsens ordförande Robin Holmberg?
Foto: Lena Jungmark
På ödetomten nära tågstationen kliver eleverna upp på sina talarlådor i olika höjd. Det gör att varje elev kan möta makten i ögonhöjd. Någon frågar Robin Holmberg om han är rik. Nej, blir svaret, han känner sig inte särskilt rik. Eleverna får sedan grupp för grupp berätta om sina förslag till förbättringar. Ofta möts barnens idéer med en förklaring på varför förslaget är svårt att realisera; det verkar nästan sitta i ryggraden hos oss vuxna att försvara våra vuxenlogiska beslut. Så bränner det till: En grupp tjejer ifrågasätter varför man planerar för mer bilar när alla vet att det är bättre att cykla, vilket de själva gör.
Kommunstyrelsens ordförande kan uppenbarligen inte riktigt ta den bollen. Kalle Brolin säger, när han intervjuas om projektet av HD, att resultatet av demonstrationen kanske blir ett startskott för en dialog mellan barn och vuxna om Ängelholms framtid. Det verkligt intressanta, menar han, blir att se hur barnen reagerar på det svar vi vuxna erbjuder dem.
Foto: Lena Jungmark
Fotnot:
Efter demonstrationen har barnen fått bygga sin version av stadshuset. Invigningen den 24 september blev uppsluppen med trumpetfanfar, medaljutdelning till alla medverkande barn, applåder och tal av stadsarkitekt Pernilla Theselius och kommundirektör Kristina Magnusson. Kommundirektören bjöd på stående fot in alla barn att fortsätta vara med och planera staden. Framtiden får utvisa om dörren står öppen för dem som vill vara med och påverka. Barnens engagemang för sin stad, närmiljö och skola har hursomhelt inte undgått någon beslutsfattare i Ängelholm.
Fakta:
Lek för demokrati är ett Formasfinansierat projekt inom Gestaltad livsmiljö som fått forskningsmedel att mellan 2020 – 2023 undersöka hur lek och konstnärliga processer kan stimulera till nya metoder att göra barns röster hörda i fysisk stadsplanering. Projektgruppen har deltagare från Lunds universitet, Konstfrämjandet Skåne, Tankesmedjan Movium vid SLU, Ängelholms kommun och Form/Design Center.
LENA JUNGMARK
Naturlik plantering skapar lekfull skolgård
Om vädret tillåter brukar jag ta en tur ut i trädgården med kaffekoppen framåt eftermiddagen. I luften ljuder fågelsång, men har klockan passerat halv tre blandas fågelkvittret med glada barnröster och ivriga hammarslag. Det betyder att lågstadieeleverna på den närbelägna skolan är på fritids. Och eleverna på just detta fritids uppmuntras att använda sig av närmiljön för att skapa egna platser.
När flyttar en stad?
Kiruna ligger i arktisk region, där den stora skillnaden mellan dag och natt – ljus och mörker – och mellan kyla och värme är helt avgörande för hur människor tänker. Är det vår nu? frågar jag mig en av de första dagarna i maj när jag anlänt till staden, och får ett bestämt ja till svar fast snön yr.
Taklandskap kräver bättre samverkan för att fungera
På Walt Disney Concert Hall i Los Angeles finns en takpromenad. Via en trappa från trottoaren når man en prunkande trädgård, komplett med fontänen A Rose for Lilly – en anspelning på Disneys änka som bekostade merparten av bygget. I trädgården kan musikbesökare mingla med varandra, men även andra flanörer som tagit sig upp till tredje våningens tak för att få en paus från stadens brus. Trädgården är nämligen en så kallad ”community garden” – öppen för alla.
Att värdera parker
Vi närmar oss hänryckningens tid – när naturen och floran är som allra vackrast, allra skirast. Men redan nu har människor börjat vallfärda till våra offentliga utemiljöer för att njuta av de allra tidigaste efterlängtade växtupplevelserna – allt från magnoliorna i Alnarpsparken, kärl fulla med blomster av Annika Anderberg Boman i Helsingborg eller 50 000 vilda vårlökar i design av Ulf Nordfjell på Waldemarsudde, Millesgården och Rosendal.
Old urban nature på gotisk kyrkogård
Abney Park Cemetary i stadsdelen Stoke Newington i London är täckt av en tjock matta av murgröna. Gravstenar i granit och marmor lutar, stöttar varandra och hålls upp endast av murgrönans fasta grenar. Här finns träd från hela världen, påskliljor börjar tränga igenom marken, det är vår i London. Det gotiska begravningskapellet är hem för fladdermöss, fåglar, spindlar och andra varelser.
Gryning över staden och barnen
Det är en skam för svensk stadsplanering när man fortfarande tar fram förslag på utemiljöer för barn som inte är rymliga nog för det deras utveckling kräver, anser Petter Åkerblom som välkomnar Boverkets Allmänna råd som började gälla den 1 mars.
Fyra nya teman i fokus för Moviums arbete
På Movium fortsätter vi att under 2015 arbeta med stadens utemiljö som resurs för hållbar stadsutveckling. Vi arbetar för en stadsutveckling med fokus på människors livsmiljö och hållbarhet.
Reklam ett hot mot stadsliv?
I konstnären Tania Ruiz Guitierrezs videokonstverk Annorstädes passerar platser från olika håll i världen långsamt förbi på väggarna i Citytunnelns station Malmö C, men ingenstans syns någon reklam.
Minnas och påminnas i det gemensamma rummet
Den som vandrar längs gatorna i Paris möts av minnestavlor över personer som kämpat eller förtryckts: vi tillåts inte glömma vår historia, skriver Annika Hultman Löfvendahl i sin krönika för Movium.
Var kommer barnen in?
Den urbana framtoningen gäller i alla lägen idag – även när det handlar om att sälja in barns lek. Petter Åkerblom ifrågasätter en lekutrustningsindustri som inte möter barnet på barnets nivå när det gäller lekens villkor.
Viktigare än någonsin med demokratiarbete bland unga
Hösten 2014 är det viktigare än någonsin att försvara demokratin – inte minst bland våra yngsta medborgare, skriver landskapsarkitekt Lena Jungmark. Skolgården är ett offentligt rum och därför den givna arenan, anser hon.
Strategisk parkpolitik skapar tryggare miljöer i Chicago
Parkförvaltningen i Chicago har en genomarbetat strategi som heter ”Children first!” Med hjälp av bemanning och organiserade aktiviteter har 35 otrygga platser förvandlats till 35 livfulla parkrum i stadens mest utsatta områden.
Lägg till ny kommentar