
Med fönstret öppet mot en bättre framtid
En händelserik vårtermin lider mot sitt slut, men ytterligare några intensiva veckor kvarstår. På flera sätt har vårens händelser varit utmanande. Förutom pandemin och invasionen av Ukraina, så fanns det också mycket att betänka när FN:s klimatpanel IPPCC i början av april släppte sin rapport Klimat i förändring 2022 – Att begränsa klimatförändringen. Sveriges chefsförhandlare i klimatfrågor summerade rapporten med att peka på två centrala budskap: brådska och möjligheter.
Att det är bekymmersamma tider präglade även samtalet när Moviums ledningsråd möttes för några veckor sedan. Vår vana trogen ägnar vi vårmötet i ledningsrådet åt att omvärlds- och framtidsspana. Flera av oss tog denna gång upp spaningar kring klimat med behovet av att agera nu, att ge rum för klimatanpassningar, att anpassa städer genom en biofilisk gestaltning där kärleken till naturen och det levande är utgångspunkt för en ökad biologisk mångfald, att anlägga kustskydd, att säkra framtida växtmaterial och att tänka nytt kring relationen mellan stad och land. Även beredskapsfrågan präglade våra spaningar med tankar kring motståndskraft, försörjningsbehov och frågor om digital trygghet och säkerhet.
Bland de mer ljusa spaningarna fanns tankar om att livfullhet, lekfullhet och hoppfullhet bygger våra städer när vi skapar rum för människan. Politiken Gestaltad livsmiljö lyftes fram som ett verktyg för ny kunskap om den byggda miljöns roll för att bryta segregation. Rummen behöver då vara flexibla, oprogrammerade och återbrukade. Spaningarna pekade också på att aktörerna som skapar dessa rum tycks blir mer diversifierade. Några exempel som nämndes var Lantmännens byggnation av bostäder i Malmö och Svenska kyrkans stadsutvecklingsprojekt i Brunnshög i Lund där det finns ett tydligt intresse av att ta långsiktigt ansvar för ett bredare värdeskapande än bara ekonomisk vinst.
I dagarna har 50 års jubileet av FN:s första hållbarhetskonferens, som ägde rum 1972 i Stockholm, uppmärksammats. Två av de intressantare underlagsrapporterna som tagits fram inför de möten som ägt rum med anledning av jubileet är Stockholm+50: Unlocking a Better Future och Charting a youth vision for a just and sustainable future. Rapporterna lyfter fram fakta som är välkända – att miljöarbetet inte får genomslag och att ojämlikheten i världen ökar. Ur dessa insikter växer visionen om att gå från urgency till agency, det vill säga att inte bli lamslagen av frågornas stora tyngd och angelägenhet utan att istället fokusera på att agera för en bättre framtid så att en Stockholmskonferens +100 inte behövs.
Dokumenten innehåller flera uppmaningar att handla, där vikten av att återskapa en stark relation mellan människa och natur är den första punkten. En sådan relation ses som en förändring på ett djupare plan, både för individer och samhällen, och förutspås transformera hur vi lever i våra städer, hur vi producerar mat, hur och vad vi lär samt vilken kunskap och vilka rättigheter som ligger till grund för våra val. Det känns som en spännande och radikal framtidsbild som är väldigt relevant för oss som arbetar med landskapet som utgångspunkt i stadsbyggandet.
Andra uppmaningar i dokumenten kretsar kring välfärd för alla, ekonomiska incitament för en bättre framtid och hur man kan bygga transformativa kapaciteter för att underlätta och påskynda förändring. Dessa uppmaningar kommer självklart inte utan svårigheter och utmaningar. Kampen om staden och hur våra samhällen ska kunna bli bättre samhälle att leva i för alla är ständigt pågående.
Vi på SLU Tankesmedjan Movium arbetar sedan flera år tillbaka med detta som ett av våra strategiska teman och under hösten kommer vi att fokusera på just temat ”Kampen om staden”. Det kommer vi att göra genom tre studieturer, ett besök i Stockholm för att lära hur stadsträd kan få goda levnadspremisser i tät stad, en resa till Köpenhamn där vi tar upp frågan om hur barnen kan få mer och bättre plats i staden – också utifrån Moviums strategiska tema ”Barnen och staden”, och en resa till Nantes där vi inspireras av ett stadsutvecklingsprojekt där man arbetar med en stegvis transformation i en lärande process. Även våra publikationer Tidskriften STAD och Movium Fakta kommer att präglas av temat Kampen om staden med ett första nummer av STAD i september som kommer att handla om vem som får ta plats på torget.
Innan dess önskar vi på Movium alla en skön sommar och vi ser fram emot att ses till hösten!
CAROLINE DAHL
verksamhetsledare
Snart börjar karnevalen
Karin Andersson har varit på karnevalen i Salvador, staden som var Brasiliens första huvudstad och vars stadsrum fortfarande är starkt präglade av kolonialismen.
Ska naturen alltid få ha sin gång?
Jag befinner mig i min lilla villa, som jag köpte för några år sedan, vackert belägen i den skånska kuststaden. Det är en mörk kulen novembernatt och jag har hört på radion på kvällen att meteorologerna utfärdat stormvarning.
Frihet i framtidens förort?!
För någon vecka sedan hölls ett så kallat FUSE Talks på Form/Design Center i Malmö med den holländske landskapsarkitekten Bart Brands. Inbjuden för att berätta om kontoret Karres+Brands verksamhet kom föreläsningen och det efterföljande samtalet att kretsa kring kontorets två ytterligheter, stadsplanering i regional skala och gestaltning av publika platser.
Pixla Piren – att planera det oplanerade
När jag lämnade Helsingborg som 19-åring för ett en mer pulserande storstad var det inte bara för att jag sökte något nytt utan för att det som fanns i min hemstad inte var tillräckligt spännande. Droppen var när man rev gamla hamnbyggnader sprängfyllda med alternativ kultur för att bygga dyra bostäder med havsutsikt. Nu, tjugo år senare, jobbar jag för Helsingborgs stad.
Solens mörka sida
I min roll som landskapsarkitekt har jag hittills varit oreflekterat positiv till soliga platser. Glatt har jag identifierat soliga hörnor som potentiellt sköna sittplatser eller lämpliga lekställen, skriver landskapsarkitekt Lena Jungmark. Men även solen har en baksida.
Den visuella och sinnliga grönskan
Att arbeta för och med urbana ekosystemtjänster – det finns väl numera knappast någon svensk kommun som inte har ambitioner på detta område. Kurser kring hur man kan förstå och värdera ekosystemtjänster i samhällsplaneringen poppar upp som kantareller i backen ett bra svampår. Det finns nog all anledning att hålla upp ett litet varningens finger: när ett begrepp blir väldigt inne finns det alltid en risk att dess definition suddas ut i kanterna, skriver Moviums Göran Nilsson.
Vad är det som låter i staden?
Plötsligt är ljudet i fokus. Det ordnas välbesökta konferenser om ljud, och Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet, finansierar forskningsprojekt om stadens ljudrum. På senare år har intresset för ljudplanering ökat. Där man tidigare planerade med utgångspunkt i buller och ljudnivåer, betonas nu allt oftare upplevelsen av ljud, och fler vill vara med och undersöka hur frågor kring ljudlandskapet kan integreras i planering och gestaltning.
Förklädd stad
Att som krönikör för Movium ifrågasätta en av organisationens identifierade strategiska teman är kanske inte det smartaste att göra – men jag kan inte låta bli att fundera över varför staden ska vara hälsosam? Är det inte människorna i staden som ska vara hälsosamma? Hur kan vi ens förvänta oss att staden som objekt ska leva upp till normativa föreställningar som bara vi människor har en möjlighet att göra medvetna val kring, undrar planeringsarkitekt/arkitekt Caroline Dahl vid SLU.
För innovation krävs möjlighet till möten
Innovera mera! är budskapet som bankats i oss från olika håll den senaste tiden. Vi vet att vi står inför enorma utmaningar – klimatkris, mat och energi åt en växande befolkning, segregation, folkhälsoproblem etc. För att lösa alla dessa väldiga utmaningar sätter vi idag stor tilltro till vår egen innovationsförmåga. Människan kommer att behöva innovera som aldrig förr, skriver Moviums chef Anders Rasmusson.
Risktagande utvecklar hjärnan
Säkerhetstänkandet kring barns lekmiljöer går bakåt i Sverige. I Nya Zeeland slopar man idag hämmande säkerhetsföreskrifter och får stöd av forskare: olyckstillbuden minskar. Lärarna rapporterar om mer fokuserade elever. Krönika av Titti Olsson.
Offentliga platser – för alla
Den 5 oktober firades World Habitat Day och temat för året var Public Spaces for all. När världens befolkning nu överstiger 7,2 miljarder människor (31 december 2014) ökar trycket inte bara på bostäder utan även på offentliga platser. Maja Manner reflekterar över offentliga platser för alla och ger exempel från olika sammanhang hon varit delaktig i.
Plant bamboo in your head
”Jag trodde jag var en erfaren arkitekt, men oj vad mycket jag har kvar att lära!” Richard Parker, VD på 450 Architects i San Francisco, ser sig ödmjukt omkring. I den djupa ravinen framför oss finns ett femtontal skolbyggnader helt och hållet av bambu. Man tar sig dit över den brusande forsen via en kraftfull bambukonstruktion.