
Med fönstret öppet mot en bättre framtid
En händelserik vårtermin lider mot sitt slut, men ytterligare några intensiva veckor kvarstår. På flera sätt har vårens händelser varit utmanande. Förutom pandemin och invasionen av Ukraina, så fanns det också mycket att betänka när FN:s klimatpanel IPPCC i början av april släppte sin rapport Klimat i förändring 2022 – Att begränsa klimatförändringen. Sveriges chefsförhandlare i klimatfrågor summerade rapporten med att peka på två centrala budskap: brådska och möjligheter.
Att det är bekymmersamma tider präglade även samtalet när Moviums ledningsråd möttes för några veckor sedan. Vår vana trogen ägnar vi vårmötet i ledningsrådet åt att omvärlds- och framtidsspana. Flera av oss tog denna gång upp spaningar kring klimat med behovet av att agera nu, att ge rum för klimatanpassningar, att anpassa städer genom en biofilisk gestaltning där kärleken till naturen och det levande är utgångspunkt för en ökad biologisk mångfald, att anlägga kustskydd, att säkra framtida växtmaterial och att tänka nytt kring relationen mellan stad och land. Även beredskapsfrågan präglade våra spaningar med tankar kring motståndskraft, försörjningsbehov och frågor om digital trygghet och säkerhet.
Bland de mer ljusa spaningarna fanns tankar om att livfullhet, lekfullhet och hoppfullhet bygger våra städer när vi skapar rum för människan. Politiken Gestaltad livsmiljö lyftes fram som ett verktyg för ny kunskap om den byggda miljöns roll för att bryta segregation. Rummen behöver då vara flexibla, oprogrammerade och återbrukade. Spaningarna pekade också på att aktörerna som skapar dessa rum tycks blir mer diversifierade. Några exempel som nämndes var Lantmännens byggnation av bostäder i Malmö och Svenska kyrkans stadsutvecklingsprojekt i Brunnshög i Lund där det finns ett tydligt intresse av att ta långsiktigt ansvar för ett bredare värdeskapande än bara ekonomisk vinst.
I dagarna har 50 års jubileet av FN:s första hållbarhetskonferens, som ägde rum 1972 i Stockholm, uppmärksammats. Två av de intressantare underlagsrapporterna som tagits fram inför de möten som ägt rum med anledning av jubileet är Stockholm+50: Unlocking a Better Future och Charting a youth vision for a just and sustainable future. Rapporterna lyfter fram fakta som är välkända – att miljöarbetet inte får genomslag och att ojämlikheten i världen ökar. Ur dessa insikter växer visionen om att gå från urgency till agency, det vill säga att inte bli lamslagen av frågornas stora tyngd och angelägenhet utan att istället fokusera på att agera för en bättre framtid så att en Stockholmskonferens +100 inte behövs.
Dokumenten innehåller flera uppmaningar att handla, där vikten av att återskapa en stark relation mellan människa och natur är den första punkten. En sådan relation ses som en förändring på ett djupare plan, både för individer och samhällen, och förutspås transformera hur vi lever i våra städer, hur vi producerar mat, hur och vad vi lär samt vilken kunskap och vilka rättigheter som ligger till grund för våra val. Det känns som en spännande och radikal framtidsbild som är väldigt relevant för oss som arbetar med landskapet som utgångspunkt i stadsbyggandet.
Andra uppmaningar i dokumenten kretsar kring välfärd för alla, ekonomiska incitament för en bättre framtid och hur man kan bygga transformativa kapaciteter för att underlätta och påskynda förändring. Dessa uppmaningar kommer självklart inte utan svårigheter och utmaningar. Kampen om staden och hur våra samhällen ska kunna bli bättre samhälle att leva i för alla är ständigt pågående.
Vi på SLU Tankesmedjan Movium arbetar sedan flera år tillbaka med detta som ett av våra strategiska teman och under hösten kommer vi att fokusera på just temat ”Kampen om staden”. Det kommer vi att göra genom tre studieturer, ett besök i Stockholm för att lära hur stadsträd kan få goda levnadspremisser i tät stad, en resa till Köpenhamn där vi tar upp frågan om hur barnen kan få mer och bättre plats i staden – också utifrån Moviums strategiska tema ”Barnen och staden”, och en resa till Nantes där vi inspireras av ett stadsutvecklingsprojekt där man arbetar med en stegvis transformation i en lärande process. Även våra publikationer Tidskriften STAD och Movium Fakta kommer att präglas av temat Kampen om staden med ett första nummer av STAD i september som kommer att handla om vem som får ta plats på torget.
Innan dess önskar vi på Movium alla en skön sommar och vi ser fram emot att ses till hösten!
CAROLINE DAHL
verksamhetsledare
Hur ser det urbana friluftslivet ut?
Konsumerar vi urbana varelser naturupplevelser som vi äter glass, undrar Caroline Dahl, som varit på en tankesmedja om urbant friluftsliv i Sundsvall.
Vem värnar den goda jorden?
Det råder bred politisk enighet om att livsmedelsproduktionen i Sverige måste öka. I ljuset av den nya nationella livsmedelsstrategin vill Göran Nilsson värna åkermarkens värden.
Nu jobbar vi på för den urbana agendan!
Caroline Dahl blickar framåt och ser många positiva saker 2017. Flera av världens länder har t.ex. enats kring en ny urban agenda som antogs vid FN:s Habitat III-möte i Quito i höstas. Särskilt intressant är ”princip” nr 100 som verkligen kan tjäna som en följeslagare för oss som arbetar med hållbar utveckling och förvaltning av stadslandskapet.
Ekosystemtjänster gynnar social hållbarhet
Med Plattformsdagarna i Malmö i slutet av förra året ännu i färskt minne ger Harald Klein här sin bild av hur frågan om urbana ekosystemtjänster behandlades.
Tummen upp för Tankesmedjan Movium!
Tankesmedjan Movium har spetskompetens och är ledande i landet inom en rad områden, skriver Kerstin Hugne, ordförande i Moviums ledningsråd. Tankesmedjan behövs idag mer än någonsin!
Nätverksmöten som behövs i en föränderlig tid
Sedan många år tillbaka möts medlemmarna i nätverket Barn, unga och byggd miljö, BUB, för utbyte mellan planerare och forskare om barns och ungas utemiljö. Mötena är intressanta tidsspeglar som visar samhällets förändringar, skriver Maria Nordström, miljöpsykolog och forskare vid SLU som ledde nätverket 2004–2010 tillsammans med Pia Björklid.
Spretigt i Riverside Park South
Frederick Law Olmsted gav ursprungligen form åt Riverside Park, NYC. Den nya förlängningen längs Hudsonfloden får Caroline Dahl att känna sig tveksam. Vart tog rumsligheten vägen?
Ut med kontoret i parken?
När flexibilitet och medarbetarnas hälsa hamnar i fokus på arbetsplatsen, funderar Göran Nilsson över att vi får ytterligare en anledning att ta hand om våra utemiljöer.
Kunskap om jämställd planering når inte ut
Idag är kunskapen om jämställd stadsplanering mer djuplodad än för ett par decennier sedan. Karin Andersson känner sig trots det uppgiven.
Vem bygger nästa stora park?
Stora parker är på frammarsch i världen. Var ser vi nästa stora park i Sverige, undrar Lars Johansson.
Spökstad
Fredrik Jergmo ser i sin krönika hur samhällsutvecklingen går fortare och fortare och funderar över hur det påverkar stadsutvecklingen och livet i staden.
Gilla inte optiskt buller
Berlins ljusfestival har nyligen avslutats. Med tusentals människor på gatorna blev det på många sätt en succé, inte minst för caféerna runt Brandenburger Tor som tjänade grova pengar på oss tillfälliga toalettbesökare under de tio kvällar som festivalen pågick.