Människan uppstår i leken
Vi har under försommaren i media kunnat höra utbildningsminister Jan Björklund reagera på skolgårdar som inte har någon skolgård. ”Jag utesluter inte lagstiftning om de här skolorna inte skärper sig”, säger han i teveinslaget om de skolgårdslösa skolorna.
Det är kraftfulla ord. Ministern menar att barn – åtminstone yngre barn – måste ha möjlighet att springa ut och leka på rasten, och att det självklart ska finnas plats för det.
Det tydliga sambandet mellan utevistelse och förbättrad hälsa, såväl fysiskt som psykiskt, är välkänt. Forskare efter forskare kan lägga fram rön kring detta, frågan är bara hur kunskapen ska framföras – eller vad som ska till – för att den ska få en återspegling i planering och stadsbyggnad.
Kreativa tankar
I en ny rapport om utomhusupplevelser av Kairos Future, konstateras att människan i allt högre grad kommer att ersättas av datorer och andra maskiner som gör jobbet precis lika bra som vi själva. En sak kan dock ingen teknik i världen (ännu) skapa: kreativa tankar. Vår hjärna är fantastisk. Hjärnan stimuleras och återhämtar sig bäst i naturen på ett sätt som inte heller går att ersätta med ny teknik.
Minister Björklund har helt rätt i att barn behöver vara ute med jämna mellanrum i sin vardag för att kunna tänka kreativt. Och detta gör barn sannolikt allra bäst genom att leka. Frågan är om Jan Björklund är lika medveten om värdet av leken i sig och vilken miljö leken bäst ”behöver” i skolan.
Alla leker
Alla har vi erfarenhet av leken, oavsett kön, etnicitet eller kulturell bakgrund och ålder. Alla har vi lekt. Och alla leker vi, oavsett vår aktuella ålder. Men det är barndomens lekar vi minns bäst.
Hos barnet finns leklusten som är en nödvändig kraft. Enligt den nederländske historieprofessorn och kulturfilosofen Johan Huizinga sker all utveckling i form av lek. Vi lär oss genom lek. Kulturen har sin vagga i leken. Leken – eller kreativiteten – är alltså en förutsättning för ett dynamiskt samhälle.
Lek är allt det som utförs som en frivillig handling eller sysselsättning – skolans idrottstimme är alltså inte lek. Leken är sitt eget ändamål och leder till en känsla av mening, spänning och glädje över något som skiljer sig från det vanliga livet, enligt Huizinga. Han skriver så här i sin klassiker Den lekande människan från 1938:
Människan leker bara när hon i ordets fullaste bemärkelse är människa, och hon är helt och hållet människa bara när hon leker.
Det är viktiga ord. Det är därför det behövs bra miljöer i skolan där människan vistas under så stor del av sin vardag under hela den period av livet som kallas barndom.
Titti Olsson
Metrostationsbygge blottlägger kulturhistoria
Delar av Assistens Kirkegårds i Köpenhamn har förvandlats till metrostation. Men vad är det med detta att gräva upp och öppna en grav som förfasar oss så, frågar sig Helene Båtshake, som först var skeptisk men nu är fascinerad.
Mer liv om staden behandlas som ett landskap
Moviums partnerskapsträff om ekosystemtjänster fick Caroline Dahl att fundera över relationen mellan stad och landskap. Blir staden mer dynamisk, föränderlig och därför mer levande om landskapet blir en del av staden? >>
Regeringen ovillig lagstifta om skolgårdar
Petter Åkerblom har träffat statssekreterare Bertil Östberg, Utbildningsdepartementet, för att höra regeringens inställning till att lagstifta om skolgårdar. Skolgårdslösa skolor är en skam för Sverige, skriver Petter Åkerblom. >>
Mångfald på begravningsplatsen viktig för social hållbarhet
Om man betraktar begravningsplatsen som ett urbant offentliga rum bland alla andra bör den ge uttryck för en strävan efter hållbar stadsutveckling, skriver Titti Olsson. Det är inte ekologisk hållbarhet hon tänker på, utan social. >>
Social ojämlikhet skapar problem
Enrique Peñalosa, tidigare borgmästare i Bogotá, menar att de flesta problem i städer har sin bakgrund i social ojämlikhet. Karin Andersson träffade honom och insåg att de problem som ojämlikhet ger upphov till finns även i Sverige. >>
Var är kvinnan i kulturarvet?
Inom samhällsvetenskapen är ett av de stora problemen att vetenskapsteori och forskning är skriven av män om män. Helene Båtshake vandrar på kyrkogårdar och ser att det kulturarvet lider av samma symptom. >>
Hittar ni inte kvinnor är det för att ni inte ansträngt er
Hur kommer det sig att landskapsarkitektbranschen som består av en stor majoritet kvinnor så ofta representeras av män? Karin Andersson besökte årets Oysterseminarium, som bokat en majoritet manliga talare. >>
Alnarpsmodellen för trädvärdering vinner gehör
Hur ska man bäst värdera urbana träd? Göran Nilsson och Movium har varit på turné och presenterat Alnarpsmodellen, en modell med ambition att svara på frågan och fungera på nationell nivå för ekonomisk värdering av träd. >>
Torgets roll i den samtida staden
Vad ger ett framgångsrikt torg? Noggrann programmering eller det oprogrammerade? Caroline Dahl ställer frågorna, samtidigt som hon lyfter fram vikten av medborgares rätt till medskapande i stadsutvecklingsprocesser.
Sökandet är behållningen
Helene Båtshake åker till Paris för att besöka döda storheters gravar. På köpet får hon gemenskap, mystik och en meditativ vandring. Mitt i staden ett andningshål. >>
Stadsodling och bygglek ifrågasätter rådande ordning
Titti Olsson har varit på konferensen Nordic Adventure – Connecting Children with Nature och imponerats av Danmarks politikers inställning till barns lek utomhus, och saknar dess motsvarighet i Sverige. >>
Lägg till ny kommentar