Krönika
Stadsutveckling

mångfunktionella stadsrum

Publicerad 25 april 2012

Det slår mig ofta att förväntningarna på staden ökar i rask takt.

 

Från att staden inledningsvis tjänat som handelsplats och boplats, och senare maktcentrum för religion, politik och kultur, finns idag också förväntningar om tjänsteproduktion, både i fråga om ekosystem och ekonomisk tillväxt. Huruvida våra städer lider av prestationsångest vet jag inte, men nog kan man som stadsbyggare ibland känna av det!

 

Frågorna är många, sammanhangen komplexa och målgrupperna disparata. 

 

Skapa mötesplats

 

Målet med Movium Partnerskaps nätverk Stadsutveckling är att gå från ord till handling och att skapa en mötesplats för forskare och praktiker intresserade av stadsutveckling. Genom nätverksaktiviteterna vill vi bidra till att tillgängliggöra systematiserad kunskap om stadsutveckling som kan implementeras i vardagen. Vi vill också fånga upp kunskapsbehov och frågeställningar från praktiker som kan beforskas av SLUs forskare. Detta vill vi göra via lärande processer där nätverket delar omvärldsbevakning och inspirerar varandra genom ett förtroendefullt samtal. 

 

Gemensamt samtal

 

Ett sådant samtal har vi försökt att åstadkomma vid de två Torgdagarna som nätverket Stadsutveckling samarrangerat med systernätverket Park-gata-torg. Utgångspunkten för samtalet, ur nätverket Stadsutvecklings perspektiv, har varit just den ökade förväntan på stadens betydelse som ekonomisk motor i en postindustriell ekonomi.

 

Den postindustriella ekonomin kopplas ju ofta samman med Richard Floridas diskurs om den kreativa klassen. Floridas tes är att städer som lyckas locka kreativa människor presterar bättre i en framtida ekonomi. Stadsrummen tillmäts stor betydelse och med framväxten av en kreativ ekonomi har det så kallade tredje stadsrummet fått större betydelse. Vanligtvis utgår man från att det finns tre olika typer av rum i staden: hemmet, arbetsplatsen och platserna däremellan, det vill säga olika mötesplatser som caféer, bibliotek och restauranger.

 

Malmö stad har i samverkan med olika arkitekter tagit resonemanget ett steg längre och menar att det finns ett fjärde stadsrum i form av övergångarna mellan de andra rummen, alltså det publika rummet i form av gator, torg och parker.

 

Möte, samtal och vänskap

 

Lite förenklat brukar det hävdas att det är genom mötet som kreativitet och innovation förväntas uppstå. Inger Bergström och Karl-Olov Arnstberg erbjuder, i den fortfarande tankeväckande publikationen Åtta postulat om planering från början av 2000-talet, en tankekedja som tar sin utgångspunkt i mötet men som också leder vidare till begrepp som samtal och vänskap. Med ett sådant resonemang blir diskursen om den kreativa klassen och den postindustriella ekonomin mer trovärdig och man ställer sig frågan:

 

– Hur ser ett publikt rum ut som kan stötta successionen från möte till samtal och vidare till vänskap?

 

Kanske är det som Hyllie torg gestaltat av Thorbjörn Andersson, professor vid institutionen för stad och land, SLU i Ultuna, samt landskapsarkitekt vid Sweco Architects.

 

Hyllie torg var ett av de torg som besöktes under den senaste torgdagen. På detta påkostade och storslagna torg ryms såväl hastiga möten mellan pendlare, som förväntansfulla samtal mellan arenabesökare. Men torget rymmer också möjligheten att i ensamhet förundras över den digitala natthimlen. Materialval, vegetation, ljussättning och möblering är ytterligt exklusiva och förmedlar budskapet att torget ska finnas här under lång tid.

 

Andra änden

 

I andra änden av spektrumet finns en helt annan typ av publikt rum. Varje tisdag eftermiddag radar food-trucks upp sig under några timmar på en parkeringsplats i Santa Monica, Los Angeles, i södra Kalifornien. Här finns ingen påkostad utformning eller fast möblering, men här erbjuds ändå möjligheter till såväl möten som samtal. Här är det snarare händelsen i sig som erbjuder mötet, inte platsen.

 

Spännvidden mellan de båda exemplen är stor och får här illustrera att det är ett pluralistiskt förhållningssätt som vi eftersträvar i stadsutvecklingsnätverket. På motsvarande sätt är resonemanget enbart en, av många, infallsvinklar kring hållbar stadsutveckling som vi vill fortsatta samtala om inom nätverket. 

 

Caroline Dahl
Koordinator nätverket Stadsutveckling

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.

Sidor