Le Corbusier skapade konst
Det pågår en utställning på Moderna Museet i Stockholm om Le Corbusier, en av de största modernistiska arkitekterna. Utställningen består av skulpturer, stadsplaner, modeller av byggnader, målade tavlor. De hänger inte i kronologisk ordning, snarare efter tema.
I en stor ram hänger en axonometrisk bild av Ville Radieuse – Den strålande staden – Le Corbusiers idé om den ultimata stadsplanen. Runt hans föreslagna byggnader ligger resten av Paris äldre bebyggelse. Där hans megabyggnader står i strikta rader är den gamla staden riven. Han hade samma vision om Stockholm. Bort med det gamla, in med det nya. I planen över Stockholm är byggnaderna långa, ofta sträcker de ut sig tiotals kvarter. Lyckligtvis fick han aldrig förverkliga sina planer i någon av de båda städerna.
Jag har sett dessa planer tidigare, men förvånas fortfarande över frånvaron av mänskligt perspektiv i dem. I Le Corbusiers villor är däremot människan väldigt närvarande. Kyrkan i Ronchamp – min personliga favorit bland hans verk – är så fantastiskt mänsklig och organisk. Den påminner mer om hans skulpturer än om hans byggnader. Den är levande.
Det är något helt annat än hans stadsplaner. I dem kommer han aldrig från det distanserade fågelperspektiv som tycks vara stadsplanerarens eviga förbannelse.
Planerna sammanfattar det stadsbyggnadsideal som varit rådande under större delen av förra seklet, och i viss mån fortfarande. Men de innehåller inte urbana miljöer skapade för människor att leva sitt vardagsliv i. De saknar platser där oväntade möten kan uppstå, platser som människor själva kan forma. Att det fungerat för le Corbusier att applicera dem på i princip vilken stad som helst är för att de är identitetslösa.
Många av Le Corbusiers modernistiska stadsplaner är intressanta som koncept. De är snygga, grafiskt tilltalande. De formar storslagna, upprepande mönster. De är vackra.
Arkitekturmuseet ligger i samma byggnad som Moderna Museet i Stockholm. De delar till och med entré, har en gemensam och helt fantastiska bokhandel. Att presentera en av 1900-talets största arkitekter i ett museum för modern konst istället för i ett för arkitektur känns otroligt uppfriskande. Och väldigt rätt.
Karin Andersson
Taklandskap kräver bättre samverkan för att fungera
På Walt Disney Concert Hall i Los Angeles finns en takpromenad. Via en trappa från trottoaren når man en prunkande trädgård, komplett med fontänen A Rose for Lilly – en anspelning på Disneys änka som bekostade merparten av bygget. I trädgården kan musikbesökare mingla med varandra, men även andra flanörer som tagit sig upp till tredje våningens tak för att få en paus från stadens brus. Trädgården är nämligen en så kallad ”community garden” – öppen för alla.
Att värdera parker
Vi närmar oss hänryckningens tid – när naturen och floran är som allra vackrast, allra skirast. Men redan nu har människor börjat vallfärda till våra offentliga utemiljöer för att njuta av de allra tidigaste efterlängtade växtupplevelserna – allt från magnoliorna i Alnarpsparken, kärl fulla med blomster av Annika Anderberg Boman i Helsingborg eller 50 000 vilda vårlökar i design av Ulf Nordfjell på Waldemarsudde, Millesgården och Rosendal.
Old urban nature på gotisk kyrkogård
Abney Park Cemetary i stadsdelen Stoke Newington i London är täckt av en tjock matta av murgröna. Gravstenar i granit och marmor lutar, stöttar varandra och hålls upp endast av murgrönans fasta grenar. Här finns träd från hela världen, påskliljor börjar tränga igenom marken, det är vår i London. Det gotiska begravningskapellet är hem för fladdermöss, fåglar, spindlar och andra varelser.
Gryning över staden och barnen
Det är en skam för svensk stadsplanering när man fortfarande tar fram förslag på utemiljöer för barn som inte är rymliga nog för det deras utveckling kräver, anser Petter Åkerblom som välkomnar Boverkets Allmänna råd som började gälla den 1 mars.
Fyra nya teman i fokus för Moviums arbete
På Movium fortsätter vi att under 2015 arbeta med stadens utemiljö som resurs för hållbar stadsutveckling. Vi arbetar för en stadsutveckling med fokus på människors livsmiljö och hållbarhet.
Reklam ett hot mot stadsliv?
I konstnären Tania Ruiz Guitierrezs videokonstverk Annorstädes passerar platser från olika håll i världen långsamt förbi på väggarna i Citytunnelns station Malmö C, men ingenstans syns någon reklam.
Minnas och påminnas i det gemensamma rummet
Den som vandrar längs gatorna i Paris möts av minnestavlor över personer som kämpat eller förtryckts: vi tillåts inte glömma vår historia, skriver Annika Hultman Löfvendahl i sin krönika för Movium.
Var kommer barnen in?
Den urbana framtoningen gäller i alla lägen idag – även när det handlar om att sälja in barns lek. Petter Åkerblom ifrågasätter en lekutrustningsindustri som inte möter barnet på barnets nivå när det gäller lekens villkor.
Viktigare än någonsin med demokratiarbete bland unga
Hösten 2014 är det viktigare än någonsin att försvara demokratin – inte minst bland våra yngsta medborgare, skriver landskapsarkitekt Lena Jungmark. Skolgården är ett offentligt rum och därför den givna arenan, anser hon.
Strategisk parkpolitik skapar tryggare miljöer i Chicago
Parkförvaltningen i Chicago har en genomarbetat strategi som heter ”Children first!” Med hjälp av bemanning och organiserade aktiviteter har 35 otrygga platser förvandlats till 35 livfulla parkrum i stadens mest utsatta områden.
Tillit utvecklas i dans- och arkitekturprojekt bland hemlösa barn
Arkitektur- och designmuseum och Lava Dansproduktion bedriver just nu ett flerårigt projekt kring begreppet ”hem” tillsammans med barn på barnhem och i flyktingläger. Det, om något, handlar om social hållbarhet, tycker Titti Olsson.
Lägg till ny kommentar