Le Corbusier skapade konst
Det pågår en utställning på Moderna Museet i Stockholm om Le Corbusier, en av de största modernistiska arkitekterna. Utställningen består av skulpturer, stadsplaner, modeller av byggnader, målade tavlor. De hänger inte i kronologisk ordning, snarare efter tema.
I en stor ram hänger en axonometrisk bild av Ville Radieuse – Den strålande staden – Le Corbusiers idé om den ultimata stadsplanen. Runt hans föreslagna byggnader ligger resten av Paris äldre bebyggelse. Där hans megabyggnader står i strikta rader är den gamla staden riven. Han hade samma vision om Stockholm. Bort med det gamla, in med det nya. I planen över Stockholm är byggnaderna långa, ofta sträcker de ut sig tiotals kvarter. Lyckligtvis fick han aldrig förverkliga sina planer i någon av de båda städerna.
Jag har sett dessa planer tidigare, men förvånas fortfarande över frånvaron av mänskligt perspektiv i dem. I Le Corbusiers villor är däremot människan väldigt närvarande. Kyrkan i Ronchamp – min personliga favorit bland hans verk – är så fantastiskt mänsklig och organisk. Den påminner mer om hans skulpturer än om hans byggnader. Den är levande.
Det är något helt annat än hans stadsplaner. I dem kommer han aldrig från det distanserade fågelperspektiv som tycks vara stadsplanerarens eviga förbannelse.
Planerna sammanfattar det stadsbyggnadsideal som varit rådande under större delen av förra seklet, och i viss mån fortfarande. Men de innehåller inte urbana miljöer skapade för människor att leva sitt vardagsliv i. De saknar platser där oväntade möten kan uppstå, platser som människor själva kan forma. Att det fungerat för le Corbusier att applicera dem på i princip vilken stad som helst är för att de är identitetslösa.
Många av Le Corbusiers modernistiska stadsplaner är intressanta som koncept. De är snygga, grafiskt tilltalande. De formar storslagna, upprepande mönster. De är vackra.
Arkitekturmuseet ligger i samma byggnad som Moderna Museet i Stockholm. De delar till och med entré, har en gemensam och helt fantastiska bokhandel. Att presentera en av 1900-talets största arkitekter i ett museum för modern konst istället för i ett för arkitektur känns otroligt uppfriskande. Och väldigt rätt.
Karin Andersson
Mer än bara vanligt vatten
Vatten har starka arkitektoniska värden. Vatten skapar rum. Om vi utvecklar känslan för och kunskapen om vatten kan det bli ett sinnligt stadsbyggnadselement, som också gynnar miljön.
Grön stad - klimatsäker stad
Växter sänker temperaturen med flera grader. En grön stad är en klimatsäker stad. Att påverka stadslandskapet är en viktig uppgift för den gröna sektorn. Gröna områden är på lång sikt en väsentlig resurs för människors långsiktiga välbefinnande också i perspektivet av den globala uppvärmningen.
Allmänningen är allas plats
Det gamla begreppet allmänning har kanske inte spelat ut sin roll.Tvärtom. I staden behövs den. Allmänningen är en plats som ägs av alla och därför av ingen. Där kan vad som helst hända.
Utveckla dialogen med medborgarna
I Sverige är vi stolta över vår demokratiska tradition av att samråda med medborgarna i frågor som gäller den fysiska miljön. Men kan vi slå oss för bröstet när vi vet att metoden inte når alla?
Staden är full av budskap
I Hobart i Tasmanien har människor lämnat personliga mikrohistorier om sitt liv i staden. Under tio dagar visades 27 stora reklamtavlor med personliga reflektioner som andra medborgare kunde kommentera.
Problemet alltid någon annans
Vi har lärt oss att det alltid är någon annan som axlar ansvaret för den offentliga miljön och löser alla problem. Men det finns egentligen inga hinder för att engagera medborgare i frågor om stadsmiljöns kvaliteter, våra parker, torg och platser. Om förutsättningarna finns agerar människor inte i egen sak utan för allas bästa.
Spåren efter nya svenskar är för få
Sverige byter befolkning snabbare än någonsin. De nya svenskarna och deras historia är en del av vår egen. Varför syns inte det mer i våra städer?
Förtroendefulla relationer skapar gott stadsliv
Relationer mellan människor skapar ett förtroendefullt stadsliv och är en förutsättning för demokratin.
Våga ha roligt!
En kreativ stad måste bli medveten om sina möjligheter och våga se på sig själv med humor och självdistans - som Borås.
Varför rör sig barnen så lite i staden?
Barns intresse för lek och idrott har inte minskat, trots det rör de sig mindre med ökad ohälsa som följd. Problemet är att de inte går, springer, cyklar eller leker i staden längre. Staden bjuder helt enkelt inte in dem.
