Kvinnorna tar täten
Den 1 april 1986 tillträdde Edit Ugrai som stadsträdgårdsmästare i Alingsås. Hon var då den första (eller möjligen andra, uppgifterna går isär …) kvinnan i Sveriges som kunde stoltsera med denna ärevördiga titel. Efter en drygt tjugo år lång och framgångsrik sejour i Alingsås har hon sedan några år tillbaka fortsatt sin stadsträdgårdsmästarkarriär i Kumla. Hon har dessutom engagerat sig ”fackligt” genom att under ett antal år verka som ordförande i FSS – Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare.
Vid en ceremoni den 21 augusti i samband med Nordisk Parkkongress i Malmö fick Edit Ugrai motta 2014 års Dalecarlicapris. FSS utdelar varje år ett pris till den person som genom sin gärning betyder mycket för trädgårdsyrket och dess utveckling. Priset består av ett diplom och en Ornäsbjörk, och jag tror att Edit Ugrai också uppskattade att under överräckningen prisas av jubel och applåder – en synnerligen välförtjänt pristagare kunde nog alla enas om.
Flera efterföljare
Edit Ugrai var således en pionjär – men hon har fått många efterföljare. Det är intressant att studera deltagarlistan på Nordisk Parkkongress, med den primära målgruppen stadsträdgårdsmästare och parkansvariga. Av de 190 personer som finns på listan, medverkande och deltagare, är 55 procent kvinnor. Och denna fördelning gäller inte bara för de svenska deltagarna utan även för våra gäster från Danmark, Norge och Finland.
Av deltagarnas kommentarer att döma blev Nordisk Parkkongress, med FSS och Movium som ansvariga, ett mycket uppskattat arrangemang. Där fanns en lagom blandning av föredrag i plenum, parallella seminarier med ivriga diskussioner, studieturer och social samvaro. Malmö stad som värd fick en stor fjäder i hatten, många deltagare uttalade sitt starka gillande av alla de spännande park- och stadsutvecklingsprojekt man fick ta del av under seminarier och studieturer.
Raden av intressanta föredragshållare var lång. Våra två långväga key note speakers, Gil Penalosa från organisationen 8-80 Cities i Toronto, och Gia Biagi från Chicago Park District delgav oss med stor entusiasm och inspiration sina erfarenheter kring hur man kan arbeta med ”modern” stads- och parkutveckling, där anpassning till olika samhällsgruppers behov och önskemål är ledstjärnan.
Stoppade flygtrafiken
Det mest häpnadsväckande var nog att höra Gia Biagi berätta om hur Chicagos borgmästare för drygt tio år sedan helt sonika en natt kommenderade ut ett antal bulldozers för att gräva hål i asfalten i stadens mycket centralt belägna flygplats – från en dag till en annan stoppades all flygverksamhet!
Nu är området, beläget på en konstgjord halvö i Michigansjön, efter en lång planeringsprocess på väg att omvandlas till en 37 hektar stor park. Den största delen kommer att bli en kuperad landskapspark med ”vild” natur men i den norra delen skapas ett område med undervisning och aktiva upplevelser som centrala teman. Och från hela parken har man en fantastisk utsikt över Chicagos skyline!
Till sist, apropå Edit Ugrai: hon har nu också fått en efterföljare inom FSS – på föreningens årsmöte direkt efter Nordisk Parkkongress valdes Nicole Lindsjö, stadsträdgårdsmästare i Östersund, till ny ordförande. I styrelsen, inklusive suppleanter, är 6 av 10 ledamöter kvinnor – undrar om Edit Ugrai kunde ana denna utveckling när hon klev in i den synnerligen mansdominerade yrkeskategorin 1986.
Göran Nilsson
Viktigare än någonsin med demokratiarbete bland unga
Hösten 2014 är det viktigare än någonsin att försvara demokratin – inte minst bland våra yngsta medborgare, skriver landskapsarkitekt Lena Jungmark. Skolgården är ett offentligt rum och därför den givna arenan, anser hon.
Strategisk parkpolitik skapar tryggare miljöer i Chicago
Parkförvaltningen i Chicago har en genomarbetat strategi som heter ”Children first!” Med hjälp av bemanning och organiserade aktiviteter har 35 otrygga platser förvandlats till 35 livfulla parkrum i stadens mest utsatta områden.
Tillit utvecklas i dans- och arkitekturprojekt bland hemlösa barn
Arkitektur- och designmuseum och Lava Dansproduktion bedriver just nu ett flerårigt projekt kring begreppet ”hem” tillsammans med barn på barnhem och i flyktingläger. Det, om något, handlar om social hållbarhet, tycker Titti Olsson.
Driv runt och få nya perspektiv!
När gick du senast runt i din stad utan ett tydligt mål? Karin Andersson uppmanar till att bryta vanans makt och planlöst vandra runt för att upptäcka nya platser, människor och perspektiv. >>
Kvinnorna tar täten
Idag är kvinnorna i majoritet bland parkföreträdarna. På Nordisk Parkkongress i Malmö gjorde den amerikanska parkchefen Gia Biagi störst intryck på Göran Nilsson.
Bostadsbrist, feminism och rasism flätas samman i Almedalen
I Almedalen pratas det i år om bostadsbrist, feminism och rasism. Karin Andersson menar att dessa frågor hänger ihop och kräver ett integrerat arbete. Det är hög tid att ta ojämlikhet och ojämställdhet på allvar. >>
Stadsskog i stället för stadsträd?
Göran Nilsson har besökt konferensen Urban Tree Diversity. Här listar han de mest framträdande trenderna inom stadsträd. >>
Prata med människor, inte om dem
Karin Andersson har varit på konferens om miljonprogram i förvandling. Hon inser ännu en gång hur homogen planerarkåren är, och blir än mer övertygad om vikten av dialog för ett rättvist stadsbyggande. >>
Är skolgården ett offentligt rum?
Sverige har arbetat med gröna skolgårdar i decennier, men ännu finns inga kartor som lyfter fram barns miljöer i staden. Är skolgården ointressant som stadsrum, undrar Titti Olsson. >>
RUINER MINNER OM FRAMTIDEN
Beige likartad arkitektur men inga träd. Karin Andersson reser till Wien och finner i den homogena stadsbilden en portal till framtiden. >>
Skolgårdens återkomst
Är skolgårdens renässans nära förestående? Petter Åkerblom har fått nytt hopp tack vare Boverkets och Moviums arbete med en vägledning för barns och ungas utemiljö. >>
Skyskrapor morgondagens dinosaurier
Titti Olsson firar Jobba-hemma-dagen och funderar på vad det betyder för städer att fler har arbeten som inte binder oss till en specifik plats. Vad ska hända med kontorsbyggnaderna när färre människor behöver dem för att arbeta? >>