
Bad i Skälderviken den 3 juni 2018 – 22 grader i vattnet! Ängelholms havsbad är känt för sitt unika sanddynlandskap och den sex kilometer långa barnvänliga badstranden. Foto: Göran Nilsson

Ängelholms stadshus, invigt 1975. Arkitekt är Sten Samuelsson, bördig från staden, som tillsammans med kollegan Fritz Jaenecke också bland annat ritade Nya Ullevi och Malmö Stadion inför fotbolls-VM 1958. Stadshuset kallas i folkmun ”Bumerangen” på grund av sin svängda form. Foto: Göran Nilsson

Stadsparken i Ängelholm, anlagd i slutet av 1870-talet. I förgrunden till vänster ett kinesiskt tempelträd (Ginkgo biloba). Foto: Göran Nilsson
Jobbar du på ett agilt sätt?
”Agila Ängelholm” är epitetet för den omorganisation av kommunens förvaltning som den nordvästskånska staden beslutade sig för att genomföra 2014. Och man blev därmed ”Sveriges första agila kommun”, som man själv uttrycker det när man beskriver sin förändringsresa. Men är det någonting som egentligen är nytt under solen? Finns det en risk att ”agilt” blir ännu ett i raden av modeord, som så småningom riskerar att vantolkas, missbrukas och urholkas?
Agilt eller agilitet finns inte med i SAOL – Svenska Akademins ordlista, vars senaste upplaga är publicerad 2015. Det är således ett relativt nytt begrepp, som främst används inom det privata näringslivet. Ursprunget är tidigt 2000-tal när man diskuterade olika metoder inom systemutveckling. Senare har agilt blivit ett populärt begrepp inom exempelvis organisationsteori och i ledarskapssammanhang.
Det är inte helt lätt att kortfattat och begripligt försöka förstå vad som menas med agilt/agilitet. Ordet är ju hämtat från engelskan, den direkta översättningen av agility är rörlighet, är en person agile betyder det att den är vig. Är du hundägare så kanske du kommit i kontakt med hundsporten agility, och vi alla, även icke hundägare, har nog blivit imponerade och roade när vi på teve sett sporten utövas. Det handlar om att hund och hundförare ska klara en hinderbana på tid. Hindren kan utgöras av gungbräda, säck, tunnel, eller balansbom och allt ska klaras av utan misstag eller vägran, enligt ett definierat regelverk. Farten är hög och stämningen bland publiken likaså – och man får intrycket att gladast och mest road av hela tillställningen är hunden själv!
Men pratar vi organisationsutveckling blir det genast lite svårare att förstå vad man menar med agilitet. Ängelholms kommun gör ett försök på sin hemsida enligt följande:
”Ett agilt arbetssätt innebär för oss att:
- vara ansvarstagande och självgående
- se helheten, inte bara sin egen del
- använda samverkan som en självklar arbetsform
- vara flexibel och se möjligheter
- samla kompetenser och lösa situationer som uppstår
- signalera problem som behöver lösas i verksamheten.”
I praktiken har det inneburit bland annat färre nämnder och ett större utrymme för fullmäktige att leda utvecklingen med långsiktiga mål och strategier. Man har samlat ihop verksamheter utifrån medborgarnas behov och perspektiv i tre olika huvuduppdrag: Lärande & familj, Hälsa och Samhällsutveckling. Till detta kopplas en ledningsstab och servicestöd. Dessutom inrättas agila arenor för utveckling och service, vilka ska vara renodlade samverkansfunktioner med ansvar att tillfredsställa medborgarbehov som kräver flera kompetenser i samverkan, både inom och utom kommunen. Arenor etableras löpande inom alla delar av organisationen och de har en flexibel bemanning beroende på uppdrag.
Agila Ängelholm har bedrivits som ett treårigt projekt med ekonomiskt bidrag (åtta miljoner kronor) från EU:s socialfond. I projektet har ingått kompetensutveckling av chefer samt föreläsningar och workshoppar för alla kommunens drygt 3 000 anställda för att nå ut med det nya agila arbetssättet. Det är nu dags för projektavslut med redovisning av vunna erfarenheter. Forskare på Högskolan i Halmstad har följt projektet, intervjuat kommunanställda och ansvarat för en utvärdering. Forskarna samt kommunala chefer och projektledare medverkade i en konferens som Ängelholms kommun anordnade i början av maj och där andra kommuner kunde lära sig mera om agilitet.
Kommundirektören och kommunens projektledare ser projektet som en stor framgång och menar att det inspirerat medarbetarna att börja samarbeta över gränserna och man har fått saker att hända. Forskarna är inte lika entydigt positiva. De framhåller att de agila arenorna minskat betydligt under senare delen av projektet. Man påpekar att projektet lett till att en hierarkisk kultur växt fram – många anställda upplever att de inte blivit påverkade av den nya organisationen utan menar att förändringarna har skett innanför kommunhusets väggar på chefsnivå. Åtskilliga medarbetare och lägre chefer som intervjuats känner sig ängsliga – man är rädd för att göra fel och måste fråga närmaste chef om lov för att ta initiativ. Det orsakar längre väg för beslutsfattande och begränsar flexibiliteten – således tvärtemot vad som är målet med ett agilt arbetssätt.
Kommundirektören bemöter forskarnas kritik med att det kanske kan finnas en osäkerhet i ledarskapet och att det tar tid att utbilda chefer i agil organisation.
Åter till frågorna i krönikans inledning: Ängelholms kommuns initiativ är naturligtvis hedervärt och det lär väl kanske fortfarande existera kommunala organisationer som kan definieras som att de arbetar enligt den beryktade ”stuprörsmodellen”. Men är det kanske lite överkurs och pretentiöst att slå på stora trumman för just begreppet agilitet? För visst kan kommunala politiker och tjänstepersoner samverka och driva projekt tillsammans – med medborgarnas bästa för ögonen – utan att en massa dyrbar tid går åt till att fixa till en omfattande omorganisation? En anställd i Ängelholms kommun uttrycker det så här när den lokala tidningen bett om röster kring nyordningen: ”Jag har mer än en gång tänkt på Kejsarens nya kläder när jag suttit på föredrag och workshops …”
Och hur ser framtiden ut för ordet ”agilt”, som ju låter fräckt och ambitiöst – kan det bli ett nytt modeord i kommunala och andra offentliga sammanhang? Eftersom det inte är jättelätt att sätta fingret på en exakt definition (se Ängelholms ordrika försök …) – finns det risk att det blir ett ord man svänger sig med i så många olika kontexter att folk efter ett tag tröttnar och finner det bli utan relevant substans? Det finns några ord och begrepp till exempel i miljösammanhang som nog kan sägas blivit rätt uttjatade – vad sägs om ”miljövänlig”, ”kretslopp” och ”uthållighet”? Och börjar begreppet ”ekosystemtjänster” kanske snart närma sig en kritisk gräns när det gäller urholkning?
Ha en fortsatt bra agil arbetsdag!
PS: skribenten bor på landsbygden i Starby i Ängelholms kommun.
GÖRAN NILSSON
Artificiell intelligens påverkar stadsrummet
Harald Klein spanar efter teknikens möjligheter att skapa attraktiva stadsrum. Arkitekternas visionsbilder med luftballonger och förljuget stadsmingel kommer inte att behövas längre.
Jubileum för barnkonventionen – och jubileer för Chiquitita!
Hur hänger Tankesmedjan Moviums regeringsuppdrag för barn och unga och FN:s barnkonvention, som från och med 1 januari 2020 blir lag i Sverige, ihop med ABBA:s låt Chiquitita?
2019 – Gott nytt landskapsår!
Fredrik Jergmo, tf verksamhetsledare på Tankesmedjan Movium, blickar framåt mot ett händelserikt år!
Bland gatukatter och stjärnarkitekter i Beirut
Caroline Dahl utgår från sin tid i Beirut och reflekterar över hur en stad kan te sig och vilken relation individer har till staden och till varandra.
Barnets rättigheter måste omfatta lek
Lena Jungmark, nationell koordinator för regerningsuppgiften barns och ungas utemiljö på Tankesmedjan Movium, reflekterar över barns rätt till lek.
Meningen med arkitektur
Vad är egentligen arkitektur, och vilken uppgift har den? Titti Olsson reflekterar över frågorna i sin krönika om meningen med arkitekturen.
Inte bara kvarter!
Vad som avgör om en stad är hållbar eller ej handlar snarare om vår egen livsstil än om vilken stadsbyggnadsmodell vi väljer, skriver Caroline Dahl.
Den småskaliga framtiden!
Harald Klein har besökt utställningen DESIRE på Form/Design Center i Malmö för att se vad som är viktigt för framtidens arkitektur och livsmiljöer.
Se omvärlden!
Caroline Dahl har besökt Arkitekturbiennalen i Venedig – fortfarande värt ett besök!
Får vi låna av Palermos palett?
Caroline Axelblom och Sophie Wiström, studenter vid SLU och tidigare praktikanter vid Tankesmedjan Movium, har nyligen kommit hem från Buenos Aires.
Den ljusa framtiden når vi med hjälp av mod!
Harald Klein om EU-kommissionens arbete med förslag för kommande ramprogram för forskning och innovation, FP9 (Framework Program 9), som kommer att efterträda det nuvarande ramprogrammet Horizon 2020 vilket är världens hittills största forsknings- och innovationsprogram. FP9 kommer troligen att bli än större då den budget som diskuteras ligger mellan €120 - €160 miljarder.
Lägg till ny kommentar