
Terminalgatan, Helsingborg. Foto: Caroline Göransson.

Foto: Fredrik Jergmo
Jobba dig frisk
Den mentala ohälsan är uppmärksammad av samhället i stort, liksom att vi människor lever ett allt mer stillasittande liv, inte bara på arbetet utan också på fritiden.
1960-talets fritids- och idrottsutredningar la grunderna för samhällets planering för femtio år sedan. Fritid blev en lagstadgad rättighet för alla i den sena modernismens planering genom kortare arbetsdagar och fler semesterdagar. Det rekreationsplanerades för aktiviteter och platser med stor variationsrikedom, allt i samhällets intresse. Som en viktig pusselbit i det svenska samhällsbygget skapades motionslandskapet med löpspår, skidspår, tennisbanor, friluftsbad och bollplaner för att stärka medborgarnas fysiska hälsa. Många av dessa kvaliteter håller på att byggas bort idag. Vi förtätar och krymper ytor för rörelse och aktivitet – ekonomiska skäl väger tungt.
Tankesmedjan Movium har tillsammans med Riksidrottsförbundet tagit fram en exempelsamling med namnet Rörelserik stadsutveckling som presenterades på ett välbesökt seminarium i Almedalen i juli. SLU-forskaren Amalia Engström undrar i exempelsamlingen om inte tiden är mogen för att se förbi kritiken mot modernismens byggande och istället prata om ett motionslandskap 2.0. Ett första steg är att lyfta fram idrott, rörelse och aktivitet och koppla det till en hälsosam och hållbar stadsutveckling.
Så långt fritiden. Men på arbetet då? Precis som hemma ökar digitaliseringen. Arbetstempot är högt men sker ofta stillasittande framför en skärm. Många bränner ut sig och blir långtidssjukskrivna. Vi jobbar oss sjuka. Så kan det inte fortsätta. Frågan sysselsätter många och är komplex. Men kanske är några av pusselbitarna desamma i arbetet som på fritiden: rörelse och aktivitet utomhus.
Femtio anställda på Malmö stad som jobbar i kontorsmiljö har deltagit i en studie med forskaren Charlotte Petersson på Malmö Universitet. Hon har identifierat nio olika arbetsmoment som normalt sker inomhus men som kan flytta utomhus. Exempelvis walk and talk – samtal under promenad, möten utomhus – sittande, stående eller gående. Tankegång – ensam tankerunda för reflektion eller problemlösning. Jobbläsning utomhus. Gå eller cykla korta tjänsteresor och slutligen det enklaste – ta rasten utomhus. Största hindret i forskningsprojektet har inte varit regn, snarare attityder. Jobb under bar himmel räknas ännu inte fullt ut i kontorskulturer.
SLU har länge forskat om kopplingen mellan natur och hälsa, och Rehabträdgården i Alnarp, som tagits fram och utvecklats under professor Patrik Grahns ledning, är idag en förebild inom området. En annan SLU-forskare, Marcus Hedblom, fick nyligen stor uppmärksamhet när han lyfte fram hur viktiga naturens dofter är för att minska stressnivån i kroppen. Vi har länge fokuserat bara på gestaltning och ljud, men måste också ut och lukta på grönskan. Löpning på rullband är bra, men de positiva effekterna av löpningen ökar om den sker i naturen med syn-, ljud- och doftintryck som reducerar stressnivåer.
Fritid och arbete är två sidor av samma mynt. Vi måste våga testa nya tankar för att förändra det som ger negativa konsekvenser. Har du bra cykelvägar till jobbet så testa att låta bilen stå hemma ibland. Bjud in till nästa möte utomhus, ta en walk and talk och känn dofterna i stadsparken. I höst släpper Tankesmedjan Movium en film om utbrändhet som initierats och finansierats av vår arbetsgivare SLU. En kollega med egna erfarenheter har producerat och vi kommer att erbjuda våra partners möjligheten att visa den på sina arbetsplatser.
Ps. Läste förresten att en stor tysk biltillverkare med automatik raderar alla e-postmeddelande till anställda som har semester. När kom du själv tillbaka till en tom inkorg senast?
FREDRIK JERGMO
Tankesmedjan Movium
Taklandskap kräver bättre samverkan för att fungera
På Walt Disney Concert Hall i Los Angeles finns en takpromenad. Via en trappa från trottoaren når man en prunkande trädgård, komplett med fontänen A Rose for Lilly – en anspelning på Disneys änka som bekostade merparten av bygget. I trädgården kan musikbesökare mingla med varandra, men även andra flanörer som tagit sig upp till tredje våningens tak för att få en paus från stadens brus. Trädgården är nämligen en så kallad ”community garden” – öppen för alla.
Att värdera parker
Vi närmar oss hänryckningens tid – när naturen och floran är som allra vackrast, allra skirast. Men redan nu har människor börjat vallfärda till våra offentliga utemiljöer för att njuta av de allra tidigaste efterlängtade växtupplevelserna – allt från magnoliorna i Alnarpsparken, kärl fulla med blomster av Annika Anderberg Boman i Helsingborg eller 50 000 vilda vårlökar i design av Ulf Nordfjell på Waldemarsudde, Millesgården och Rosendal.
Old urban nature på gotisk kyrkogård
Abney Park Cemetary i stadsdelen Stoke Newington i London är täckt av en tjock matta av murgröna. Gravstenar i granit och marmor lutar, stöttar varandra och hålls upp endast av murgrönans fasta grenar. Här finns träd från hela världen, påskliljor börjar tränga igenom marken, det är vår i London. Det gotiska begravningskapellet är hem för fladdermöss, fåglar, spindlar och andra varelser.
Gryning över staden och barnen
Det är en skam för svensk stadsplanering när man fortfarande tar fram förslag på utemiljöer för barn som inte är rymliga nog för det deras utveckling kräver, anser Petter Åkerblom som välkomnar Boverkets Allmänna råd som började gälla den 1 mars.
Fyra nya teman i fokus för Moviums arbete
På Movium fortsätter vi att under 2015 arbeta med stadens utemiljö som resurs för hållbar stadsutveckling. Vi arbetar för en stadsutveckling med fokus på människors livsmiljö och hållbarhet.
Reklam ett hot mot stadsliv?
I konstnären Tania Ruiz Guitierrezs videokonstverk Annorstädes passerar platser från olika håll i världen långsamt förbi på väggarna i Citytunnelns station Malmö C, men ingenstans syns någon reklam.
Minnas och påminnas i det gemensamma rummet
Den som vandrar längs gatorna i Paris möts av minnestavlor över personer som kämpat eller förtryckts: vi tillåts inte glömma vår historia, skriver Annika Hultman Löfvendahl i sin krönika för Movium.
Var kommer barnen in?
Den urbana framtoningen gäller i alla lägen idag – även när det handlar om att sälja in barns lek. Petter Åkerblom ifrågasätter en lekutrustningsindustri som inte möter barnet på barnets nivå när det gäller lekens villkor.
Viktigare än någonsin med demokratiarbete bland unga
Hösten 2014 är det viktigare än någonsin att försvara demokratin – inte minst bland våra yngsta medborgare, skriver landskapsarkitekt Lena Jungmark. Skolgården är ett offentligt rum och därför den givna arenan, anser hon.
Strategisk parkpolitik skapar tryggare miljöer i Chicago
Parkförvaltningen i Chicago har en genomarbetat strategi som heter ”Children first!” Med hjälp av bemanning och organiserade aktiviteter har 35 otrygga platser förvandlats till 35 livfulla parkrum i stadens mest utsatta områden.
Tillit utvecklas i dans- och arkitekturprojekt bland hemlösa barn
Arkitektur- och designmuseum och Lava Dansproduktion bedriver just nu ett flerårigt projekt kring begreppet ”hem” tillsammans med barn på barnhem och i flyktingläger. Det, om något, handlar om social hållbarhet, tycker Titti Olsson.
Lägg till ny kommentar