
Terminalgatan, Helsingborg. Foto: Caroline Göransson.

Foto: Fredrik Jergmo
Jobba dig frisk
Den mentala ohälsan är uppmärksammad av samhället i stort, liksom att vi människor lever ett allt mer stillasittande liv, inte bara på arbetet utan också på fritiden.
1960-talets fritids- och idrottsutredningar la grunderna för samhällets planering för femtio år sedan. Fritid blev en lagstadgad rättighet för alla i den sena modernismens planering genom kortare arbetsdagar och fler semesterdagar. Det rekreationsplanerades för aktiviteter och platser med stor variationsrikedom, allt i samhällets intresse. Som en viktig pusselbit i det svenska samhällsbygget skapades motionslandskapet med löpspår, skidspår, tennisbanor, friluftsbad och bollplaner för att stärka medborgarnas fysiska hälsa. Många av dessa kvaliteter håller på att byggas bort idag. Vi förtätar och krymper ytor för rörelse och aktivitet – ekonomiska skäl väger tungt.
Tankesmedjan Movium har tillsammans med Riksidrottsförbundet tagit fram en exempelsamling med namnet Rörelserik stadsutveckling som presenterades på ett välbesökt seminarium i Almedalen i juli. SLU-forskaren Amalia Engström undrar i exempelsamlingen om inte tiden är mogen för att se förbi kritiken mot modernismens byggande och istället prata om ett motionslandskap 2.0. Ett första steg är att lyfta fram idrott, rörelse och aktivitet och koppla det till en hälsosam och hållbar stadsutveckling.
Så långt fritiden. Men på arbetet då? Precis som hemma ökar digitaliseringen. Arbetstempot är högt men sker ofta stillasittande framför en skärm. Många bränner ut sig och blir långtidssjukskrivna. Vi jobbar oss sjuka. Så kan det inte fortsätta. Frågan sysselsätter många och är komplex. Men kanske är några av pusselbitarna desamma i arbetet som på fritiden: rörelse och aktivitet utomhus.
Femtio anställda på Malmö stad som jobbar i kontorsmiljö har deltagit i en studie med forskaren Charlotte Petersson på Malmö Universitet. Hon har identifierat nio olika arbetsmoment som normalt sker inomhus men som kan flytta utomhus. Exempelvis walk and talk – samtal under promenad, möten utomhus – sittande, stående eller gående. Tankegång – ensam tankerunda för reflektion eller problemlösning. Jobbläsning utomhus. Gå eller cykla korta tjänsteresor och slutligen det enklaste – ta rasten utomhus. Största hindret i forskningsprojektet har inte varit regn, snarare attityder. Jobb under bar himmel räknas ännu inte fullt ut i kontorskulturer.
SLU har länge forskat om kopplingen mellan natur och hälsa, och Rehabträdgården i Alnarp, som tagits fram och utvecklats under professor Patrik Grahns ledning, är idag en förebild inom området. En annan SLU-forskare, Marcus Hedblom, fick nyligen stor uppmärksamhet när han lyfte fram hur viktiga naturens dofter är för att minska stressnivån i kroppen. Vi har länge fokuserat bara på gestaltning och ljud, men måste också ut och lukta på grönskan. Löpning på rullband är bra, men de positiva effekterna av löpningen ökar om den sker i naturen med syn-, ljud- och doftintryck som reducerar stressnivåer.
Fritid och arbete är två sidor av samma mynt. Vi måste våga testa nya tankar för att förändra det som ger negativa konsekvenser. Har du bra cykelvägar till jobbet så testa att låta bilen stå hemma ibland. Bjud in till nästa möte utomhus, ta en walk and talk och känn dofterna i stadsparken. I höst släpper Tankesmedjan Movium en film om utbrändhet som initierats och finansierats av vår arbetsgivare SLU. En kollega med egna erfarenheter har producerat och vi kommer att erbjuda våra partners möjligheten att visa den på sina arbetsplatser.
Ps. Läste förresten att en stor tysk biltillverkare med automatik raderar alla e-postmeddelande till anställda som har semester. När kom du själv tillbaka till en tom inkorg senast?
FREDRIK JERGMO
Tankesmedjan Movium
Planera för hållbar utemiljö för människors bästa
Ekosystemtjänster handlar om att samarbeta med naturen för människans bästa. Vi måste värna om utemiljön för att den ska kunna ge något tillbaka, skriver Anders Rasmusson.
Att trixa sig fram med löparskor
Göran Nilsson reflekterar i sin krönika över hur vi skapar löpvänligare, och därmed också mer hälsosamma och miljövänliga, städer.
Med barn på resa i händelsernas centrum
Märit Jansson var med familjen i Paris när Notre-Dame brann. Det väckte frågor kring barnvänliga städer, hur det är att resa med barn och hur barn förhåller sig till urbana katastrofer.
Samhällsplanering – så mycket mer än bostäder
Får barn plats i framtidens städer? Lena Jungmark funderar över barnens plats i stadsbyggnadsprocesser historiskt, idag och i framtiden.
Artificiell intelligens påverkar stadsrummet
Harald Klein spanar efter teknikens möjligheter att skapa attraktiva stadsrum. Arkitekternas visionsbilder med luftballonger och förljuget stadsmingel kommer inte att behövas längre.
Jubileum för barnkonventionen – och jubileer för Chiquitita!
Hur hänger Tankesmedjan Moviums regeringsuppdrag för barn och unga och FN:s barnkonvention, som från och med 1 januari 2020 blir lag i Sverige, ihop med ABBA:s låt Chiquitita?
2019 – Gott nytt landskapsår!
Fredrik Jergmo, tf verksamhetsledare på Tankesmedjan Movium, blickar framåt mot ett händelserikt år!
Bland gatukatter och stjärnarkitekter i Beirut
Caroline Dahl utgår från sin tid i Beirut och reflekterar över hur en stad kan te sig och vilken relation individer har till staden och till varandra.
Barnets rättigheter måste omfatta lek
Lena Jungmark, nationell koordinator för regerningsuppgiften barns och ungas utemiljö på Tankesmedjan Movium, reflekterar över barns rätt till lek.
Meningen med arkitektur
Vad är egentligen arkitektur, och vilken uppgift har den? Titti Olsson reflekterar över frågorna i sin krönika om meningen med arkitekturen.