
Terminalgatan, Helsingborg. Foto: Caroline Göransson.

Foto: Fredrik Jergmo
Jobba dig frisk
Den mentala ohälsan är uppmärksammad av samhället i stort, liksom att vi människor lever ett allt mer stillasittande liv, inte bara på arbetet utan också på fritiden.
1960-talets fritids- och idrottsutredningar la grunderna för samhällets planering för femtio år sedan. Fritid blev en lagstadgad rättighet för alla i den sena modernismens planering genom kortare arbetsdagar och fler semesterdagar. Det rekreationsplanerades för aktiviteter och platser med stor variationsrikedom, allt i samhällets intresse. Som en viktig pusselbit i det svenska samhällsbygget skapades motionslandskapet med löpspår, skidspår, tennisbanor, friluftsbad och bollplaner för att stärka medborgarnas fysiska hälsa. Många av dessa kvaliteter håller på att byggas bort idag. Vi förtätar och krymper ytor för rörelse och aktivitet – ekonomiska skäl väger tungt.
Tankesmedjan Movium har tillsammans med Riksidrottsförbundet tagit fram en exempelsamling med namnet Rörelserik stadsutveckling som presenterades på ett välbesökt seminarium i Almedalen i juli. SLU-forskaren Amalia Engström undrar i exempelsamlingen om inte tiden är mogen för att se förbi kritiken mot modernismens byggande och istället prata om ett motionslandskap 2.0. Ett första steg är att lyfta fram idrott, rörelse och aktivitet och koppla det till en hälsosam och hållbar stadsutveckling.
Så långt fritiden. Men på arbetet då? Precis som hemma ökar digitaliseringen. Arbetstempot är högt men sker ofta stillasittande framför en skärm. Många bränner ut sig och blir långtidssjukskrivna. Vi jobbar oss sjuka. Så kan det inte fortsätta. Frågan sysselsätter många och är komplex. Men kanske är några av pusselbitarna desamma i arbetet som på fritiden: rörelse och aktivitet utomhus.
Femtio anställda på Malmö stad som jobbar i kontorsmiljö har deltagit i en studie med forskaren Charlotte Petersson på Malmö Universitet. Hon har identifierat nio olika arbetsmoment som normalt sker inomhus men som kan flytta utomhus. Exempelvis walk and talk – samtal under promenad, möten utomhus – sittande, stående eller gående. Tankegång – ensam tankerunda för reflektion eller problemlösning. Jobbläsning utomhus. Gå eller cykla korta tjänsteresor och slutligen det enklaste – ta rasten utomhus. Största hindret i forskningsprojektet har inte varit regn, snarare attityder. Jobb under bar himmel räknas ännu inte fullt ut i kontorskulturer.
SLU har länge forskat om kopplingen mellan natur och hälsa, och Rehabträdgården i Alnarp, som tagits fram och utvecklats under professor Patrik Grahns ledning, är idag en förebild inom området. En annan SLU-forskare, Marcus Hedblom, fick nyligen stor uppmärksamhet när han lyfte fram hur viktiga naturens dofter är för att minska stressnivån i kroppen. Vi har länge fokuserat bara på gestaltning och ljud, men måste också ut och lukta på grönskan. Löpning på rullband är bra, men de positiva effekterna av löpningen ökar om den sker i naturen med syn-, ljud- och doftintryck som reducerar stressnivåer.
Fritid och arbete är två sidor av samma mynt. Vi måste våga testa nya tankar för att förändra det som ger negativa konsekvenser. Har du bra cykelvägar till jobbet så testa att låta bilen stå hemma ibland. Bjud in till nästa möte utomhus, ta en walk and talk och känn dofterna i stadsparken. I höst släpper Tankesmedjan Movium en film om utbrändhet som initierats och finansierats av vår arbetsgivare SLU. En kollega med egna erfarenheter har producerat och vi kommer att erbjuda våra partners möjligheten att visa den på sina arbetsplatser.
Ps. Läste förresten att en stor tysk biltillverkare med automatik raderar alla e-postmeddelande till anställda som har semester. När kom du själv tillbaka till en tom inkorg senast?
FREDRIK JERGMO
Tankesmedjan Movium
Grönt alibi
Grönska påverkar bopriser. Men kvaliteten på och tillgången till grönskan är avgörande.
Health angels – för barnens bästa
Hur planerar vi för barndom i Sverige? Vad görs för att främja barns och ungas utveckling och välbefinnande?
mångfunktionella stadsrum
Det slår mig ofta att förväntningarna på staden ökar i rask takt. Huruvida våra städer lider av prestationsångest vet jag inte, men nog kan man som stadsbyggare ibland känna av det!
Hur ser framtidens stad ut?
Det är intressant att jämföra livsstilstrender med de städer vi utvecklar. Hur låter vi dessa trender influera vårt samhällsbyggande?
Framtidens kyrkogårdsbransch
Movium Partnerskaps nätverk Kyrkogårds ledord är samverkan. Vi arbetar i ett forum där branschens gemensamma frågor lyfts för att ta del av – och påverka – aktuell forskning och utveckling.
Slutet på oljan – när ökar städernas självförsörjning?
Per G Berg, professor i landskapsarkitektur, menar att ökad lokal produktion av mat och bränsle är nödvändig i en framtid anpassad efter ökade priser på den ändliga resursen fossilt bränsle. Hur anpassar vi våra städer efter detta kommande behov?
Tänk om man förbjöd landskapsarkitekter att använda gräs!
Ja, det skulle ju vara ett ordentligt paradigmskifte i både utformning och förvaltning av urbana grönytor.
Tharirtorget och den sociala ordningens makt
Under våren var Tharirtorget i Kairo scenplats för en revolution, samtidigt som den sociala ordningen upprätthölls av revolutionärerna själva.
Det finns inga städer!
Det finns inga städer, säger professorn i landskapsarkitektur där han sitter vid seminariebordet, mitt i diskussionen om hållbar stadsutveckling. Nähä?
Hållbar stadsbyggnad börjar med social hållbarhet
Tisdagen den 8 mars samlades tre riksdagsutskott för att diskutera hållbara städer.
Det är glädjande att riksdagen diskuterar grönområden. Det vittnar om tyngden i dessa frågor idag, och vilka möjligheter vi som arbetar med dem har när det handlar om att bidra till en bättre samhällsutveckling.
Däremot förbiser man de sociala dimensionerna i diskussionen. Det är upp till oss som jobbar med dessa frågor att väga ihop ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för att skapa täta men levande städer där folk väljer att bo och leva.
0,6 – HUR BRA ÄR DET?
Planarbetet för bostadsområdet Norra Djurgårdsstaden är ambitiöst på ett sätt som man sällan ser. Med utgångspunkt i det omgivande landskapets naturvärden och kommande klimatförändringar satsar man på att göra allt rätt för framtiden. Men det verkar som man fokuserar medlen snarare än målen. Det gör modellen med grönytefaktor 0,6 godtycklig, skriver Tim Delshammar.
STADEN
hetare än någonsin
Sedan en tid tillbaka är stadsutvecklingen definitivt inne i en ny fas: stora som små städer som vill någonting upptäcker en efter en att de vänt ryggen till det som en gång varit förutsättningen för att de ligger där de ligger; ett hav, en sjö, en älv, ett berg, en dal. Den sidan har blivit en baksida. Där har stadens industrier legat och bokstavligen skymt sikten och stängt medborgarna ute. Nu är det de mest attraktiva områdena för stadsutveckling.
Idag finns inget val i planeringen: man måste respektera både medborgare och natur när städer växer.
Lägg till ny kommentar