
Terminalgatan, Helsingborg. Foto: Caroline Göransson.

Foto: Fredrik Jergmo
Jobba dig frisk
Den mentala ohälsan är uppmärksammad av samhället i stort, liksom att vi människor lever ett allt mer stillasittande liv, inte bara på arbetet utan också på fritiden.
1960-talets fritids- och idrottsutredningar la grunderna för samhällets planering för femtio år sedan. Fritid blev en lagstadgad rättighet för alla i den sena modernismens planering genom kortare arbetsdagar och fler semesterdagar. Det rekreationsplanerades för aktiviteter och platser med stor variationsrikedom, allt i samhällets intresse. Som en viktig pusselbit i det svenska samhällsbygget skapades motionslandskapet med löpspår, skidspår, tennisbanor, friluftsbad och bollplaner för att stärka medborgarnas fysiska hälsa. Många av dessa kvaliteter håller på att byggas bort idag. Vi förtätar och krymper ytor för rörelse och aktivitet – ekonomiska skäl väger tungt.
Tankesmedjan Movium har tillsammans med Riksidrottsförbundet tagit fram en exempelsamling med namnet Rörelserik stadsutveckling som presenterades på ett välbesökt seminarium i Almedalen i juli. SLU-forskaren Amalia Engström undrar i exempelsamlingen om inte tiden är mogen för att se förbi kritiken mot modernismens byggande och istället prata om ett motionslandskap 2.0. Ett första steg är att lyfta fram idrott, rörelse och aktivitet och koppla det till en hälsosam och hållbar stadsutveckling.
Så långt fritiden. Men på arbetet då? Precis som hemma ökar digitaliseringen. Arbetstempot är högt men sker ofta stillasittande framför en skärm. Många bränner ut sig och blir långtidssjukskrivna. Vi jobbar oss sjuka. Så kan det inte fortsätta. Frågan sysselsätter många och är komplex. Men kanske är några av pusselbitarna desamma i arbetet som på fritiden: rörelse och aktivitet utomhus.
Femtio anställda på Malmö stad som jobbar i kontorsmiljö har deltagit i en studie med forskaren Charlotte Petersson på Malmö Universitet. Hon har identifierat nio olika arbetsmoment som normalt sker inomhus men som kan flytta utomhus. Exempelvis walk and talk – samtal under promenad, möten utomhus – sittande, stående eller gående. Tankegång – ensam tankerunda för reflektion eller problemlösning. Jobbläsning utomhus. Gå eller cykla korta tjänsteresor och slutligen det enklaste – ta rasten utomhus. Största hindret i forskningsprojektet har inte varit regn, snarare attityder. Jobb under bar himmel räknas ännu inte fullt ut i kontorskulturer.
SLU har länge forskat om kopplingen mellan natur och hälsa, och Rehabträdgården i Alnarp, som tagits fram och utvecklats under professor Patrik Grahns ledning, är idag en förebild inom området. En annan SLU-forskare, Marcus Hedblom, fick nyligen stor uppmärksamhet när han lyfte fram hur viktiga naturens dofter är för att minska stressnivån i kroppen. Vi har länge fokuserat bara på gestaltning och ljud, men måste också ut och lukta på grönskan. Löpning på rullband är bra, men de positiva effekterna av löpningen ökar om den sker i naturen med syn-, ljud- och doftintryck som reducerar stressnivåer.
Fritid och arbete är två sidor av samma mynt. Vi måste våga testa nya tankar för att förändra det som ger negativa konsekvenser. Har du bra cykelvägar till jobbet så testa att låta bilen stå hemma ibland. Bjud in till nästa möte utomhus, ta en walk and talk och känn dofterna i stadsparken. I höst släpper Tankesmedjan Movium en film om utbrändhet som initierats och finansierats av vår arbetsgivare SLU. En kollega med egna erfarenheter har producerat och vi kommer att erbjuda våra partners möjligheten att visa den på sina arbetsplatser.
Ps. Läste förresten att en stor tysk biltillverkare med automatik raderar alla e-postmeddelande till anställda som har semester. När kom du själv tillbaka till en tom inkorg senast?
FREDRIK JERGMO
Tankesmedjan Movium
DEN DEMOKRATISKA PLATSEN ÄR NÖDVÄNDIG
Det offentliga rummet är en plats för demokrati. Våra gemensamma platser i städer är till för alla. De är allas. På lika villkor. I lördags utmanades denna grundläggande princip av nazister i Malmö. >>
BROKIGHETEN VÄLKOMNAR
Varför känns New Yorks storskalighet varierad men Malmös så enformig? Karin Andersson längtar efter brokiga städer och välkomnar en förtätning. >>
HONG KONGS RULLTRAPPOR VÄNDER UT OCH IN PÅ BEGREPPEN
Stadens många rulltrappor är som en signatur för Hong Kong. De är så framgångsrika att stadsdelar opponerar sig mot dem i rädsla för gentrifiering. Caroline Dahl åker rulltrappa och tänker på hur tillgängligheten förändrar stadslivet. >>
PROCESSEN ÄR ALLT
Få ifrågasätter medborgarnas viktiga roll i processer som utvecklar staden. Titti Olsson har läst bostadsminister Stefan Attefalls (KD) förslag som ska förenkla byggandet. Men hon ser inte människor i förslagen. >>
Metrostationsbygge blottlägger kulturhistoria
Delar av Assistens Kirkegårds i Köpenhamn har förvandlats till metrostation. Men vad är det med detta att gräva upp och öppna en grav som förfasar oss så, frågar sig Helene Båtshake, som först var skeptisk men nu är fascinerad.
Mer liv om staden behandlas som ett landskap
Moviums partnerskapsträff om ekosystemtjänster fick Caroline Dahl att fundera över relationen mellan stad och landskap. Blir staden mer dynamisk, föränderlig och därför mer levande om landskapet blir en del av staden? >>
Regeringen ovillig lagstifta om skolgårdar
Petter Åkerblom har träffat statssekreterare Bertil Östberg, Utbildningsdepartementet, för att höra regeringens inställning till att lagstifta om skolgårdar. Skolgårdslösa skolor är en skam för Sverige, skriver Petter Åkerblom. >>
Mångfald på begravningsplatsen viktig för social hållbarhet
Om man betraktar begravningsplatsen som ett urbant offentliga rum bland alla andra bör den ge uttryck för en strävan efter hållbar stadsutveckling, skriver Titti Olsson. Det är inte ekologisk hållbarhet hon tänker på, utan social. >>
Social ojämlikhet skapar problem
Enrique Peñalosa, tidigare borgmästare i Bogotá, menar att de flesta problem i städer har sin bakgrund i social ojämlikhet. Karin Andersson träffade honom och insåg att de problem som ojämlikhet ger upphov till finns även i Sverige. >>
Var är kvinnan i kulturarvet?
Inom samhällsvetenskapen är ett av de stora problemen att vetenskapsteori och forskning är skriven av män om män. Helene Båtshake vandrar på kyrkogårdar och ser att det kulturarvet lider av samma symptom. >>
Hittar ni inte kvinnor är det för att ni inte ansträngt er
Hur kommer det sig att landskapsarkitektbranschen som består av en stor majoritet kvinnor så ofta representeras av män? Karin Andersson besökte årets Oysterseminarium, som bokat en majoritet manliga talare. >>
Alnarpsmodellen för trädvärdering vinner gehör
Hur ska man bäst värdera urbana träd? Göran Nilsson och Movium har varit på turné och presenterat Alnarpsmodellen, en modell med ambition att svara på frågan och fungera på nationell nivå för ekonomisk värdering av träd. >>