
För innovation krävs möjlighet till möten
Innovera mera! är budskapet som bankats i oss från olika håll den senaste tiden. Vi vet att vi står inför enorma utmaningar, klimatkris, mat och energi åt en växande befolkning, segregation, folkhälsoproblem, för att nämna några. För att lösa alla dessa väldiga utmaningar sätter vi idag stor tilltro till vår innovationsförmåga. Människan kommer att behöva innovera som aldrig förr!
Häromdagen såg jag ett av den brittiske författaren och föredragshållaren Sir Ken Robinsons TED Talks. Det handlade om hur skolorna dödar barnens kreativitet, och jag började fundera över hans resonemang om vikten av variation och olikheter. Han vände sig mot det faktum att skolorna idag likriktar barnens utveckling, och stöper dem i samma form, i stället för att ta vara på individernas mångfald och talanger. Enligt honom är det just variationen som är nödvändig för att klara framtida utmaningar.
I boken Where good ideas come from – The natural history of innovation försöker författaren Steven Johnson hitta faktorerna som stimulerar innovation. Han lyfter fram tre miljöer där idéer och utveckling frodas – korallrevet, webben och staden. Enligt Edward Glaeser, professor i ekonomi vid Harvard och författare till boken Triumph of the city, är det närhet mellan människor, företag och idéer som gör städer så framgångsrika och innovationsdrivande.
Innovation är svårfångat men några förhållanden återkommer i resonemangen – system som tillåter misstag och tar vara på intuition och passion, samt närheten mellan människor. Människor måste mötas för att kunna ta del av varandras insikter och bejaka varandras olikheter.
När individer med olika bakgrund, erfarenheter och syn på livet kommer varandra tillräckligt nära påverkas och inspireras de av varandras olikheter – och idéer utvecklas. Detta får mig att fundera över vad det är för städer vi bygger. Kommer framtidens städer att bidra till att lösa utmaningarna?
Vi har många problem att lösa. Bostadsfrågan är ett men det går inte att binda upp en komplicerad process som stadsutveckling kring en enda fråga – att skapa städer är att skapa livsmiljöer och livsrum. Fast i en tid då det tycks viktigt att främja att människor ska kunna mötas och lära av varandra verkar vi tyvärr inte ha plats för offentliga rum.
I ett samhälle med fler ensamhushåll och distansarbetare än någonsin väljer vi att ta bort mötesplatserna. Med argumentet att vi ska bygga stad väljer vi bort klassiska stadsbyggnadselement som torg, parker, skolgårdar och bostadsgårdar. De bebyggs med nya bostäder – med argumentet att städer blir bättre om de förtätas.
Utan mötesplatser blir det dock inga möten med den andre, inga utbyten mellan olikheter, ingen stimulans av variationer som får nya idéer att spira. Utan plats för möten utvecklas varken vi eller staden, hur många bostäder vi än bygger. Priset för detta kan bli högt – plötsligt står vi där med en massa bostäder, men inga egentliga städer.
Anders Rasmusson, chef för Movium
Tummen upp för Tankesmedjan Movium!
Tankesmedjan Movium har spetskompetens och är ledande i landet inom en rad områden, skriver Kerstin Hugne, ordförande i Moviums ledningsråd. Tankesmedjan behövs idag mer än någonsin!
Nätverksmöten som behövs i en föränderlig tid
Sedan många år tillbaka möts medlemmarna i nätverket Barn, unga och byggd miljö, BUB, för utbyte mellan planerare och forskare om barns och ungas utemiljö. Mötena är intressanta tidsspeglar som visar samhällets förändringar, skriver Maria Nordström, miljöpsykolog och forskare vid SLU som ledde nätverket 2004–2010 tillsammans med Pia Björklid.
Spretigt i Riverside Park South
Frederick Law Olmsted gav ursprungligen form åt Riverside Park, NYC. Den nya förlängningen längs Hudsonfloden får Caroline Dahl att känna sig tveksam. Vart tog rumsligheten vägen?
Ut med kontoret i parken?
När flexibilitet och medarbetarnas hälsa hamnar i fokus på arbetsplatsen, funderar Göran Nilsson över att vi får ytterligare en anledning att ta hand om våra utemiljöer.
Kunskap om jämställd planering når inte ut
Idag är kunskapen om jämställd stadsplanering mer djuplodad än för ett par decennier sedan. Karin Andersson känner sig trots det uppgiven.
Vem bygger nästa stora park?
Stora parker är på frammarsch i världen. Var ser vi nästa stora park i Sverige, undrar Lars Johansson.
Spökstad
Fredrik Jergmo ser i sin krönika hur samhällsutvecklingen går fortare och fortare och funderar över hur det påverkar stadsutvecklingen och livet i staden.
Gilla inte optiskt buller
Berlins ljusfestival har nyligen avslutats. Med tusentals människor på gatorna blev det på många sätt en succé, inte minst för caféerna runt Brandenburger Tor som tjänade grova pengar på oss tillfälliga toalettbesökare under de tio kvällar som festivalen pågick.
Medborgarna skapar staden
Den internationella filmfestivalen ArchFilmLund 2016 handlade nästan mer om urbant liv än om arkitektur i sig. Vinnande film lyfter fram ett starkt medborgarengagemang i Christchurch efter jordbävningen 2011.
Global kraftsamling i Lund för barns utemiljöer
Under några intensiva dagar i mitten av september myllrade det runt människor i Lund med en gemensam uppgift i fokus: att skapa levande gröna uppväxtmiljöer för barn och ungdomar överallt i världen.
Lekplatsen är död – länge leve lekplatsen!
Märit Jansson, lektor vid SLU och aktuell med seminariet ”Plats för lek – svenska lekplatser förr och nu” och som redaktör för antologin med samma namn, skriver i sin krönika om att när hon i mitten av 2000-talet började studera anlagda lekplatser och deras användning och förvaltning, ofta mötte skepsis. Hon minns särskilt när hon i fikarummet på en kommun fick höra: ”Att aldrig någon kan forska om något viktigt!”.
BEUM höjer kompetensen om utemiljön!
Då har ännu en besiktningskurs gått av stapeln! Den 30-31 augusti arrangerade BEUM, i samarbete med Movium, Besiktningskurs Natursten, markbetong och asfalt i Malmö. I sin krönika reflekterar Göran Nilsson över BEUMs historia och betydelse.
Lägg till ny kommentar