
Foto: Petter Åkerblom.
Hört talas om dumbojor?
Det finns företag som levererar ett slags handbojor som man sätter fast på sitt barn, som man därigenom kan leda i koppel tryggt och säkert. Man tar sig för pannan. Det gör jag numera så ofta att min panna är full av blåmärken – bank, bank, bank. Handbojor är till för banditer, och hundar leder vi i koppel när det finns risk att de skrämmer vilt och människor. Men barn? Är det ens förenligt med mänskliga rättigheter?
Omgivningen är riskfylld och det är riskfyllt att röra sig på egen hand. Det är just därför barn ska röra sig på egen hand! Självklart finns det situationer då det är viktigt att hålla koll på ungen. Som i direkt farliga trafiksituationer. Då brukar man hålla sitt barn i handen, för att sedan släppa taget när man kommer in i parken. Till och med hela avdelningar med förskolebarn vandrar över gatorna hand i hand!
När jag kontaktar en av leverantörerna till dessa produkter får jag höra att de respekterar min synpunkt på att barn inte ska vara kopplade för då finns ju risken att barnet uppfattar omvärlden som farlig. Men i nästa andetag får jag höra att leverantörens egna barn har mycket spring i benen, och att hen och familjen ibland åker in till stan och går till en lekpark: ”Jag håller dem alltid hårt i handen, men de har en förmåga att slingra sig ur och springa iväg ibland.” Jaha, vem har inte varit barn? Är det något konstigt med att barn slingrar iväg? Nej, det konstiga är föräldrar som tappar greppet om sans och förnuft.
Sedan får jag lära mig att produkten, en så kallad handledssele, ger barnet ganska stor rörelsefrihet. Barnet sitter fast i ett elastiskt "telefonsladdband" och man har därför bra koll: ”Tappar man greppet blir inte följderna så katastrofala som de skulle kunna bli utan armbandet”. Skulle kunna bli. Människan är som mest kreativ när hon med sin fantastiska fantasi målar upp eventuella eventualiteter.
Lek och uppväxt handlar om frigörelse och att steg för steg behärska sin kropp, sitt förstånd och sin omvärld. På så sätt kan man bygga upp ett allt starkare självförtroende och tillit till sin omvärld. Det förutsätter förstås att vi vuxna låter barnet testa sina förmågor och röra sig på egen hand. Men detta underlättas inte av en attityd som den här företagarens: ”Innan jag själv blev förälder såg jag inte dessa faror och behov men nu när jag har barn tycker jag att alla produkter som skyddar dem, så de inte ska behöva tänka så mycket, är till stor hjälp.” Suck, det sista vi vill ha är väl barn som inte tänker? Och inga vuxna heller för den delen.
Tänk om. Vänd på myntet. Se världen med barnets ögon. Dumbojor borde förbjudas.
PETTER ÅKERBLOM
Sluta bygga omänskliga städer!
I ett upplyst samhälle förväntas beslut grundas på kända fakta. Så låt oss begrunda vad vi vet. Anders Rasmusson reflekterar över vad parker, växter och naturintryck betyder för vår hälsa.
Vad kommer sen?
Caroline Dahl, Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare, reflekterar över hur pandemin påverkar stadens och de offentliga rummens utformning och funktioner.
Movium spanar framåt
I en spaningsfilm siar Movium om framtiden – trots att den ter sig ovanligt oviss.
Movium i världen
Vad är stadens gröna rum på andra platser i världen och hur kan Tankesmedjan Movium bidra till dem i framtiden? Vi bad Sten Göransson, landskapsarkitekt och verksamhetsledare vid Movium åren 1994–2004, att skriva en jubileumskrönika.
Moviums roll i stadsbyggandet
Till Tankesmedjan Moviums 40-årsjubileum har vi bjudit in olika personer att reflektera över verksamheten. Vi frågade Ole Reiter, arkitekt och verksamhetsledare för tankesmedjan under åren 2006–2008, hur landskapsperspektivet kan få större genomslag i stadsbyggandet och vad som är Moviums roll?
Movium – pionjäråren, idag och i morgon
I år firar Tankesmedjan Movium 40-årsjubileum. Vi har bjudit in Eivor Bucht, professor emerita och verksamhetsledare för Movium under åren 1980 – 1993, att skriva en jubileumskrönika.
TACK FÖR 2019 – VI SES JUBILEUMSÅRET 2020!
Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare Caroline Dahl reflekterar över året som gått och vad som väntar 2020.
Kan man mäta hållbar stadsutveckling?
Hög byggnadstakt och okänslig förtätning av befintliga stadsdelar leder ofta till att alla de värden som inte omfattas av lagkrav eller inte mäts i siffror försvagas, inte minst värden kopplade till barns livsmiljö, rekreation och hälsa och välbefinnande, skriver Marika Palmér Rivera, Hélène Littke, Ilona Stehn och Elisabetta Troglio, Ekologigruppen AB.
Ruralism – ett nytt ideal?
Är våra städer så ”trånga” att intresset för landsbygden som en ”friare” plats växer?
Gatukonst engagerar – på många och ibland oväntade sätt!
Göran Nilsson reflekterar kring gatukonst, muralmålningar, graffiti och det engagemang dessa projekt skapar.