Foto: Petter Åkerblom.
Hört talas om dumbojor?
Det finns företag som levererar ett slags handbojor som man sätter fast på sitt barn, som man därigenom kan leda i koppel tryggt och säkert. Man tar sig för pannan. Det gör jag numera så ofta att min panna är full av blåmärken – bank, bank, bank. Handbojor är till för banditer, och hundar leder vi i koppel när det finns risk att de skrämmer vilt och människor. Men barn? Är det ens förenligt med mänskliga rättigheter?
Omgivningen är riskfylld och det är riskfyllt att röra sig på egen hand. Det är just därför barn ska röra sig på egen hand! Självklart finns det situationer då det är viktigt att hålla koll på ungen. Som i direkt farliga trafiksituationer. Då brukar man hålla sitt barn i handen, för att sedan släppa taget när man kommer in i parken. Till och med hela avdelningar med förskolebarn vandrar över gatorna hand i hand!
När jag kontaktar en av leverantörerna till dessa produkter får jag höra att de respekterar min synpunkt på att barn inte ska vara kopplade för då finns ju risken att barnet uppfattar omvärlden som farlig. Men i nästa andetag får jag höra att leverantörens egna barn har mycket spring i benen, och att hen och familjen ibland åker in till stan och går till en lekpark: ”Jag håller dem alltid hårt i handen, men de har en förmåga att slingra sig ur och springa iväg ibland.” Jaha, vem har inte varit barn? Är det något konstigt med att barn slingrar iväg? Nej, det konstiga är föräldrar som tappar greppet om sans och förnuft.
Sedan får jag lära mig att produkten, en så kallad handledssele, ger barnet ganska stor rörelsefrihet. Barnet sitter fast i ett elastiskt "telefonsladdband" och man har därför bra koll: ”Tappar man greppet blir inte följderna så katastrofala som de skulle kunna bli utan armbandet”. Skulle kunna bli. Människan är som mest kreativ när hon med sin fantastiska fantasi målar upp eventuella eventualiteter.
Lek och uppväxt handlar om frigörelse och att steg för steg behärska sin kropp, sitt förstånd och sin omvärld. På så sätt kan man bygga upp ett allt starkare självförtroende och tillit till sin omvärld. Det förutsätter förstås att vi vuxna låter barnet testa sina förmågor och röra sig på egen hand. Men detta underlättas inte av en attityd som den här företagarens: ”Innan jag själv blev förälder såg jag inte dessa faror och behov men nu när jag har barn tycker jag att alla produkter som skyddar dem, så de inte ska behöva tänka så mycket, är till stor hjälp.” Suck, det sista vi vill ha är väl barn som inte tänker? Och inga vuxna heller för den delen.
Tänk om. Vänd på myntet. Se världen med barnets ögon. Dumbojor borde förbjudas.
PETTER ÅKERBLOM
Stadsparken - ett open space
Open space, eller space left over, myntades som uttryck planeringssammanhang i 1970-talets England. Open space är en plats som blivit över, som man inte vet vad man ska göra med och där därför vad som helst kan hända.
Open space är också en metod för brukarmedverkan. När Lunds kommun nyligen använde den för att få veta vad invånarna önskar av sin stadspark i framtiden stod aktiivteterna i fokus.
Våga prata med barnen!
Barn har rätt att göra sin röst hörd i samhällsplaneringen. Det vet vi. Vi vet också att det bara behövs en genuin lust att lyssna på barnen för att ta del av deras åsikter. Ändå är det så svårt. Varför?
Medborgarinflytande och grön stadsplanering
Staden ser inte bara skitig ut på grund av skräp på gatan. Om man, istället för att lägga pengarna på att försöka uppfostra invånarna till att slänga skräp i papperskorgar, förskönar staden med grönområden och andra utsmyckningar så fastnar inte skräpet lika lätt i blickfånget.
Mina träd och andras
Villaträdgårdar, och även många bostadsgårdar till flerfamiljshus, är stängda för utomstående. Träd, som reser sig högt över tak och murar, talar dock inte enbart till den med nyckel: det finns förhållanden som sträcker sig förbi lagfarter och portkoder.
REGN är största utmaningen
Den största utmaningen för planerarna framöver blir att hantera den ökade mängden nederbörd. Vi kan knappast föreställa oss den mängd vatten som under kort tid kan falla på varenda kvadratmeter av hårdgjorda ytor på gator, torg och tak.
Dags att SKROTA SKOLGÅRDEN?
I Sverige är det numer tillåtet att bygga skolor utan skolgård. Arbetsmiljöverket menar att det inte finns forskning som visar att skolgården behövs. Nu baxnar omvärlden inför våra skolgårdslösa skolor medan vi själva stoppar huvudet i sanden.
TRÄDGÅRDSTURISM
en äventyrlig satsning
Kan trädgårdsturism vara något som får hjulen att snurra i södra Sverige? Konkurrensen om turisterna är hård. Men räcker det med blommor och blad för att engagera unga människor i trädgård?
URBAN GRÖNSKA avgörande för framtiden
Grön urbanism står för helhetssyn, ett samspel mellan bebyggelse och vegetation, och där helheten är större än summan av delarna. Hur vi planerar för att möta klimatförändringarna är ett exempel på en aktuell fråga där detta helhetstänkande bör spela stor roll framöver.
REKLAM ger ingen kunskap!
Universiteten satsar på glassiga reklamkampanjer för att göra sig kända. Man förlitar sig på att människor ska bli nyfikna och söka kunskap på egen hand.
Aldrig förr har behovet av samarbete mellan forskning och praktik varit större än nu när det exempelvis gäller utvecklingen av hållbara städer. Reklam skapar inte möten mellan forskare och praktiker.
Det är ett problem för hela samhället om inte universiteten inser det.
Staden och landsbygden behöver varandra!
Stad och land är inte två skilda ting utan delar av samma helhet. Den ena förutsätter den andras existens. Stad och land berikar och utvecklar varandra.
