Rulltrappa
Hej Caroline!
Ville bara säga att din text om Hong Kong och rumsliga karaktärer ute-inne blir väldigt intressant i samband med tänkande kring förtätning och alla effekter av hur vi kan bygga stad.
God torsdag!
Per
Hong Kongs rulltrappor förändrar tillgängligheten. Foto: Caroline Dahl.
New York har sina gula taxibilar. London de röda dubbeldäckarna. Los Angeles limousinerna. Paris har sin metro och Amsterdam och Köpenhamn sina cyklister. Transportmedel som nästan blivit lika starka symboler för städerna som deras respektive signaturbyggnader – till exempel Frihetsgudinnan, Towern och Eiffeltornet.
Som den sant kosmopolitiska stad Hong Kong är har staden förstås skapat sina egna versioner och därutöver lagt till ett alldeles eget transportmedel – rulltrappan!
Rulltrapporna, med sammankopplande gångbroar, är belägna utomhus och enbart skyddade av ett skärmtak. De klättrar uppför Hong Kong Islands branta sluttningar från kommersen och affärslivet i havsnivå till bostadsområdenas lummiga miljöer högt därovanför. Utöver de tusentals invånare som varje dag använder rulltrapporna är det få besökare i Hong Kong som missar chansen att ta en tur i dem.
Skiftande riktning
Riktningen skiftar med rusningstrafiken och går nedåt under morgontimmarna och därefter uppåt fram till småtimmarna. Rulltrapporna har blivit strukturskapande för affärs- och nöjeslivet och den kommersiella framgången är så pass påtaglig att man i andra stadsdelar, där anläggande av rulltrappor har varit ifrågasatt, nu bildar opinionsgrupper mot rulltrappor eftersom man befarar en stark gentrifiering.
Det är lite sensationellt att som nordbo åka rulltrappa utomhus. Det får hela staden att kännas som en interiör, ett intryck som förstärks ytterligare av det minglande folklivet som väller ut från restaurangerna och barerna och tar plats på gatorna bredvid och nedanför en.
Futuristisk känsla
Men det är också en lite nostalgisk och futuristisk känsla. Futuristiska arkitekter, från förra seklets början, som Sant’Elia (Citta Nuova) och Richard Neutra (Rush City Transformed) använde ju gärna rulltrappor i sina visionsbilder av framtidsstaden. Även Harvey Wiley Corbett föreställde sig i början av 1920-talet Manhattan med ett sammanhängande system av upplyfta gångvägar och arkader. Rem Koolhaas teoretiserar dessa visioner i sin välkända bok Delirious New York och benämner stadsbyggnadsidén ”The Culture of Congestion”.
Och visst känner jag igen mig i Koolhaas teoretiska resonemang när jag i verkligheten låter mig transporteras uppför sluttningen. Trängseln bara ökar med en förbättrad framkomlighet. Vad som är interiör och exteriör har upphört att ha betydelse, och inte bara hela kvarter som uppfattas som en byggnad, en tanke som är avgörande i Koolhaas teori, utan hela staden tycks vara sammankopplad till ett enda rumsligt sammanhang. Det känns kanske inte längre så futuristiskt, men faktiskt väldigt annorlunda när man tar sig tid att fundera på vad det egentligen innebär.
Caroline Dahl
planarkitekt och arkitekt
Projektledare för forskningsprogrammet FUSE vid SLU
Rulltrappa
Hej Caroline!
Ville bara säga att din text om Hong Kong och rumsliga karaktärer ute-inne blir väldigt intressant i samband med tänkande kring förtätning och alla effekter av hur vi kan bygga stad.
God torsdag!
Per
Rulltrappor
I den kuperade gamla staden Vitoria i Baskien finns ett system av utomhus placerade rulltrappor som överraskade. De passade så väl in den historiska staden.
Rulltrappor
Tack för tipset Bengt och kommentaren Per! Om rulltrapporna i Hong Kong kan man tillägga att de kanske saknar lite i fråga om design. De är verkligen påtagliga inslag i stadsrummet. Stadens generellt brokiga stadsbild är dock förlåtande mot de flesta uttryck, så länge man underordnar sig landskapets topografi.
Rulltrappor
Hej Caroline!
Än en gång tack för senast! Vi håller precis på att summera våra intryck från Hong Kong där stadsvandringarna med dig och Per-Johan gjorde turen så mycket mer innehållsrik och intressant. Rulltrapporna är ett av de starkaste intrycken jag har med mig från HK. De väcker onekligen en tankar om förtätning, stadsutveckling, sammanhang, rörelsemönster - men också om människans behov av fysisk aktivitet, när trenden går mot en alltmer stillasittande livsstil, trots att motionerandet ökar.
Camilla
Rulltrappor
Tack för reflektion Camilla! Aspekter kring fysisk aktivitet är onekligen också intressant att reflektera över. En spontan reaktion är att rulltrapporna förvisso gör att tillgängligheten ökar och vissa områden blir enklare att nå, samtidigt så upplever man en passitivitet hos människor när man låter sig transporteras på detta sätt.
Cementuppsteg med relingen
Cementuppsteg med relingen bokstaverat med metall.
Idag är kvinnorna i majoritet bland parkföreträdarna. På Nordisk Parkkongress i Malmö gjorde den amerikanska parkchefen Gia Biagi störst intryck på Göran Nilsson.
I Almedalen pratas det i år om bostadsbrist, feminism och rasism. Karin Andersson menar att dessa frågor hänger ihop och kräver ett integrerat arbete. Det är hög tid att ta ojämlikhet och ojämställdhet på allvar. >>
Göran Nilsson har besökt konferensen Urban Tree Diversity. Här listar han de mest framträdande trenderna inom stadsträd. >>
Karin Andersson har varit på konferens om miljonprogram i förvandling. Hon inser ännu en gång hur homogen planerarkåren är, och blir än mer övertygad om vikten av dialog för ett rättvist stadsbyggande. >>
Sverige har arbetat med gröna skolgårdar i decennier, men ännu finns inga kartor som lyfter fram barns miljöer i staden. Är skolgården ointressant som stadsrum, undrar Titti Olsson. >>
Beige likartad arkitektur men inga träd. Karin Andersson reser till Wien och finner i den homogena stadsbilden en portal till framtiden. >>
Är skolgårdens renässans nära förestående? Petter Åkerblom har fått nytt hopp tack vare Boverkets och Moviums arbete med en vägledning för barns och ungas utemiljö. >>
Titti Olsson firar Jobba-hemma-dagen och funderar på vad det betyder för städer att fler har arbeten som inte binder oss till en specifik plats. Vad ska hända med kontorsbyggnaderna när färre människor behöver dem för att arbeta? >>
Det offentliga rummet är en plats för demokrati. Våra gemensamma platser i städer är till för alla. De är allas. På lika villkor. I lördags utmanades denna grundläggande princip av nazister i Malmö. >>
Varför känns New Yorks storskalighet varierad men Malmös så enformig? Karin Andersson längtar efter brokiga städer och välkomnar en förtätning. >>
Stadens många rulltrappor är som en signatur för Hong Kong. De är så framgångsrika att stadsdelar opponerar sig mot dem i rädsla för gentrifiering. Caroline Dahl åker rulltrappa och tänker på hur tillgängligheten förändrar stadslivet. >>
SLU Alnarp
Tankesmedjan Movium
Box 190
234 22 Lomma
movium@slu.se
Bli kund >>
Lägg till ny kommentar