Hittar ni inte kvinnor är det för att ni inte ansträngt er
Scott Bishop, den inledande talaren på årets Oysterseminarium den 27 september, är landskapsarkitekt och humanekolog. En akademisk kombination som verkar falla väl ut. Han ritar naturliga system som renar landskapsarkitekturens grundläggande ingredienser luft, vatten och mark. Hela Detroit ska vara ett system av koldioxidabsorberande skogar, och i Shanghai ska ett avskilt hydrologiskt system rena det dagvatten som sedan rinner ut i Shanghai River.
Sigrun Langner, landskapsarkitekt, bjuder in medborgare. I projektet ”Willkommen im Landschaftshotel” ville hon starta en dialog om övergivna platser betydelse genom att visa upp dem för medborgarna i staden Bitterfeld, Tyskland. I ”landskapshotellet” kunde människor fiktivt boka dessa övergivna platser – hotellrum. Hon arbetar storskaligt, platsspecifikt och nära medborgare på ett sätt som är nödvändigt i områden med krympande antal invånare.
Män vinner
Så ska vinnarna i den årliga studenttävlingen koras.
Upp på scen kallas en manlig student. Sedan en till, ytterligare en.
Till sist står fem unga män på scen och får pris. Och tar emot artiga applåder från en publik på cirka tvåhundra kvinnor. Men applåderna låter mer ironiska än hyllande. Ironiska för att ingen av oss är förvånad.
Eftermiddagen fortsätter bjuda på föreläsare i form av män.
Thilo Folkerts vill få folk att interagera med sin omgivning genom landskapsspecifika konstverk, och Craig Verzone vill uppdatera Le Corbusiers visioner till något som fungerar i det verkliga landskapet. När Kristian Koreman från ZUS stiger upp på podiet som sista föreläsare är vi trötta. Trötta på att trots att de spännande projekt som visas varken är förbehållna män eller skapade av enbart män är det självklart männen som får berätta om dem.
Ojämn könsfördelning
Könsfördelningen inom landskapsarkitektkåren är ojämn. Men inte på det vis som konferensen visar upp. Kåren består av en stor majoritet kvinnor. Så hur kommer det sig att nästan alla som ges plats på Oysterscenen – moderator, talare, pristagare – är män?
Vanliga svar är: Vi hittade inga kvinnor. Dem vi frågade sa nej.
Mina kommentarer till era svar: Då har ni inte letat. Då har ni ställt frågan fel. Vi finns.
Varför är det negativt att en bransch – och ofta även samhället i stort – får representeras av endast ett kön (män)?
För att använda Scott Bishops egna ord: därför att landskap är oundvikliga. Landskap kommer att hända och det är vi landskapsarkitekter som kommer gå i bräschen för att forma dem. Vi borde inte gå med på att det vi ritar, det samhälle vi bygger, ska företrädas av en grupp människor. Det är upp till oss alla att ändra på detta.
Informell kvotering
Det som sker är en inofficiell kvotering av män.
Det är inte kvinnors fel att de inte deltar, det är inbjudan som är felformulerad och arenan som är felkonstruerad för att båda könen ska få lika stort utrymme att ta i anspråk.
Utbildningarna måste anstränga sig mer för att få in en mer blandad skara. Kontor och kommuner måste anstränga sig för att anställa fler olika. Oystergruppen måste anstränga sig för att inte bara boka medelålders vita män. Och tävlingsarrangörer måste anstränga sig för att få fler att delta.
Låt dig motbevisas
Jag vill avsluta med ett tips.
Nästa gång du ska ordna ett seminarium/bjuda in till en tävling och hör dig själv yttra frasen ”Det finns inga kvinnor”, vänd dig till rättviseförmedlingen. De kommer att motbevisa dig. Helt gratis kommer de att ge dig en lista med en hel drös kompetenta personer som inte passar in i de normativa kategorierna man, vit, medelklass.
Ps. Se exempelvis Rättviseförmedlingens lista Arkitektbyråer – här finns proffsen som driver dom.
Karin Andersson
DEN DEMOKRATISKA PLATSEN ÄR NÖDVÄNDIG
Det offentliga rummet är en plats för demokrati. Våra gemensamma platser i städer är till för alla. De är allas. På lika villkor. I lördags utmanades denna grundläggande princip av nazister i Malmö. >>
BROKIGHETEN VÄLKOMNAR
Varför känns New Yorks storskalighet varierad men Malmös så enformig? Karin Andersson längtar efter brokiga städer och välkomnar en förtätning. >>
HONG KONGS RULLTRAPPOR VÄNDER UT OCH IN PÅ BEGREPPEN
Stadens många rulltrappor är som en signatur för Hong Kong. De är så framgångsrika att stadsdelar opponerar sig mot dem i rädsla för gentrifiering. Caroline Dahl åker rulltrappa och tänker på hur tillgängligheten förändrar stadslivet. >>
PROCESSEN ÄR ALLT
Få ifrågasätter medborgarnas viktiga roll i processer som utvecklar staden. Titti Olsson har läst bostadsminister Stefan Attefalls (KD) förslag som ska förenkla byggandet. Men hon ser inte människor i förslagen. >>
Metrostationsbygge blottlägger kulturhistoria
Delar av Assistens Kirkegårds i Köpenhamn har förvandlats till metrostation. Men vad är det med detta att gräva upp och öppna en grav som förfasar oss så, frågar sig Helene Båtshake, som först var skeptisk men nu är fascinerad.
Mer liv om staden behandlas som ett landskap
Moviums partnerskapsträff om ekosystemtjänster fick Caroline Dahl att fundera över relationen mellan stad och landskap. Blir staden mer dynamisk, föränderlig och därför mer levande om landskapet blir en del av staden? >>
Regeringen ovillig lagstifta om skolgårdar
Petter Åkerblom har träffat statssekreterare Bertil Östberg, Utbildningsdepartementet, för att höra regeringens inställning till att lagstifta om skolgårdar. Skolgårdslösa skolor är en skam för Sverige, skriver Petter Åkerblom. >>
Mångfald på begravningsplatsen viktig för social hållbarhet
Om man betraktar begravningsplatsen som ett urbant offentliga rum bland alla andra bör den ge uttryck för en strävan efter hållbar stadsutveckling, skriver Titti Olsson. Det är inte ekologisk hållbarhet hon tänker på, utan social. >>
Social ojämlikhet skapar problem
Enrique Peñalosa, tidigare borgmästare i Bogotá, menar att de flesta problem i städer har sin bakgrund i social ojämlikhet. Karin Andersson träffade honom och insåg att de problem som ojämlikhet ger upphov till finns även i Sverige. >>
Var är kvinnan i kulturarvet?
Inom samhällsvetenskapen är ett av de stora problemen att vetenskapsteori och forskning är skriven av män om män. Helene Båtshake vandrar på kyrkogårdar och ser att det kulturarvet lider av samma symptom. >>
Hittar ni inte kvinnor är det för att ni inte ansträngt er
Hur kommer det sig att landskapsarkitektbranschen som består av en stor majoritet kvinnor så ofta representeras av män? Karin Andersson besökte årets Oysterseminarium, som bokat en majoritet manliga talare. >>
Alnarpsmodellen för trädvärdering vinner gehör
Hur ska man bäst värdera urbana träd? Göran Nilsson och Movium har varit på turné och presenterat Alnarpsmodellen, en modell med ambition att svara på frågan och fungera på nationell nivå för ekonomisk värdering av träd. >>