
Analysverktyg om kvalitet i förskolans utemiljö skapar debatt och reflektion mellan olika yrkesgrupper. Foto: Lena Jungmark.

Personligt engagemang hos förskolechefen är viktigt för att vidareutveckla en spännande gård. Foto: Lena Jungmark.
Helheten är större än delarna
Vad är egentligen en bra plats? Det vi till vardagslag upplever som en attraktiv plats eller en bra förskolegård är ett komplext samspel av många olika faktorer. Vad god kvalitet egentligen är har både forskare och kommuner försökt fånga i matriser och analysverktyg. Med dem som hjälp kommer man en bit på väg, men inte ändra fram. Placering, skala, inbördes sammanhang, materialval – allt det vi kallar gestaltning – är utslagsgivande för att skapa den goda helheten. Landskapsarkitektens känsla och kunskap är avgörande för att forma en hållbar och vacker miljö. Allt går som tur är inte att kvantifiera.
I slutet av augusti gick konferensen Ute är Inne av stapeln för sjätte gången. Konferensens styrka är mötet mellan olika yrkeskompetenser. Landskapsarkitekter, utepedagoger, lokalplanerare, förskolelärare och forskare får tillfälle att mötas och diskutera. Det gemensamma intresset är barns tillgång till och användande av utemiljö och hur utemiljön kan kopplas till pedagogik.
Konferensen erbjöd ett femtiotal workshops. Tankesmedjan Movium, SLU i Uppsala och Boverket arrangerade och ledde en workshop där ett analysverktyg provades på två olika förskolor. Verktyget har tagits fram av Boverket för en exempelbank för bra förskolor och skolor, ett uppdrag inom regeringsuppdraget Gestaltad livsmiljö. Verktyget har drag av flera tidigare utvärderingsverktyg, men vill koppla till och konkretisera allmänna rådets skrivningar.
Samtliga ovan nämnda yrkesgrupper var representerade i workshopen, och tillsammans analyserade deltagarna två nyss upprustade förskolor. Den ena med finansierad med statsbidrag, den andra genom eget sparande och med utvecklingsstöd från ett regionalt projekt för mer rörelse och fler ekosystemtjänster. Deltagarnas skilda yrken och uppdrag bidrog till att det uppstod många intressanta diskussioner om vad som gjorde gårdarna ”bra” eller ”bristfälliga”. Tydligt blev också hur starkt verksamhetsledarens engagemang och normer påverkar utvecklingen av utemiljön.
Varje plats har sina förtjänster och brister. För landskapsarkitekten är det en stimulans men också en utmaning att utifrån platsens förutsättningar gestalta en välfungerande och god plats. Genom att samverkan och reflektion kunde alla som deltog i workshopen hjälpas åt att ”läsa” platsen och samtidigt diskutera vilka de viktigaste komponenterna är för att ge de mindre barnen en ”god” eller ”bra” utemiljö.
LENA JUNGMARK
Nationell samordnare barns och ungas utemiljö
Sluta bygga omänskliga städer!
I ett upplyst samhälle förväntas beslut grundas på kända fakta. Så låt oss begrunda vad vi vet. Anders Rasmusson reflekterar över vad parker, växter och naturintryck betyder för vår hälsa.
Vad kommer sen?
Caroline Dahl, Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare, reflekterar över hur pandemin påverkar stadens och de offentliga rummens utformning och funktioner.
Movium spanar framåt
I en spaningsfilm siar Movium om framtiden – trots att den ter sig ovanligt oviss.
Movium i världen
Vad är stadens gröna rum på andra platser i världen och hur kan Tankesmedjan Movium bidra till dem i framtiden? Vi bad Sten Göransson, landskapsarkitekt och verksamhetsledare vid Movium åren 1994–2004, att skriva en jubileumskrönika.
Moviums roll i stadsbyggandet
Till Tankesmedjan Moviums 40-årsjubileum har vi bjudit in olika personer att reflektera över verksamheten. Vi frågade Ole Reiter, arkitekt och verksamhetsledare för tankesmedjan under åren 2006–2008, hur landskapsperspektivet kan få större genomslag i stadsbyggandet och vad som är Moviums roll?
Movium – pionjäråren, idag och i morgon
I år firar Tankesmedjan Movium 40-årsjubileum. Vi har bjudit in Eivor Bucht, professor emerita och verksamhetsledare för Movium under åren 1980 – 1993, att skriva en jubileumskrönika.
TACK FÖR 2019 – VI SES JUBILEUMSÅRET 2020!
Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare Caroline Dahl reflekterar över året som gått och vad som väntar 2020.
Kan man mäta hållbar stadsutveckling?
Hög byggnadstakt och okänslig förtätning av befintliga stadsdelar leder ofta till att alla de värden som inte omfattas av lagkrav eller inte mäts i siffror försvagas, inte minst värden kopplade till barns livsmiljö, rekreation och hälsa och välbefinnande, skriver Marika Palmér Rivera, Hélène Littke, Ilona Stehn och Elisabetta Troglio, Ekologigruppen AB.
Ruralism – ett nytt ideal?
Är våra städer så ”trånga” att intresset för landsbygden som en ”friare” plats växer?
Gatukonst engagerar – på många och ibland oväntade sätt!
Göran Nilsson reflekterar kring gatukonst, muralmålningar, graffiti och det engagemang dessa projekt skapar.