
Analysverktyg om kvalitet i förskolans utemiljö skapar debatt och reflektion mellan olika yrkesgrupper. Foto: Lena Jungmark.

Personligt engagemang hos förskolechefen är viktigt för att vidareutveckla en spännande gård. Foto: Lena Jungmark.
Helheten är större än delarna
Vad är egentligen en bra plats? Det vi till vardagslag upplever som en attraktiv plats eller en bra förskolegård är ett komplext samspel av många olika faktorer. Vad god kvalitet egentligen är har både forskare och kommuner försökt fånga i matriser och analysverktyg. Med dem som hjälp kommer man en bit på väg, men inte ändra fram. Placering, skala, inbördes sammanhang, materialval – allt det vi kallar gestaltning – är utslagsgivande för att skapa den goda helheten. Landskapsarkitektens känsla och kunskap är avgörande för att forma en hållbar och vacker miljö. Allt går som tur är inte att kvantifiera.
I slutet av augusti gick konferensen Ute är Inne av stapeln för sjätte gången. Konferensens styrka är mötet mellan olika yrkeskompetenser. Landskapsarkitekter, utepedagoger, lokalplanerare, förskolelärare och forskare får tillfälle att mötas och diskutera. Det gemensamma intresset är barns tillgång till och användande av utemiljö och hur utemiljön kan kopplas till pedagogik.
Konferensen erbjöd ett femtiotal workshops. Tankesmedjan Movium, SLU i Uppsala och Boverket arrangerade och ledde en workshop där ett analysverktyg provades på två olika förskolor. Verktyget har tagits fram av Boverket för en exempelbank för bra förskolor och skolor, ett uppdrag inom regeringsuppdraget Gestaltad livsmiljö. Verktyget har drag av flera tidigare utvärderingsverktyg, men vill koppla till och konkretisera allmänna rådets skrivningar.
Samtliga ovan nämnda yrkesgrupper var representerade i workshopen, och tillsammans analyserade deltagarna två nyss upprustade förskolor. Den ena med finansierad med statsbidrag, den andra genom eget sparande och med utvecklingsstöd från ett regionalt projekt för mer rörelse och fler ekosystemtjänster. Deltagarnas skilda yrken och uppdrag bidrog till att det uppstod många intressanta diskussioner om vad som gjorde gårdarna ”bra” eller ”bristfälliga”. Tydligt blev också hur starkt verksamhetsledarens engagemang och normer påverkar utvecklingen av utemiljön.
Varje plats har sina förtjänster och brister. För landskapsarkitekten är det en stimulans men också en utmaning att utifrån platsens förutsättningar gestalta en välfungerande och god plats. Genom att samverkan och reflektion kunde alla som deltog i workshopen hjälpas åt att ”läsa” platsen och samtidigt diskutera vilka de viktigaste komponenterna är för att ge de mindre barnen en ”god” eller ”bra” utemiljö.
LENA JUNGMARK
Nationell samordnare barns och ungas utemiljö
Mer än bara vanligt vatten
Vatten har starka arkitektoniska värden. Vatten skapar rum. Om vi utvecklar känslan för och kunskapen om vatten kan det bli ett sinnligt stadsbyggnadselement, som också gynnar miljön.
Grön stad - klimatsäker stad
Växter sänker temperaturen med flera grader. En grön stad är en klimatsäker stad. Att påverka stadslandskapet är en viktig uppgift för den gröna sektorn. Gröna områden är på lång sikt en väsentlig resurs för människors långsiktiga välbefinnande också i perspektivet av den globala uppvärmningen.
Allmänningen är allas plats
Det gamla begreppet allmänning har kanske inte spelat ut sin roll.Tvärtom. I staden behövs den. Allmänningen är en plats som ägs av alla och därför av ingen. Där kan vad som helst hända.
Utveckla dialogen med medborgarna
I Sverige är vi stolta över vår demokratiska tradition av att samråda med medborgarna i frågor som gäller den fysiska miljön. Men kan vi slå oss för bröstet när vi vet att metoden inte når alla?
Staden är full av budskap
I Hobart i Tasmanien har människor lämnat personliga mikrohistorier om sitt liv i staden. Under tio dagar visades 27 stora reklamtavlor med personliga reflektioner som andra medborgare kunde kommentera.
Problemet alltid någon annans
Vi har lärt oss att det alltid är någon annan som axlar ansvaret för den offentliga miljön och löser alla problem. Men det finns egentligen inga hinder för att engagera medborgare i frågor om stadsmiljöns kvaliteter, våra parker, torg och platser. Om förutsättningarna finns agerar människor inte i egen sak utan för allas bästa.
Spåren efter nya svenskar är för få
Sverige byter befolkning snabbare än någonsin. De nya svenskarna och deras historia är en del av vår egen. Varför syns inte det mer i våra städer?
Förtroendefulla relationer skapar gott stadsliv
Relationer mellan människor skapar ett förtroendefullt stadsliv och är en förutsättning för demokratin.
Våga ha roligt!
En kreativ stad måste bli medveten om sina möjligheter och våga se på sig själv med humor och självdistans - som Borås.
Varför rör sig barnen så lite i staden?
Barns intresse för lek och idrott har inte minskat, trots det rör de sig mindre med ökad ohälsa som följd. Problemet är att de inte går, springer, cyklar eller leker i staden längre. Staden bjuder helt enkelt inte in dem.