
Analysverktyg om kvalitet i förskolans utemiljö skapar debatt och reflektion mellan olika yrkesgrupper. Foto: Lena Jungmark.

Personligt engagemang hos förskolechefen är viktigt för att vidareutveckla en spännande gård. Foto: Lena Jungmark.
Helheten är större än delarna
Vad är egentligen en bra plats? Det vi till vardagslag upplever som en attraktiv plats eller en bra förskolegård är ett komplext samspel av många olika faktorer. Vad god kvalitet egentligen är har både forskare och kommuner försökt fånga i matriser och analysverktyg. Med dem som hjälp kommer man en bit på väg, men inte ändra fram. Placering, skala, inbördes sammanhang, materialval – allt det vi kallar gestaltning – är utslagsgivande för att skapa den goda helheten. Landskapsarkitektens känsla och kunskap är avgörande för att forma en hållbar och vacker miljö. Allt går som tur är inte att kvantifiera.
I slutet av augusti gick konferensen Ute är Inne av stapeln för sjätte gången. Konferensens styrka är mötet mellan olika yrkeskompetenser. Landskapsarkitekter, utepedagoger, lokalplanerare, förskolelärare och forskare får tillfälle att mötas och diskutera. Det gemensamma intresset är barns tillgång till och användande av utemiljö och hur utemiljön kan kopplas till pedagogik.
Konferensen erbjöd ett femtiotal workshops. Tankesmedjan Movium, SLU i Uppsala och Boverket arrangerade och ledde en workshop där ett analysverktyg provades på två olika förskolor. Verktyget har tagits fram av Boverket för en exempelbank för bra förskolor och skolor, ett uppdrag inom regeringsuppdraget Gestaltad livsmiljö. Verktyget har drag av flera tidigare utvärderingsverktyg, men vill koppla till och konkretisera allmänna rådets skrivningar.
Samtliga ovan nämnda yrkesgrupper var representerade i workshopen, och tillsammans analyserade deltagarna två nyss upprustade förskolor. Den ena med finansierad med statsbidrag, den andra genom eget sparande och med utvecklingsstöd från ett regionalt projekt för mer rörelse och fler ekosystemtjänster. Deltagarnas skilda yrken och uppdrag bidrog till att det uppstod många intressanta diskussioner om vad som gjorde gårdarna ”bra” eller ”bristfälliga”. Tydligt blev också hur starkt verksamhetsledarens engagemang och normer påverkar utvecklingen av utemiljön.
Varje plats har sina förtjänster och brister. För landskapsarkitekten är det en stimulans men också en utmaning att utifrån platsens förutsättningar gestalta en välfungerande och god plats. Genom att samverkan och reflektion kunde alla som deltog i workshopen hjälpas åt att ”läsa” platsen och samtidigt diskutera vilka de viktigaste komponenterna är för att ge de mindre barnen en ”god” eller ”bra” utemiljö.
LENA JUNGMARK
Nationell samordnare barns och ungas utemiljö
Det finns inga städer!
Det finns inga städer, säger professorn i landskapsarkitektur där han sitter vid seminariebordet, mitt i diskussionen om hållbar stadsutveckling. Nähä?
Hållbar stadsbyggnad börjar med social hållbarhet
Tisdagen den 8 mars samlades tre riksdagsutskott för att diskutera hållbara städer.
Det är glädjande att riksdagen diskuterar grönområden. Det vittnar om tyngden i dessa frågor idag, och vilka möjligheter vi som arbetar med dem har när det handlar om att bidra till en bättre samhällsutveckling.
Däremot förbiser man de sociala dimensionerna i diskussionen. Det är upp till oss som jobbar med dessa frågor att väga ihop ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för att skapa täta men levande städer där folk väljer att bo och leva.
0,6 – HUR BRA ÄR DET?
Planarbetet för bostadsområdet Norra Djurgårdsstaden är ambitiöst på ett sätt som man sällan ser. Med utgångspunkt i det omgivande landskapets naturvärden och kommande klimatförändringar satsar man på att göra allt rätt för framtiden. Men det verkar som man fokuserar medlen snarare än målen. Det gör modellen med grönytefaktor 0,6 godtycklig, skriver Tim Delshammar.
STADEN
hetare än någonsin
Sedan en tid tillbaka är stadsutvecklingen definitivt inne i en ny fas: stora som små städer som vill någonting upptäcker en efter en att de vänt ryggen till det som en gång varit förutsättningen för att de ligger där de ligger; ett hav, en sjö, en älv, ett berg, en dal. Den sidan har blivit en baksida. Där har stadens industrier legat och bokstavligen skymt sikten och stängt medborgarna ute. Nu är det de mest attraktiva områdena för stadsutveckling.
Idag finns inget val i planeringen: man måste respektera både medborgare och natur när städer växer.
Dags att tala om förtätning av parker
Ordet park är laddat med en stark social dimension. Eftersom stadsplanering idag handlar om att förtäta måste också parkföreträdare tala i samma termer för att argumentera för parkernas existens. Det är dags att börja tala om täthet i form av aktiviteter, täthet av folk, för att göra det tydligt vad parkerna ska vara för någonting.
Stadsdelen där det växer så det knakar
Stadsdelen Seved i Malmö signalerar dubbla budskap: Å ena sidan är den småskalig och välplanerad och borde vara attraktiv. Å andra sidan är husen nedgångna och lokalpressen rapporterar om kravaller och knark. Samtidigt sjuder stadsdelen av aktivitet: det växer så det knakar i odlingar som bara blir större och större bland husen.
Integration och landsbygdsutveckling tar fart om staden involveras!
En ökad integration och förbättrad landsbygdsutveckling behöver stadens invånare, idéer och resurser. Stimulera utvecklingsstöd och program som suddar ut gränserna mellan stad och land – skapa mötesplatser och forum där den gemensamma utvecklingen kan frodas i win–win-koncept, uppmanar Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap vid SLU i Alnarp.
Ödetomter är
inga tomrum
Malmö är ett exempel på en svensk stad som växer. Där finns exempel på många av de frågor som väcks i planeringen när behovet av bostäder är stort och staden ska bli tätare. Måste alla rivningstomter, eller till synes outnyttjade plättar här och där, bebyggas? Är det inte hög tid att tala om hur man kan värdera och se dessa platser som ett slags möjlighetsplatser i planeringen?
Rom – en stad som nästlar sig in
I Rom kan man gå långt utan att det någonsin blir tråkigt. Där finns mycket att hämta för en stadsplanerare som undrar vad som får en människa att vilja vandra. Rom är en stad som nästlar sig in via sinnena. Det är inte människan som rotar sig på en plats - det är platsen som rotar sig i människan.
Odling som politisk handling
Stadsodling verkar vara en trend att räkna med och lanseras som vore den någonting helt nytt. Men stadsodling fanns redan på 1890-talet i Detroit.
Rätten till ett träd
Mamma intygar att hon kan se ett träd om hon bara lutar sig fram. Hon vet att jag i det närmaste betraktar det som en mänsklig rättighet att se ett träd utanför sitt fönster, skriver Titti Olsson, som tänker på vikten av att se ett träd utanför fönstret när man blir gammal och sitter hela dagarna vid sitt bord. Då är utsikten allt.
Undermåliga skolgårdar hämmar barnens utveckling!
Idag är det tillåtet att bedriva skolverksamhet i lokaler utan utemiljö. Detta strider enligt vår mening mot både förnuft och lagstiftning. Det krävs gemensamma insatser för att främja och förbättra landets skolgårdar och förskolegårdar, menar Petter Åkerblom, Movium, Johan Faskunger, utredare åt Statens folkhälsoinstitut , och Johan Tranquist
kanslichef, NCFF – nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn.