Vad är egentligen en bra plats? Det vi till vardagslag upplever som en attraktiv plats eller en bra förskolegård är ett komplext samspel av många olika faktorer. Vad god kvalitet egentligen är har både forskare och kommuner försökt fånga i matriser och analysverktyg. Med dem som hjälp kommer man en bit på väg, men inte ändra fram. Placering, skala, inbördes sammanhang, materialval – allt det vi kallar gestaltning – är utslagsgivande för att skapa den goda helheten. Landskapsarkitektens känsla och kunskap är avgörande för att forma en hållbar och vacker miljö. Allt går som tur är inte att kvantifiera.

I slutet av augusti gick konferensen Ute är Inne av stapeln för sjätte gången. Konferensens styrka är mötet mellan olika yrkeskompetenser. Landskapsarkitekter, utepedagoger, lokalplanerare, förskolelärare och forskare får tillfälle att mötas och diskutera. Det gemensamma intresset är barns tillgång till och användande av utemiljö och hur utemiljön kan kopplas till pedagogik.

Konferensen erbjöd ett femtiotal workshops. Tankesmedjan Movium, SLU i Uppsala och Boverket arrangerade och ledde en workshop där ett analysverktyg provades på två olika förskolor. Verktyget har tagits fram av Boverket för en exempelbank för bra förskolor och skolor, ett uppdrag inom regeringsuppdraget Gestaltad livsmiljö. Verktyget har drag av flera tidigare utvärderingsverktyg, men vill koppla till och konkretisera allmänna rådets skrivningar.

Samtliga ovan nämnda yrkesgrupper var representerade i workshopen, och tillsammans analyserade deltagarna två nyss upprustade förskolor. Den ena med finansierad med statsbidrag, den andra genom eget sparande och med utvecklingsstöd från ett regionalt projekt för mer rörelse och fler ekosystemtjänster. Deltagarnas skilda yrken och uppdrag bidrog till att det uppstod många intressanta diskussioner om vad som gjorde gårdarna ”bra” eller ”bristfälliga”. Tydligt blev också hur starkt verksamhetsledarens engagemang och normer påverkar utvecklingen av utemiljön.

Varje plats har sina förtjänster och brister. För landskapsarkitekten är det en stimulans men också en utmaning att utifrån platsens förutsättningar gestalta en välfungerande och god plats. Genom att samverkan och reflektion kunde alla som deltog i workshopen hjälpas åt att ”läsa” platsen och samtidigt diskutera vilka de viktigaste komponenterna är för att ge de mindre barnen en ”god” eller ”bra” utemiljö.