Health angels – för barnens bästa
De flesta av oss har barndomen bakom sig. Men i Sverige är den verklighet för mer än var femte invånare. Här finns idag ungefär 1,2 miljoner barn och unga under 18 år. Barndom pågår helt enkelt. För fullt. Men hur planerar vi för den? Vad görs för att främja barns och ungas utveckling och välbefinnande?
Senare års forskning om utemiljöer för barn och unga har ofta utgått ifrån stigande ohälsotal. Dess mål behöver för den skull inte vara att visa hur ohälsotalen kan minskas. Tvärtom visar forskning hur miljöer kan utformas som bidrar till roligare och uthålligare lek, till mer fysisk aktivitet och trivsel. Och detta inte bara för de yngsta utan för alla medborgare. Detta har mycket lite med ohälsa att göra, den här forskningen handlar snarare om att mejsla fram olika friskfaktorer.
Utemiljö som lockar
En väl genomtänkt utemiljö lockar i sig själv till stoj och skratt. Även om detta också kan tolkas som hälsoprevention så är det – i barnets perspektiv – inte det som är det viktigaste. De vill ha roligt, vara lyckliga och trivas med tillvaron. Hälsa bör tolkas som graden av välbefinnande, inte som graden av frånvarande sjukdomstillstånd.
Miljöpsykologen Fredrika Mårtensson, som forskar vid SLU, hävdar att kunskapen om små barns interaktion med den fysiska miljön idag är så omfattande att vi vet hur förskolans utemiljö borde utformas för att bidra optimalt till den här åldersgruppens utveckling. Detta har hon framfört med kraft bland annat till Boverket, som under 2012 ska samordna, utveckla och ta fram vägledningar för samhällsplanering som möjliggör och stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen. Boverkets arbete kan förhoppningsvis leda till att ge barns och ungas utemiljöer större tyngd som planeringsfråga – och ge Fredrika Mårtenssons ord om hur viktigt det är med den ”den vidlyftiga leken” och ge den en välförtjänt plats i planeringsretoriken. Vad resultatet av Boverkets arbete blir återstår ännu att se.
Inspirerande metoder
Forskarna Robin Moore och Nilda Cosco har forskat i mer än trettio år vid North Carolina State University med metoder som inspirerat forskare världen runt. När de besökte Uppsala den 29 mars bland annat för att undervisa på landskapsarkitektutbildningen på SLU i Uppsala, redogjorde de för hur de gör för att veta – och inte bara tycka – hur utemiljöer för barn bör utformas. Mycket tid läggs på att metodiskt notera på kartor var barnen är och hur de rör sig i miljöer av olika karaktär. Med hjälp av detta tar de fram konkreta idéer om hur barnen skulle använda miljön om den hade utformats annorlunda. Idéer som sedan sätts i verket och följs upp. Metoden har anpassats till och prövats efter svenska förhållanden av bland annat Fredrika Mårtensson.
Med åren har Robin Moore och Nilda Cosco kunnat visa att barn i gestaltade lekmiljöer som består både av öppna och slutna rum, oftast söker sig till kuperade platser med träd och buskskikt, som ger ett naturligt skydd för skadlig solstrålning. Barnen tänker inte på detta, de bara leker under de förutsättningar som råder just där och då, vilket i detta fall visar sig vara bra för deras hälsa.
Optimera lekmöjligheterna
Robin Moore och Nilda Cosco menar att planeraren måste optimera, för att inte säga maximera, lekmöjligheterna för att främja barnets livslust, fantasi och fysiska aktivitet. De ser samtidigt planeraren som en ambassadör för god hälsa och sunda levnadsvanor – som en health angel. Deras resultat har bland annat utvecklats till ett konkret och relativt detaljerat idékoncept – Best Practice Guidelines – för utformning av lekparker och Child Care Centres.
Noteras bör att North Carolina på USA:s östkust ligger på samma breddgrad som Medelhavet. Eftersom klimatet är annorlunda här hos oss går det inte att kopiera deras idékoncept rakt av till våra förhållanden. Men det är inte skäl nog för att avstå ifrån att inspireras av konceptet som sådant.
I deras idékoncept är platsen hemligheten. Det är platsen som signalerar någonting, lockar fram och utmanar barnets fantasi. Det är den fysiska miljön som, i sitt sociala sammanhang, ger leken näring. De platser Robin Moore och Nilda Cosco föreslår innehåller i sig ett miljöerbjudande att ”här kan lekas” (vilket på forskarspråk kallas affordance). Platsen i sig bjuder in till rörelse, lek och lärande.
Läs mer
Best Preactice Guidelines, Natural Learning Initiative → http://www.naturalearning.org/
Mer om Robin Moore →http://design.ncsu.edu/users/robin-moore
Mer om Nilda Cosco → http://www.naturalearning.org/content/dr-nilda-cosco
Petter Åkerblom
Koordinator Staden och barnen
Mer än bara vanligt vatten
Vatten har starka arkitektoniska värden. Vatten skapar rum. Om vi utvecklar känslan för och kunskapen om vatten kan det bli ett sinnligt stadsbyggnadselement, som också gynnar miljön.
Grön stad - klimatsäker stad
Växter sänker temperaturen med flera grader. En grön stad är en klimatsäker stad. Att påverka stadslandskapet är en viktig uppgift för den gröna sektorn. Gröna områden är på lång sikt en väsentlig resurs för människors långsiktiga välbefinnande också i perspektivet av den globala uppvärmningen.
Allmänningen är allas plats
Det gamla begreppet allmänning har kanske inte spelat ut sin roll.Tvärtom. I staden behövs den. Allmänningen är en plats som ägs av alla och därför av ingen. Där kan vad som helst hända.
Utveckla dialogen med medborgarna
I Sverige är vi stolta över vår demokratiska tradition av att samråda med medborgarna i frågor som gäller den fysiska miljön. Men kan vi slå oss för bröstet när vi vet att metoden inte når alla?
Staden är full av budskap
I Hobart i Tasmanien har människor lämnat personliga mikrohistorier om sitt liv i staden. Under tio dagar visades 27 stora reklamtavlor med personliga reflektioner som andra medborgare kunde kommentera.
Problemet alltid någon annans
Vi har lärt oss att det alltid är någon annan som axlar ansvaret för den offentliga miljön och löser alla problem. Men det finns egentligen inga hinder för att engagera medborgare i frågor om stadsmiljöns kvaliteter, våra parker, torg och platser. Om förutsättningarna finns agerar människor inte i egen sak utan för allas bästa.
Spåren efter nya svenskar är för få
Sverige byter befolkning snabbare än någonsin. De nya svenskarna och deras historia är en del av vår egen. Varför syns inte det mer i våra städer?
Förtroendefulla relationer skapar gott stadsliv
Relationer mellan människor skapar ett förtroendefullt stadsliv och är en förutsättning för demokratin.
Våga ha roligt!
En kreativ stad måste bli medveten om sina möjligheter och våga se på sig själv med humor och självdistans - som Borås.
Varför rör sig barnen så lite i staden?
Barns intresse för lek och idrott har inte minskat, trots det rör de sig mindre med ökad ohälsa som följd. Problemet är att de inte går, springer, cyklar eller leker i staden längre. Staden bjuder helt enkelt inte in dem.
