Health angels – för barnens bästa
De flesta av oss har barndomen bakom sig. Men i Sverige är den verklighet för mer än var femte invånare. Här finns idag ungefär 1,2 miljoner barn och unga under 18 år. Barndom pågår helt enkelt. För fullt. Men hur planerar vi för den? Vad görs för att främja barns och ungas utveckling och välbefinnande?
Senare års forskning om utemiljöer för barn och unga har ofta utgått ifrån stigande ohälsotal. Dess mål behöver för den skull inte vara att visa hur ohälsotalen kan minskas. Tvärtom visar forskning hur miljöer kan utformas som bidrar till roligare och uthålligare lek, till mer fysisk aktivitet och trivsel. Och detta inte bara för de yngsta utan för alla medborgare. Detta har mycket lite med ohälsa att göra, den här forskningen handlar snarare om att mejsla fram olika friskfaktorer.
Utemiljö som lockar
En väl genomtänkt utemiljö lockar i sig själv till stoj och skratt. Även om detta också kan tolkas som hälsoprevention så är det – i barnets perspektiv – inte det som är det viktigaste. De vill ha roligt, vara lyckliga och trivas med tillvaron. Hälsa bör tolkas som graden av välbefinnande, inte som graden av frånvarande sjukdomstillstånd.
Miljöpsykologen Fredrika Mårtensson, som forskar vid SLU, hävdar att kunskapen om små barns interaktion med den fysiska miljön idag är så omfattande att vi vet hur förskolans utemiljö borde utformas för att bidra optimalt till den här åldersgruppens utveckling. Detta har hon framfört med kraft bland annat till Boverket, som under 2012 ska samordna, utveckla och ta fram vägledningar för samhällsplanering som möjliggör och stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen. Boverkets arbete kan förhoppningsvis leda till att ge barns och ungas utemiljöer större tyngd som planeringsfråga – och ge Fredrika Mårtenssons ord om hur viktigt det är med den ”den vidlyftiga leken” och ge den en välförtjänt plats i planeringsretoriken. Vad resultatet av Boverkets arbete blir återstår ännu att se.
Inspirerande metoder
Forskarna Robin Moore och Nilda Cosco har forskat i mer än trettio år vid North Carolina State University med metoder som inspirerat forskare världen runt. När de besökte Uppsala den 29 mars bland annat för att undervisa på landskapsarkitektutbildningen på SLU i Uppsala, redogjorde de för hur de gör för att veta – och inte bara tycka – hur utemiljöer för barn bör utformas. Mycket tid läggs på att metodiskt notera på kartor var barnen är och hur de rör sig i miljöer av olika karaktär. Med hjälp av detta tar de fram konkreta idéer om hur barnen skulle använda miljön om den hade utformats annorlunda. Idéer som sedan sätts i verket och följs upp. Metoden har anpassats till och prövats efter svenska förhållanden av bland annat Fredrika Mårtensson.
Med åren har Robin Moore och Nilda Cosco kunnat visa att barn i gestaltade lekmiljöer som består både av öppna och slutna rum, oftast söker sig till kuperade platser med träd och buskskikt, som ger ett naturligt skydd för skadlig solstrålning. Barnen tänker inte på detta, de bara leker under de förutsättningar som råder just där och då, vilket i detta fall visar sig vara bra för deras hälsa.
Optimera lekmöjligheterna
Robin Moore och Nilda Cosco menar att planeraren måste optimera, för att inte säga maximera, lekmöjligheterna för att främja barnets livslust, fantasi och fysiska aktivitet. De ser samtidigt planeraren som en ambassadör för god hälsa och sunda levnadsvanor – som en health angel. Deras resultat har bland annat utvecklats till ett konkret och relativt detaljerat idékoncept – Best Practice Guidelines – för utformning av lekparker och Child Care Centres.
Noteras bör att North Carolina på USA:s östkust ligger på samma breddgrad som Medelhavet. Eftersom klimatet är annorlunda här hos oss går det inte att kopiera deras idékoncept rakt av till våra förhållanden. Men det är inte skäl nog för att avstå ifrån att inspireras av konceptet som sådant.
I deras idékoncept är platsen hemligheten. Det är platsen som signalerar någonting, lockar fram och utmanar barnets fantasi. Det är den fysiska miljön som, i sitt sociala sammanhang, ger leken näring. De platser Robin Moore och Nilda Cosco föreslår innehåller i sig ett miljöerbjudande att ”här kan lekas” (vilket på forskarspråk kallas affordance). Platsen i sig bjuder in till rörelse, lek och lärande.
Läs mer
Best Preactice Guidelines, Natural Learning Initiative → http://www.naturalearning.org/
Mer om Robin Moore →http://design.ncsu.edu/users/robin-moore
Mer om Nilda Cosco → http://www.naturalearning.org/content/dr-nilda-cosco
Petter Åkerblom
Koordinator Staden och barnen
Våga prata med barnen!
Barn har rätt att göra sin röst hörd i samhällsplaneringen. Det vet vi. Vi vet också att det bara behövs en genuin lust att lyssna på barnen för att ta del av deras åsikter. Ändå är det så svårt. Varför?
Medborgarinflytande och grön stadsplanering
Staden ser inte bara skitig ut på grund av skräp på gatan. Om man, istället för att lägga pengarna på att försöka uppfostra invånarna till att slänga skräp i papperskorgar, förskönar staden med grönområden och andra utsmyckningar så fastnar inte skräpet lika lätt i blickfånget.
Mina träd och andras
Villaträdgårdar, och även många bostadsgårdar till flerfamiljshus, är stängda för utomstående. Träd, som reser sig högt över tak och murar, talar dock inte enbart till den med nyckel: det finns förhållanden som sträcker sig förbi lagfarter och portkoder.
REGN är största utmaningen
Den största utmaningen för planerarna framöver blir att hantera den ökade mängden nederbörd. Vi kan knappast föreställa oss den mängd vatten som under kort tid kan falla på varenda kvadratmeter av hårdgjorda ytor på gator, torg och tak.
Dags att SKROTA SKOLGÅRDEN?
I Sverige är det numer tillåtet att bygga skolor utan skolgård. Arbetsmiljöverket menar att det inte finns forskning som visar att skolgården behövs. Nu baxnar omvärlden inför våra skolgårdslösa skolor medan vi själva stoppar huvudet i sanden.
TRÄDGÅRDSTURISM
en äventyrlig satsning
Kan trädgårdsturism vara något som får hjulen att snurra i södra Sverige? Konkurrensen om turisterna är hård. Men räcker det med blommor och blad för att engagera unga människor i trädgård?
URBAN GRÖNSKA avgörande för framtiden
Grön urbanism står för helhetssyn, ett samspel mellan bebyggelse och vegetation, och där helheten är större än summan av delarna. Hur vi planerar för att möta klimatförändringarna är ett exempel på en aktuell fråga där detta helhetstänkande bör spela stor roll framöver.
REKLAM ger ingen kunskap!
Universiteten satsar på glassiga reklamkampanjer för att göra sig kända. Man förlitar sig på att människor ska bli nyfikna och söka kunskap på egen hand.
Aldrig förr har behovet av samarbete mellan forskning och praktik varit större än nu när det exempelvis gäller utvecklingen av hållbara städer. Reklam skapar inte möten mellan forskare och praktiker.
Det är ett problem för hela samhället om inte universiteten inser det.
Staden och landsbygden behöver varandra!
Stad och land är inte två skilda ting utan delar av samma helhet. Den ena förutsätter den andras existens. Stad och land berikar och utvecklar varandra.
En gåtur i staden
Har du varit ute och gått i din egen stad på sistone? Gör det! Då upptäcker du att gatan inte så sällan signalerar att du måste vara på din vakt av en eller annan orsak. Bidrar inte det till otrygghet?
