Havet som landskap
”Havet – någonting som är större än jag själv”, har jag skrivit ner i en anteckningsbok från ett seminarium kring och med författaren Göran Tunström. Anteckningen är gammal nu. Han citerade förstås sig själv, ur vilken av sina böcker minns jag inte. Men jag har inte glömt den där meningen.
Jag funderar kring detta när jag är på väg hem från ett seminarium i Malmö om Naturbåten. Havet är stort och fascinerade, ogreppbart och större än oss alla. Havet är en vit fläck på många sätt. Särskilt aktuellt är det i städer som har öppnat sina nedlagda industrihamnar och utvecklat stadsrum för medborgarna: det finns ingen riktig vana vid att umgås med havet. Naturbåten är ett projekt, som bedrivs av Malmö naturskola och miljöförvaltningen, Malmö stad, med ekonomiskt utvecklingsstöd fram till 2013. Det handlar om att utveckla ett koncept för upplevelser och pedagogik kring havet, men inte om havet som vacker yta och attraktivt stadselement, utan om det som finns under ytan.
Sverige har bland de längsta kusterna i Europa. Det är dags att betrakta havet som ett landskap, se att staden fortsätter utanför kajkanten, att havet är någonting man kan upptäcka och uppleva, ta ansvar för och lära sig någonting om. Havet kan inte fortsätta att bara vara liktydigt med larmrapporter om övergödning och utfiskning. Det finns någonting mer där, som är spännande och lustfyllt och som kan väcka engagemang.
Det man älskar vill man också värna. Men man kan ju aldrig lära sig älska något, det måste komma ur ett uppriktigt engagemang. Både barn och vuxna behöver få uppleva med hela kroppen hur det gungar, själva se vilka levande varelser och växter man kan få upp ur havets djup.
Vi måste med egna ögon uppleva vajande ängar av ålgräs på havets botten, precis som vi måste uppleva en vacker skog för att känna inpå bara skinnet vilken förlust det skulle vara om den inte längre fanns.
Titti Olsson
”Let’s call it a test!”
En tidigare arbetsgivare till mig sa ofta ”Let’s call it a test.”. Många städers strategiavdelningar använder idag gärna begreppet innovation och uppmanar till innovativa lösningar. Men när ord ska bli till handling är det ändå lätt att man gör som man alltid gjort, den beprövade metoden känns trygg och är kanske lättare för politiker, beslutsfattare, allmänhet och gamla stofiler att förstå. Att få till stånd det där innovativa och obeprövade kan vara svårt.
Nomadlivet på Londons kanaler är under hot
Jag andas, äntligen. Varje gång jag sprungit over kullen i Springfield Park och ser kanalen River Lea och våtmarken vid Walthamsrow Marshes breda ut sig framför mig stannar jag. For att andas. For att känna hur det känns att ha denna volym av luft framfor mig. Denna grönska. Öppenhet. Att omges av denna avsaknad av människor och bruna tegelbyggnader. Jag står stilla. Flåsar rakt ut i luften. I den massiva täthet London utgör är kanalerna min oas. Min oumbärliga oas.
Naturlik plantering skapar lekfull skolgård
Om vädret tillåter brukar jag ta en tur ut i trädgården med kaffekoppen framåt eftermiddagen. I luften ljuder fågelsång, men har klockan passerat halv tre blandas fågelkvittret med glada barnröster och ivriga hammarslag. Det betyder att lågstadieeleverna på den närbelägna skolan är på fritids. Och eleverna på just detta fritids uppmuntras att använda sig av närmiljön för att skapa egna platser.
När flyttar en stad?
Kiruna ligger i arktisk region, där den stora skillnaden mellan dag och natt – ljus och mörker – och mellan kyla och värme är helt avgörande för hur människor tänker. Är det vår nu? frågar jag mig en av de första dagarna i maj när jag anlänt till staden, och får ett bestämt ja till svar fast snön yr.
Taklandskap kräver bättre samverkan för att fungera
På Walt Disney Concert Hall i Los Angeles finns en takpromenad. Via en trappa från trottoaren når man en prunkande trädgård, komplett med fontänen A Rose for Lilly – en anspelning på Disneys änka som bekostade merparten av bygget. I trädgården kan musikbesökare mingla med varandra, men även andra flanörer som tagit sig upp till tredje våningens tak för att få en paus från stadens brus. Trädgården är nämligen en så kallad ”community garden” – öppen för alla.
Att värdera parker
Vi närmar oss hänryckningens tid – när naturen och floran är som allra vackrast, allra skirast. Men redan nu har människor börjat vallfärda till våra offentliga utemiljöer för att njuta av de allra tidigaste efterlängtade växtupplevelserna – allt från magnoliorna i Alnarpsparken, kärl fulla med blomster av Annika Anderberg Boman i Helsingborg eller 50 000 vilda vårlökar i design av Ulf Nordfjell på Waldemarsudde, Millesgården och Rosendal.
Old urban nature på gotisk kyrkogård
Abney Park Cemetary i stadsdelen Stoke Newington i London är täckt av en tjock matta av murgröna. Gravstenar i granit och marmor lutar, stöttar varandra och hålls upp endast av murgrönans fasta grenar. Här finns träd från hela världen, påskliljor börjar tränga igenom marken, det är vår i London. Det gotiska begravningskapellet är hem för fladdermöss, fåglar, spindlar och andra varelser.
Gryning över staden och barnen
Det är en skam för svensk stadsplanering när man fortfarande tar fram förslag på utemiljöer för barn som inte är rymliga nog för det deras utveckling kräver, anser Petter Åkerblom som välkomnar Boverkets Allmänna råd som började gälla den 1 mars.
Fyra nya teman i fokus för Moviums arbete
På Movium fortsätter vi att under 2015 arbeta med stadens utemiljö som resurs för hållbar stadsutveckling. Vi arbetar för en stadsutveckling med fokus på människors livsmiljö och hållbarhet.
Reklam ett hot mot stadsliv?
I konstnären Tania Ruiz Guitierrezs videokonstverk Annorstädes passerar platser från olika håll i världen långsamt förbi på väggarna i Citytunnelns station Malmö C, men ingenstans syns någon reklam.
