Hata på nätet, gilla på gatan?
En stilla promenad längs stadens gator. Inte en själ i sikte. Jag vandrar i det gryende vårvinterljuset på väg till tåget som ska ta mig ut i världen. En man dyker upp en bit längre fram på samma sida som jag. Han kommer rakt emot mig, vi har aldrig setts förut. Plötsligt sneddar han över gatan, vänder bort blicken, och vi passerar varandra. Inte ens det faktum att vi råkar har exakt likadana jackor får honom att lyfta blicken.
Vad är det som gör att vi inte tar kontakt, säger hej, vilket väder vi har, eller ger varandra ett leende när vi möter någon vi inte känner i stadens parker, torg och gaturum?
Anonyma på internet
På internet är det tvärtom. Där säger vi vad som helst, när som helst, till vem som helst. I de sociala mediernas förlovade land lever vi ut våra lustar. Helt ohotade av en fysiskt närvarande motpart kan vi skälla, klaga och ta avstånd. Enkelt, bekvämt och smärtfritt – för den som hatar. Men inte för den som blir hatad.
Näthatet var temat i Uppdrag Granskning den 6 februari. Teveprogrammet handlade bland annat om en ung kvinna, 21 år, som på Hennes & Mauritz hemsida hade ifrågasatt det lämpliga i att företaget säljer en tröja med rapparen 2Pacs bild, eftersom denne straffats för sexuella övergrepp. Kvinnan fick ta emot över två tusen mejl från upprörda fans om att hon för detta skulle mördas och våldtas, skriver Ulrika Knutson i en kommentar i Upsala Nya Tidning (10/2). Samtidigt frågar hon sig om dessa människor verkligen tycker så. Nej, så är det inte alltid: ”Det är ju bara text”, som en av de intervjuade fansen hade sagt.
– På nätet kan vi frigöra oss från våra kroppar och våra jag, och döda våra medmänniskor med ord. I köttlivet vågar vi inte andas något kritiskt till någon, säger Ulrika Knutson.
Inte ens säga hej när vi möts på gatan, tänker jag dystert.
Motbevisade fördomar
På stationen är det fullt med människor. Vid fönsterväggen sitter två unga kaxiga män i artonårsåldern på billiga barstolar i trä. De lyssnar intensivt i sina lurar, gungar på möblerna, jag blir på min vakt. Man vet ju aldrig vad de kan ställa till med, tänker jag fördomsfullt – och skäms.
Då ser jag hur den enes stol håller på att bryta samman, ben och tvärstag är på väg isär, han märker ingenting, snart brakar det, inte långt borta nu. Jag går fram, knackar honom på axeln. Han blänger ilsket på mig, tar motvilligt av sig lurarna, jag ber honom se upp.
Ni skulle ha sett hans leende! Hans kompis gör tummen upp och säger:
– Hade flera varit som dig hade världen varit bättre.
Tänk vad fort man kan återfå hoppet. Jag gillar gatan.
Petter Åkerblom
Koordinator Staden och barnen
Det finns inga städer!
Det finns inga städer, säger professorn i landskapsarkitektur där han sitter vid seminariebordet, mitt i diskussionen om hållbar stadsutveckling. Nähä?
Hållbar stadsbyggnad börjar med social hållbarhet
Tisdagen den 8 mars samlades tre riksdagsutskott för att diskutera hållbara städer.
Det är glädjande att riksdagen diskuterar grönområden. Det vittnar om tyngden i dessa frågor idag, och vilka möjligheter vi som arbetar med dem har när det handlar om att bidra till en bättre samhällsutveckling.
Däremot förbiser man de sociala dimensionerna i diskussionen. Det är upp till oss som jobbar med dessa frågor att väga ihop ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för att skapa täta men levande städer där folk väljer att bo och leva.
0,6 – HUR BRA ÄR DET?
Planarbetet för bostadsområdet Norra Djurgårdsstaden är ambitiöst på ett sätt som man sällan ser. Med utgångspunkt i det omgivande landskapets naturvärden och kommande klimatförändringar satsar man på att göra allt rätt för framtiden. Men det verkar som man fokuserar medlen snarare än målen. Det gör modellen med grönytefaktor 0,6 godtycklig, skriver Tim Delshammar.
STADEN
hetare än någonsin
Sedan en tid tillbaka är stadsutvecklingen definitivt inne i en ny fas: stora som små städer som vill någonting upptäcker en efter en att de vänt ryggen till det som en gång varit förutsättningen för att de ligger där de ligger; ett hav, en sjö, en älv, ett berg, en dal. Den sidan har blivit en baksida. Där har stadens industrier legat och bokstavligen skymt sikten och stängt medborgarna ute. Nu är det de mest attraktiva områdena för stadsutveckling.
Idag finns inget val i planeringen: man måste respektera både medborgare och natur när städer växer.
Dags att tala om förtätning av parker
Ordet park är laddat med en stark social dimension. Eftersom stadsplanering idag handlar om att förtäta måste också parkföreträdare tala i samma termer för att argumentera för parkernas existens. Det är dags att börja tala om täthet i form av aktiviteter, täthet av folk, för att göra det tydligt vad parkerna ska vara för någonting.
Stadsdelen där det växer så det knakar
Stadsdelen Seved i Malmö signalerar dubbla budskap: Å ena sidan är den småskalig och välplanerad och borde vara attraktiv. Å andra sidan är husen nedgångna och lokalpressen rapporterar om kravaller och knark. Samtidigt sjuder stadsdelen av aktivitet: det växer så det knakar i odlingar som bara blir större och större bland husen.
Integration och landsbygdsutveckling tar fart om staden involveras!
En ökad integration och förbättrad landsbygdsutveckling behöver stadens invånare, idéer och resurser. Stimulera utvecklingsstöd och program som suddar ut gränserna mellan stad och land – skapa mötesplatser och forum där den gemensamma utvecklingen kan frodas i win–win-koncept, uppmanar Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap vid SLU i Alnarp.
Ödetomter är
inga tomrum
Malmö är ett exempel på en svensk stad som växer. Där finns exempel på många av de frågor som väcks i planeringen när behovet av bostäder är stort och staden ska bli tätare. Måste alla rivningstomter, eller till synes outnyttjade plättar här och där, bebyggas? Är det inte hög tid att tala om hur man kan värdera och se dessa platser som ett slags möjlighetsplatser i planeringen?
Rom – en stad som nästlar sig in
I Rom kan man gå långt utan att det någonsin blir tråkigt. Där finns mycket att hämta för en stadsplanerare som undrar vad som får en människa att vilja vandra. Rom är en stad som nästlar sig in via sinnena. Det är inte människan som rotar sig på en plats - det är platsen som rotar sig i människan.
Odling som politisk handling
Stadsodling verkar vara en trend att räkna med och lanseras som vore den någonting helt nytt. Men stadsodling fanns redan på 1890-talet i Detroit.
Rätten till ett träd
Mamma intygar att hon kan se ett träd om hon bara lutar sig fram. Hon vet att jag i det närmaste betraktar det som en mänsklig rättighet att se ett träd utanför sitt fönster, skriver Titti Olsson, som tänker på vikten av att se ett träd utanför fönstret när man blir gammal och sitter hela dagarna vid sitt bord. Då är utsikten allt.
Undermåliga skolgårdar hämmar barnens utveckling!
Idag är det tillåtet att bedriva skolverksamhet i lokaler utan utemiljö. Detta strider enligt vår mening mot både förnuft och lagstiftning. Det krävs gemensamma insatser för att främja och förbättra landets skolgårdar och förskolegårdar, menar Petter Åkerblom, Movium, Johan Faskunger, utredare åt Statens folkhälsoinstitut , och Johan Tranquist
kanslichef, NCFF – nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn.