Shoppa retro i Berlin? Tåg går utmärkt.
Times Square, New York. En av svenskarnas favoriter.
Från öst till väst. Spännande utställning längs Bernauer Strasse i Berlin.
Emipre State Building, en turistmagnet i New York.
Har du gjort något för klimatet idag?
Ärligt talat, vad tänker du när dina vänner berättar att de köpt fritidshus vid Medelhavet?
Det finns nåt djupt jämlikt i att inte bara de rikaste kan köpa boende på spanska solkusten och komma iväg från regn och rusk när mörkret är som värst här hemma. Numera kan även hantverkare och lågavlönade akademiker slita ihop till insatsen i en lägenhet i värmen och ha råd att flyga dit några gånger om året. Och många gör det också. Vi svenskar köper flest fastigheter i Spanien per capita av alla nationaliteter enligt Dagens Industri, (förmodar att spanjorerna själv inte räknas in!). Jag gissar att ingen av dem åker tåg, det avreglerade flyget vann på knockout i Europa.
I en artikel nyligen lyfte författaren och folkbildaren Per Grankvist fram att Ryanairs klimatpåverkan motsvarar mindre nationers och är i nivå med Cyperns. Vårt resande har ett högt pris och jag vågar påstå att alla nu vet om det. Medvetenheten om klimatförändringarna har nått ut till alla svenskar. Och vi har en klump i magen och skakar oroat på huvudet när vi läser om det i tidningen, ser det på tv och hör om det i radion. Översvämningar, stormar och värmeböljor.
Sen låtsas vi som ingenting och beställer nästa flygresa. Barcelona på höstlovet kanske? Ska vi fira jul i Thailand i år? På 10 i topp över resmålen som vi svenskar åker till i vinter är sju destinationer långflygningar. Thailand är vårt näst mest bokade semesterland. Kap Verde, Australien och Nya Zeeland är nya favoriter hos svenskarna och ökar starkt. USA ligger alltid högt på listan över drömresmål. Långt, långt bort.
En långresa med flyg är den mest klimatpåverkande aktiviteten vi kan företa oss. Enligt WWF så har du och jag och alla en årsbudget på 3,5 ton koldioxid. Så mycket kan tydligen moder jord absorbera. Sätt dig på flyget till New York en långhelg och du har redan förbrukat 2,5 ton, drygt två tredjedelar av din årsbudget när du kommer hem. Jens Liljestrand, biträdande kulturchef på Expressen, utryckte det träffande i en krönika när han skrev om föräldrar som säger sig vara ”beredda att göra vad som helst för sina barn” samtidigt som de lägger alla sina pengar på att fördärva samma barns framtid genom att flyga kors och tvärs med familjen över jordklotet. Tänkte inte på det? Jodå, men vi är bra på att blunda och förneka. Det gäller inte oss.
Den största enskilda faktorn för människor med stor klimatpåverkan är en hög inkomst. Det är vi alla som har fått det så bra ekonomiskt. Finns det då inget ljus i tunneln? Inget som kan förändra vårt resande? Flygskatter ropar några. Jo, det kan möjligtvis förändra beteendet för att det blir dyrare att flyga. Flyget är ju i stort sett befriat från skatter idag. Men egentligen är det ju vår inställning som behöver förändras.
Alla stora förändringar börjar i det lilla. Och inställningen kan kanske sakta men säkert förändras hos en medveten och trendkänslig medelklass. Men resandet är tyvärr överordnad andra konsumtionsföremål idag och är det slutgiltiga målet med hela vår lönearbetande tillvaro, enligt konsumtionsforskaren Sofia Ulver. Att få upptäcka världen med familjen.
Nedslående, javisst, men Sydsvenskans politiske chefredaktör Heidi Avellan skrev nyligen ett inlägg under rubriken ”Flyg och far? De coola vägrar” om att ”de tveksamma blir fler – och resevägraren är på väg att bli hipp med sitt politiska patos, sin disciplin och beundransvärda självuppoffring. Hens position smäller högre i sociala medier än ett turkosblått hav.” Är det bara en fluga bland ängsligt mediafolk innanför tullarna, eller är det ett trendbrott hos den breda medelklassen?
Blir elbil till sommarstugan det nya svarta istället för långhelg i Palma? Vi får väl se. Men 2018 köper vi ekologiskt, viker ihop vår mjölkförpackning och lyser upp med LED. Och bokar nästa resa till Thailand.
Text och foto: FREDRIK JERGMO
Hur ska vi leva våra liv framöver? I STAD nr 20 är temat Urbana Agendor, de FN-dokument som ska styra utvecklingen mot en hållbar urban miljö. Numret ute den 12 mars!
Snart börjar karnevalen
Karin Andersson har varit på karnevalen i Salvador, staden som var Brasiliens första huvudstad och vars stadsrum fortfarande är starkt präglade av kolonialismen.
Ska naturen alltid få ha sin gång?
Jag befinner mig i min lilla villa, som jag köpte för några år sedan, vackert belägen i den skånska kuststaden. Det är en mörk kulen novembernatt och jag har hört på radion på kvällen att meteorologerna utfärdat stormvarning.
Frihet i framtidens förort?!
För någon vecka sedan hölls ett så kallat FUSE Talks på Form/Design Center i Malmö med den holländske landskapsarkitekten Bart Brands. Inbjuden för att berätta om kontoret Karres+Brands verksamhet kom föreläsningen och det efterföljande samtalet att kretsa kring kontorets två ytterligheter, stadsplanering i regional skala och gestaltning av publika platser.
Pixla Piren – att planera det oplanerade
När jag lämnade Helsingborg som 19-åring för ett en mer pulserande storstad var det inte bara för att jag sökte något nytt utan för att det som fanns i min hemstad inte var tillräckligt spännande. Droppen var när man rev gamla hamnbyggnader sprängfyllda med alternativ kultur för att bygga dyra bostäder med havsutsikt. Nu, tjugo år senare, jobbar jag för Helsingborgs stad.
Solens mörka sida
I min roll som landskapsarkitekt har jag hittills varit oreflekterat positiv till soliga platser. Glatt har jag identifierat soliga hörnor som potentiellt sköna sittplatser eller lämpliga lekställen, skriver landskapsarkitekt Lena Jungmark. Men även solen har en baksida.
Den visuella och sinnliga grönskan
Att arbeta för och med urbana ekosystemtjänster – det finns väl numera knappast någon svensk kommun som inte har ambitioner på detta område. Kurser kring hur man kan förstå och värdera ekosystemtjänster i samhällsplaneringen poppar upp som kantareller i backen ett bra svampår. Det finns nog all anledning att hålla upp ett litet varningens finger: när ett begrepp blir väldigt inne finns det alltid en risk att dess definition suddas ut i kanterna, skriver Moviums Göran Nilsson.
Vad är det som låter i staden?
Plötsligt är ljudet i fokus. Det ordnas välbesökta konferenser om ljud, och Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet, finansierar forskningsprojekt om stadens ljudrum. På senare år har intresset för ljudplanering ökat. Där man tidigare planerade med utgångspunkt i buller och ljudnivåer, betonas nu allt oftare upplevelsen av ljud, och fler vill vara med och undersöka hur frågor kring ljudlandskapet kan integreras i planering och gestaltning.
Förklädd stad
Att som krönikör för Movium ifrågasätta en av organisationens identifierade strategiska teman är kanske inte det smartaste att göra – men jag kan inte låta bli att fundera över varför staden ska vara hälsosam? Är det inte människorna i staden som ska vara hälsosamma? Hur kan vi ens förvänta oss att staden som objekt ska leva upp till normativa föreställningar som bara vi människor har en möjlighet att göra medvetna val kring, undrar planeringsarkitekt/arkitekt Caroline Dahl vid SLU.
För innovation krävs möjlighet till möten
Innovera mera! är budskapet som bankats i oss från olika håll den senaste tiden. Vi vet att vi står inför enorma utmaningar – klimatkris, mat och energi åt en växande befolkning, segregation, folkhälsoproblem etc. För att lösa alla dessa väldiga utmaningar sätter vi idag stor tilltro till vår egen innovationsförmåga. Människan kommer att behöva innovera som aldrig förr, skriver Moviums chef Anders Rasmusson.
Risktagande utvecklar hjärnan
Säkerhetstänkandet kring barns lekmiljöer går bakåt i Sverige. I Nya Zeeland slopar man idag hämmande säkerhetsföreskrifter och får stöd av forskare: olyckstillbuden minskar. Lärarna rapporterar om mer fokuserade elever. Krönika av Titti Olsson.
Offentliga platser – för alla
Den 5 oktober firades World Habitat Day och temat för året var Public Spaces for all. När världens befolkning nu överstiger 7,2 miljarder människor (31 december 2014) ökar trycket inte bara på bostäder utan även på offentliga platser. Maja Manner reflekterar över offentliga platser för alla och ger exempel från olika sammanhang hon varit delaktig i.
Plant bamboo in your head
”Jag trodde jag var en erfaren arkitekt, men oj vad mycket jag har kvar att lära!” Richard Parker, VD på 450 Architects i San Francisco, ser sig ödmjukt omkring. I den djupa ravinen framför oss finns ett femtontal skolbyggnader helt och hållet av bambu. Man tar sig dit över den brusande forsen via en kraftfull bambukonstruktion.