Ärligt talat, vad tänker du när dina vänner berättar att de köpt fritidshus vid Medelhavet?

Det finns nåt djupt jämlikt i att inte bara de rikaste kan köpa boende på spanska solkusten och komma iväg från regn och rusk när mörkret är som värst här hemma. Numera kan även hantverkare och lågavlönade akademiker slita ihop till insatsen i en lägenhet i värmen och ha råd att flyga dit några gånger om året. Och många gör det också. Vi svenskar köper flest fastigheter i Spanien per capita av alla nationaliteter enligt Dagens Industri, (förmodar att spanjorerna själv inte räknas in!). Jag gissar att ingen av dem åker tåg, det avreglerade flyget vann på knockout i Europa.

I en artikel nyligen lyfte författaren och folkbildaren Per Grankvist fram att Ryanairs klimatpåverkan motsvarar mindre nationers och är i nivå med Cyperns. Vårt resande har ett högt pris och jag vågar påstå att alla nu vet om det. Medvetenheten om klimatförändringarna har nått ut till alla svenskar. Och vi har en klump i magen och skakar oroat på huvudet när vi läser om det i tidningen, ser det på tv och hör om det i radion. Översvämningar, stormar och värmeböljor.

Sen låtsas vi som ingenting och beställer nästa flygresa. Barcelona på höstlovet kanske? Ska vi fira jul i Thailand i år? På 10 i topp över resmålen som vi svenskar åker till i vinter är sju destinationer långflygningar. Thailand är vårt näst mest bokade semesterland. Kap Verde, Australien och Nya Zeeland är nya favoriter hos svenskarna och ökar starkt. USA ligger alltid högt på listan över drömresmål. Långt, långt bort.

En långresa med flyg är den mest klimatpåverkande aktiviteten vi kan företa oss. Enligt WWF så har du och jag och alla en årsbudget på 3,5 ton koldioxid. Så mycket kan tydligen moder jord absorbera. Sätt dig på flyget till New York en långhelg och du har redan förbrukat 2,5 ton, drygt två tredjedelar av din årsbudget när du kommer hem. Jens Liljestrand, biträdande kulturchef på Expressen, utryckte det träffande i en krönika när han skrev om föräldrar som säger sig vara ”beredda att göra vad som helst för sina barn” samtidigt som de lägger alla sina pengar på att fördärva samma barns framtid genom att flyga kors och tvärs med familjen över jordklotet. Tänkte inte på det? Jodå, men vi är bra på att blunda och förneka. Det gäller inte oss.

Den största enskilda faktorn för människor med stor klimatpåverkan är en hög inkomst. Det är vi alla som har fått det så bra ekonomiskt. Finns det då inget ljus i tunneln? Inget som kan förändra vårt resande? Flygskatter ropar några. Jo, det kan möjligtvis förändra beteendet för att det blir dyrare att flyga. Flyget är ju i stort sett befriat från skatter idag. Men egentligen är det ju vår inställning som behöver förändras.

Alla stora förändringar börjar i det lilla. Och inställningen kan kanske sakta men säkert förändras hos en medveten och trendkänslig medelklass. Men resandet är tyvärr överordnad andra konsumtionsföremål idag och är det slutgiltiga målet med hela vår lönearbetande tillvaro, enligt konsumtionsforskaren Sofia Ulver. Att få upptäcka världen med familjen.

Nedslående, javisst, men Sydsvenskans politiske chefredaktör Heidi Avellan skrev nyligen ett inlägg under rubriken ”Flyg och far? De coola vägrar” om att ”de tveksamma blir fler – och resevägraren är på väg att bli hipp med sitt politiska patos, sin disciplin och beundransvärda självuppoffring. Hens position smäller högre i sociala medier än ett turkosblått hav.” Är det bara en fluga bland ängsligt mediafolk innanför tullarna, eller är det ett trendbrott hos den breda medelklassen?

Blir elbil till sommarstugan det nya svarta istället för långhelg i Palma? Vi får väl se. Men 2018 köper vi ekologiskt, viker ihop vår mjölkförpackning och lyser upp med LED. Och bokar nästa resa till Thailand.

Text och foto: FREDRIK JERGMO

Hur ska vi leva våra liv framöver? I STAD nr 20 är temat Urbana Agendor, de FN-dokument som ska styra utvecklingen mot en hållbar urban miljö. Numret ute den 12 mars! 

Vill du prenumerera på STAD?