Gryning över staden och barnen
Det är en skam för svensk stadsplanering när man fortfarande tar fram förslag på utemiljöer för barn som inte är rymliga nog för det deras utveckling kräver, anser Petter Åkerblom som välkomnar Boverkets Allmänna råd som började gälla den 1 mars.
Söndagen den 1 mars börjar som ingen annan. Det ljusnar över landets skolgårdar som aldrig förr. De lever inte längre lika farligt tack vare Boverkets Allmänna råd som från denna dag preciserar vad plan- och bygglagens krav på skolans och förskolans utemiljö innebär.
Jag som oroat mig så för den utrotningshotade skolgården! Men nu har bygglovhandläggarna äntligen något att luta sig mot i sitt beslutsfattande. Därför går det inte längre att starta skola utan skolgård.
Men det är häpnadsväckande att det alls ska behövas statliga rekommendationer för att säkerställa tillgången på skolgårdar och förskolegårdar. Tyvärr är det nödvändigt. Många barn skjutsas idag både till skola och fritidsaktiviteter. Trafiken ökar och barnen får inte ta sig själva till skolan på grund av den trafik föräldrarna själva skapar. För många barn är skolans utemiljö den enda utemiljö de får vistas i på egen hand.
Men vuxenvärlden drivs av andra ideal, att skapa hälsosamma fysiska förutsättningar för barns lek och utveckling förstår varenda planerare och politiker är viktigt. Men är samtidigt i vägen för det man vill ha staden till. Nyligen besannades detta igen. Ett förslag på tjugo kvadratmeter per barn på en skola i Stockholm justerades ned till tio kvadratmeter per barn. Argumentet var ”vi vill bygga stad”.
Barn och unga förtjänar bättre. De är inte ”morgondagens medborgare” som en politiker råkade säga en gång i tiden. De är här och nu. Det är vår skyldighet att motverka de krafter som reducerar barns och ungas rörelsefrihet och möjligheter att fritt leva och utvecklas. Det är en skam för svensk stadsplanering när man fortfarande tar fram förslag som inte är rymliga nog för barns utveckling. Fattar ni inte att det är ett aktivt beslut att ta ifrån barn och unga deras rättigheter?
Tack och lov har vi nu Allmänna råd som kan råda bot på denna dårskap. För att inte tala om Boverkets och Moviums kommande vägledning Gör plats åt barnen! Vägledningen anvisar vad som är lämpliga förhållningssätt i planering och bygglovshandläggning. Den redovisar även generella riktlinjer för utformning av utemiljöer vid ny-, till- och ombyggnationer, samt förvaltning och skötsel för högre kvalitet i utemiljön i linje med såväl barnens som verksamhetens behov. Den 3-4 juni är det konferens i Stockholm om dessa dokument kombinerat med goda exempel. Välkomna!
Boverkets Allmänna råd (2015:1) och den nationella vägledningen hittar du här: http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/barns-och-ungas-utemiljo/
Petter Åkerblom
Hur ser det urbana friluftslivet ut?
Konsumerar vi urbana varelser naturupplevelser som vi äter glass, undrar Caroline Dahl, som varit på en tankesmedja om urbant friluftsliv i Sundsvall.
Vem värnar den goda jorden?
Det råder bred politisk enighet om att livsmedelsproduktionen i Sverige måste öka. I ljuset av den nya nationella livsmedelsstrategin vill Göran Nilsson värna åkermarkens värden.
Nu jobbar vi på för den urbana agendan!
Caroline Dahl blickar framåt och ser många positiva saker 2017. Flera av världens länder har t.ex. enats kring en ny urban agenda som antogs vid FN:s Habitat III-möte i Quito i höstas. Särskilt intressant är ”princip” nr 100 som verkligen kan tjäna som en följeslagare för oss som arbetar med hållbar utveckling och förvaltning av stadslandskapet.
Ekosystemtjänster gynnar social hållbarhet
Med Plattformsdagarna i Malmö i slutet av förra året ännu i färskt minne ger Harald Klein här sin bild av hur frågan om urbana ekosystemtjänster behandlades.
Tummen upp för Tankesmedjan Movium!
Tankesmedjan Movium har spetskompetens och är ledande i landet inom en rad områden, skriver Kerstin Hugne, ordförande i Moviums ledningsråd. Tankesmedjan behövs idag mer än någonsin!
Nätverksmöten som behövs i en föränderlig tid
Sedan många år tillbaka möts medlemmarna i nätverket Barn, unga och byggd miljö, BUB, för utbyte mellan planerare och forskare om barns och ungas utemiljö. Mötena är intressanta tidsspeglar som visar samhällets förändringar, skriver Maria Nordström, miljöpsykolog och forskare vid SLU som ledde nätverket 2004–2010 tillsammans med Pia Björklid.
Spretigt i Riverside Park South
Frederick Law Olmsted gav ursprungligen form åt Riverside Park, NYC. Den nya förlängningen längs Hudsonfloden får Caroline Dahl att känna sig tveksam. Vart tog rumsligheten vägen?
Ut med kontoret i parken?
När flexibilitet och medarbetarnas hälsa hamnar i fokus på arbetsplatsen, funderar Göran Nilsson över att vi får ytterligare en anledning att ta hand om våra utemiljöer.
Kunskap om jämställd planering når inte ut
Idag är kunskapen om jämställd stadsplanering mer djuplodad än för ett par decennier sedan. Karin Andersson känner sig trots det uppgiven.
Vem bygger nästa stora park?
Stora parker är på frammarsch i världen. Var ser vi nästa stora park i Sverige, undrar Lars Johansson.
Spökstad
Fredrik Jergmo ser i sin krönika hur samhällsutvecklingen går fortare och fortare och funderar över hur det påverkar stadsutvecklingen och livet i staden.
Gilla inte optiskt buller
Berlins ljusfestival har nyligen avslutats. Med tusentals människor på gatorna blev det på många sätt en succé, inte minst för caféerna runt Brandenburger Tor som tjänade grova pengar på oss tillfälliga toalettbesökare under de tio kvällar som festivalen pågick.