Gryning över staden och barnen
Det är en skam för svensk stadsplanering när man fortfarande tar fram förslag på utemiljöer för barn som inte är rymliga nog för det deras utveckling kräver, anser Petter Åkerblom som välkomnar Boverkets Allmänna råd som började gälla den 1 mars.
Söndagen den 1 mars börjar som ingen annan. Det ljusnar över landets skolgårdar som aldrig förr. De lever inte längre lika farligt tack vare Boverkets Allmänna råd som från denna dag preciserar vad plan- och bygglagens krav på skolans och förskolans utemiljö innebär.
Jag som oroat mig så för den utrotningshotade skolgården! Men nu har bygglovhandläggarna äntligen något att luta sig mot i sitt beslutsfattande. Därför går det inte längre att starta skola utan skolgård.
Men det är häpnadsväckande att det alls ska behövas statliga rekommendationer för att säkerställa tillgången på skolgårdar och förskolegårdar. Tyvärr är det nödvändigt. Många barn skjutsas idag både till skola och fritidsaktiviteter. Trafiken ökar och barnen får inte ta sig själva till skolan på grund av den trafik föräldrarna själva skapar. För många barn är skolans utemiljö den enda utemiljö de får vistas i på egen hand.
Men vuxenvärlden drivs av andra ideal, att skapa hälsosamma fysiska förutsättningar för barns lek och utveckling förstår varenda planerare och politiker är viktigt. Men är samtidigt i vägen för det man vill ha staden till. Nyligen besannades detta igen. Ett förslag på tjugo kvadratmeter per barn på en skola i Stockholm justerades ned till tio kvadratmeter per barn. Argumentet var ”vi vill bygga stad”.
Barn och unga förtjänar bättre. De är inte ”morgondagens medborgare” som en politiker råkade säga en gång i tiden. De är här och nu. Det är vår skyldighet att motverka de krafter som reducerar barns och ungas rörelsefrihet och möjligheter att fritt leva och utvecklas. Det är en skam för svensk stadsplanering när man fortfarande tar fram förslag som inte är rymliga nog för barns utveckling. Fattar ni inte att det är ett aktivt beslut att ta ifrån barn och unga deras rättigheter?
Tack och lov har vi nu Allmänna råd som kan råda bot på denna dårskap. För att inte tala om Boverkets och Moviums kommande vägledning Gör plats åt barnen! Vägledningen anvisar vad som är lämpliga förhållningssätt i planering och bygglovshandläggning. Den redovisar även generella riktlinjer för utformning av utemiljöer vid ny-, till- och ombyggnationer, samt förvaltning och skötsel för högre kvalitet i utemiljön i linje med såväl barnens som verksamhetens behov. Den 3-4 juni är det konferens i Stockholm om dessa dokument kombinerat med goda exempel. Välkomna!
Boverkets Allmänna råd (2015:1) och den nationella vägledningen hittar du här: http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/barns-och-ungas-utemiljo/
Petter Åkerblom
Planera för hållbar utemiljö för människors bästa
Ekosystemtjänster handlar om att samarbeta med naturen för människans bästa. Vi måste värna om utemiljön för att den ska kunna ge något tillbaka, skriver Anders Rasmusson.
Att trixa sig fram med löparskor
Göran Nilsson reflekterar i sin krönika över hur vi skapar löpvänligare, och därmed också mer hälsosamma och miljövänliga, städer.
Med barn på resa i händelsernas centrum
Märit Jansson var med familjen i Paris när Notre-Dame brann. Det väckte frågor kring barnvänliga städer, hur det är att resa med barn och hur barn förhåller sig till urbana katastrofer.
Samhällsplanering – så mycket mer än bostäder
Får barn plats i framtidens städer? Lena Jungmark funderar över barnens plats i stadsbyggnadsprocesser historiskt, idag och i framtiden.
Artificiell intelligens påverkar stadsrummet
Harald Klein spanar efter teknikens möjligheter att skapa attraktiva stadsrum. Arkitekternas visionsbilder med luftballonger och förljuget stadsmingel kommer inte att behövas längre.
Jubileum för barnkonventionen – och jubileer för Chiquitita!
Hur hänger Tankesmedjan Moviums regeringsuppdrag för barn och unga och FN:s barnkonvention, som från och med 1 januari 2020 blir lag i Sverige, ihop med ABBA:s låt Chiquitita?
2019 – Gott nytt landskapsår!
Fredrik Jergmo, tf verksamhetsledare på Tankesmedjan Movium, blickar framåt mot ett händelserikt år!
Bland gatukatter och stjärnarkitekter i Beirut
Caroline Dahl utgår från sin tid i Beirut och reflekterar över hur en stad kan te sig och vilken relation individer har till staden och till varandra.
Barnets rättigheter måste omfatta lek
Lena Jungmark, nationell koordinator för regerningsuppgiften barns och ungas utemiljö på Tankesmedjan Movium, reflekterar över barns rätt till lek.
Meningen med arkitektur
Vad är egentligen arkitektur, och vilken uppgift har den? Titti Olsson reflekterar över frågorna i sin krönika om meningen med arkitekturen.