Gryning över staden och barnen
Det är en skam för svensk stadsplanering när man fortfarande tar fram förslag på utemiljöer för barn som inte är rymliga nog för det deras utveckling kräver, anser Petter Åkerblom som välkomnar Boverkets Allmänna råd som började gälla den 1 mars.
Söndagen den 1 mars börjar som ingen annan. Det ljusnar över landets skolgårdar som aldrig förr. De lever inte längre lika farligt tack vare Boverkets Allmänna råd som från denna dag preciserar vad plan- och bygglagens krav på skolans och förskolans utemiljö innebär.
Jag som oroat mig så för den utrotningshotade skolgården! Men nu har bygglovhandläggarna äntligen något att luta sig mot i sitt beslutsfattande. Därför går det inte längre att starta skola utan skolgård.
Men det är häpnadsväckande att det alls ska behövas statliga rekommendationer för att säkerställa tillgången på skolgårdar och förskolegårdar. Tyvärr är det nödvändigt. Många barn skjutsas idag både till skola och fritidsaktiviteter. Trafiken ökar och barnen får inte ta sig själva till skolan på grund av den trafik föräldrarna själva skapar. För många barn är skolans utemiljö den enda utemiljö de får vistas i på egen hand.
Men vuxenvärlden drivs av andra ideal, att skapa hälsosamma fysiska förutsättningar för barns lek och utveckling förstår varenda planerare och politiker är viktigt. Men är samtidigt i vägen för det man vill ha staden till. Nyligen besannades detta igen. Ett förslag på tjugo kvadratmeter per barn på en skola i Stockholm justerades ned till tio kvadratmeter per barn. Argumentet var ”vi vill bygga stad”.
Barn och unga förtjänar bättre. De är inte ”morgondagens medborgare” som en politiker råkade säga en gång i tiden. De är här och nu. Det är vår skyldighet att motverka de krafter som reducerar barns och ungas rörelsefrihet och möjligheter att fritt leva och utvecklas. Det är en skam för svensk stadsplanering när man fortfarande tar fram förslag som inte är rymliga nog för barns utveckling. Fattar ni inte att det är ett aktivt beslut att ta ifrån barn och unga deras rättigheter?
Tack och lov har vi nu Allmänna råd som kan råda bot på denna dårskap. För att inte tala om Boverkets och Moviums kommande vägledning Gör plats åt barnen! Vägledningen anvisar vad som är lämpliga förhållningssätt i planering och bygglovshandläggning. Den redovisar även generella riktlinjer för utformning av utemiljöer vid ny-, till- och ombyggnationer, samt förvaltning och skötsel för högre kvalitet i utemiljön i linje med såväl barnens som verksamhetens behov. Den 3-4 juni är det konferens i Stockholm om dessa dokument kombinerat med goda exempel. Välkomna!
Boverkets Allmänna råd (2015:1) och den nationella vägledningen hittar du här: http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/barns-och-ungas-utemiljo/
Petter Åkerblom
Sluta bygga omänskliga städer!
I ett upplyst samhälle förväntas beslut grundas på kända fakta. Så låt oss begrunda vad vi vet. Anders Rasmusson reflekterar över vad parker, växter och naturintryck betyder för vår hälsa.
Vad kommer sen?
Caroline Dahl, Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare, reflekterar över hur pandemin påverkar stadens och de offentliga rummens utformning och funktioner.
Movium spanar framåt
I en spaningsfilm siar Movium om framtiden – trots att den ter sig ovanligt oviss.
Movium i världen
Vad är stadens gröna rum på andra platser i världen och hur kan Tankesmedjan Movium bidra till dem i framtiden? Vi bad Sten Göransson, landskapsarkitekt och verksamhetsledare vid Movium åren 1994–2004, att skriva en jubileumskrönika.
Moviums roll i stadsbyggandet
Till Tankesmedjan Moviums 40-årsjubileum har vi bjudit in olika personer att reflektera över verksamheten. Vi frågade Ole Reiter, arkitekt och verksamhetsledare för tankesmedjan under åren 2006–2008, hur landskapsperspektivet kan få större genomslag i stadsbyggandet och vad som är Moviums roll?
Movium – pionjäråren, idag och i morgon
I år firar Tankesmedjan Movium 40-årsjubileum. Vi har bjudit in Eivor Bucht, professor emerita och verksamhetsledare för Movium under åren 1980 – 1993, att skriva en jubileumskrönika.
TACK FÖR 2019 – VI SES JUBILEUMSÅRET 2020!
Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare Caroline Dahl reflekterar över året som gått och vad som väntar 2020.
Kan man mäta hållbar stadsutveckling?
Hög byggnadstakt och okänslig förtätning av befintliga stadsdelar leder ofta till att alla de värden som inte omfattas av lagkrav eller inte mäts i siffror försvagas, inte minst värden kopplade till barns livsmiljö, rekreation och hälsa och välbefinnande, skriver Marika Palmér Rivera, Hélène Littke, Ilona Stehn och Elisabetta Troglio, Ekologigruppen AB.
Ruralism – ett nytt ideal?
Är våra städer så ”trånga” att intresset för landsbygden som en ”friare” plats växer?
Gatukonst engagerar – på många och ibland oväntade sätt!
Göran Nilsson reflekterar kring gatukonst, muralmålningar, graffiti och det engagemang dessa projekt skapar.