”Bopriser ökar med grönskan” var rubriken på en stort uppslagen artikel i Dagens Nyheter den 24 mars. Storstadsborna älskar sina parker konstaterar analysföretaget Kairos Future i en nyutkommen rapport som refereras i artikeln. 3 500 storstadsbor i sju länder har intervjuats av företaget.

– Grönt har en förmåga att dra till sig kreativa människor och borde också vara en central ekonomisk fråga, säger Kairos Futures VD Mats Lindgren i en kommentar till undersökningen.

Mindre grön stad

Men mer än hälften av storstadssvenskarna tror att deras stad kommer att vara mindre grön om tjugo år och fyrtio procent anser att stadens grönska har krympt de senaste tio åren. Intresset för grönska markeras genom att sextioen procent är villiga att betala mer för en bostad vid ett grönområde.

Det är viktigare än närheten till kultur och restauranger eller shopping. Det är dock viktigt att parken är välskött – närheten är central men vanvårdade parker är sämre än inga parker alls.

Betänksam

Slutsatserna i Kairos Futures rapport medför att man blir lite betänksam när man får höra om de reviderade planerna för Norra Djurgårdsstaden som nyligen presenterats. Avsikten är att stadsdelen ska bli miljöprofilens flaggskepp i ännu högre grad än Hammarby Sjöstad. Det fanns en vision om mellan trettio och fyrtio våningar höga skyskrapor i ett av delområdena i den vidsträckta stadsdelen – Södra Värtahamnen. Dessa planer har dock fått ändras på grund av industribuller från fartygen i Södra Värtahamnen. Bullerkraven gör att de planerade 1 200 bostäderna och 20 000 arbetsplatserna istället måste ligga i slutna kvarter med mellan sex och åtta våningar höga hus.

De platta taken i bostadskvarteren ska få bli gröna tak men annars är det tunnsått med grönska när Södra Värtahamnen utvecklats klart om drygt tio år. 1 000 nya träd ska planteras och en liten befintlig park utvecklas till en stadsdelspark.

Osynlig grönska

Men hur är det egentligen med de gröna taken? Kommer de som bor eller arbetar i Södra Värtahamnen att överhuvudtaget uppmärksamma den högt belägna grönskan? På skisser som presenteras är husen jämnhöga så inte heller lär utsikten från lägenheterna bli speciellt grön.

Visst är det bra med gröna tak. De gör att vattenavrinningen blir långsammare och tillför biologisk mångfald både i form av flora och fauna. Men riskerar de att bli lite för mycket alibi som planerare och byggherrar kan luta sig emot när miljöambitionerna nagelfars? Gröna tak kan ge en hög grönytefaktor, det vill säga de blir kompensation för de ytor som hårdgörs.

Men om de boende i stadsdelen varken kan se eller vara bland grönskan på de platta taken – har man då inte missat viktiga attraktionsfaktorer? För inte ökar väl bopriserna om den för så många eftersökta grönskan både blir osynlig och otillgänglig?

Frågor som denna är centrala för oss i Movium Partnerskaps nätverk Park-gata-torg. De offentliga platserna i våra städer värderas allt högre i tider av förtätning och kunskapen om deras funktioner behöver ständigt byggas på, något vi aktivt jobbar för inom detta nätverk.