
Foto: Fredrik Jergmo
Grönare, vildare
Den borde vara obligatorisk att se i skolan, på arbetsplatser och för politiker på alla nivåer – David Attenboroughs vittnesmål och senaste film ”Ett liv på vår planet”. Knappt två timmar som kan få oss alla att dra vårt strå till stacken. För att vi måste.
Problemet i korthet: Få av alla djur på vår planet är vilda, de är tama. Kor, kycklingar och grisar står för nästan hela den totala biomassan bland djur. Vi hugger ner skog och odlar upp vildmarken som krymper för varje år. Fiskarna fångas av stora fiskfabriker till havs, och våra pollinatörer som hjälper oss att få mat på bordet blir färre och färre. I all välmening tror vi att biodling är bra men i själva verket tränger tambin, som ger oss honung, ut de vilda bina genom att konkurrera om maten, och den biologiska mångfalden är återigen förloraren. Det och mycket annat kan man läsa om i Kew Gardens rapport, State of the World's Plants and Fungi 2020, där SLU-forskaren Henrik Sjöman har medverkat.
Det som inte kan fortsätta i all evighet är per definition inte hållbart, och vi har god styrfart mot den sjätte massutrotningen i jordens historia. Och denna gången står mänskligheten på spel, vilket borde få även den mest inbitna stadsbon intresserad. I alla städer, över hela jordklotet.
I Sverige arbetar bland andra Naturvårdsverket med att få in den biologiska mångfalden i hela samhällsplaneringsprocessen, bland annat genom att peka på nyttan vi har av biologisk mångfald genom ekosystemtjänster. Tillsammans med Naturvårdsverket har Tankesmedjan Movium gett ut exempelsamlingen ”Urbana ekosystemtjänster” som finns att köpa via vår nätbokhandel om det behövs inspiration. Och ska du medverka i ett exploateringsprojekt så missa inte ESTER, Boverkets verktyg för att identifiera och analysera ekosystemtjänsterna på platsen.
Enligt Naturvårdsverket finns det ingen heltäckande övervakning av den biologiska mångfalden i Sverige, eller någon annanstans i världen, men genom regeringens satsning på ArtDatabanken vid SLU är den svenska biologiska mångfalden relativt väl känd.
Kommuner kan bidra genom att planera för en grönare och vildare framtid. Movium har nyligen tillsammans med Kristianstads kommun publicerat en handledning för grönplanering som kommer att ligga till grund för en planerad, nationell vägledning av Rådet för hållbara städer. Grönplanen kan sedan kompletteras med andra planer i kommunen som gynnar den biologiska mångfalden och vår framtid. Södertälje visar med ett bra exempel på hur kommuner kan komplettera sin grönplan med till exempel en pollineringsplan.
Politiker i all ära. Några har förstått problembilden och jobbar i rätt riktning. Andra förnekar och ser kortsiktiga vinster med nya fossila satsningar och skogsskövlingar. Men även en politiker med de bästa ambitioner får mig att tänka på kaptenen på Titanic. Han var utifrån sin position och kunskap bäst lämpad att framföra fartyget men följde ändå med ner i djupet. Passagerarna fick rädda sig själva och några få lyckades med tur, och eventuellt, en gnutta rationellt agerande. Nu är det vi som är passagerarna och med eller utan politiker måste vi göra vad vi kan för att bidra till att skapa framtidstro. Äta mycket mindre kött och fisk, låta gräset växa och skapa äng, plantera träd och blommor, cykla och gå om det är möjligt, köpa ekologiskt när vi kan. Ja, listan kan göras mycket längre, men poängen är att vi alla måste bidra, på många olika sätt. Hur vill du bidra?
David Attenborough är 93 år. Han är färgstark, trygg och har stort medialt genomslag. Han avslutar filmen med att lyfta fram några goda exempel och därmed ingjuta hopp i tittaren. Det kommer att bli väldigt tomt när han inte längre kan visa vägen.
Mer spännande läsning:
https://wwwwwfse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/01/wwf-kottguiden-2016-16-2475.pdf
FREDRIK JERGMO
URBAN GRÖNSKA avgörande för framtiden
Grön urbanism står för helhetssyn, ett samspel mellan bebyggelse och vegetation, och där helheten är större än summan av delarna. Hur vi planerar för att möta klimatförändringarna är ett exempel på en aktuell fråga där detta helhetstänkande bör spela stor roll framöver.
REKLAM ger ingen kunskap!
Universiteten satsar på glassiga reklamkampanjer för att göra sig kända. Man förlitar sig på att människor ska bli nyfikna och söka kunskap på egen hand.
Aldrig förr har behovet av samarbete mellan forskning och praktik varit större än nu när det exempelvis gäller utvecklingen av hållbara städer. Reklam skapar inte möten mellan forskare och praktiker.
Det är ett problem för hela samhället om inte universiteten inser det.
Staden och landsbygden behöver varandra!
Stad och land är inte två skilda ting utan delar av samma helhet. Den ena förutsätter den andras existens. Stad och land berikar och utvecklar varandra.
En gåtur i staden
Har du varit ute och gått i din egen stad på sistone? Gör det! Då upptäcker du att gatan inte så sällan signalerar att du måste vara på din vakt av en eller annan orsak. Bidrar inte det till otrygghet?
Otrivsel
leder till otrygghet
Känslan av otrygghet kan mycket väl ha att göra med att man inte trivs i sin miljö. En miljö som ingen verkar ta ansvar för signalerar att man går där på egen risk.
Mer än bara vanligt vatten
Vatten har starka arkitektoniska värden. Vatten skapar rum. Om vi utvecklar känslan för och kunskapen om vatten kan det bli ett sinnligt stadsbyggnadselement, som också gynnar miljön.
Grön stad - klimatsäker stad
Växter sänker temperaturen med flera grader. En grön stad är en klimatsäker stad. Att påverka stadslandskapet är en viktig uppgift för den gröna sektorn. Gröna områden är på lång sikt en väsentlig resurs för människors långsiktiga välbefinnande också i perspektivet av den globala uppvärmningen.
Allmänningen är allas plats
Det gamla begreppet allmänning har kanske inte spelat ut sin roll.Tvärtom. I staden behövs den. Allmänningen är en plats som ägs av alla och därför av ingen. Där kan vad som helst hända.
Utveckla dialogen med medborgarna
I Sverige är vi stolta över vår demokratiska tradition av att samråda med medborgarna i frågor som gäller den fysiska miljön. Men kan vi slå oss för bröstet när vi vet att metoden inte når alla?
Staden är full av budskap
I Hobart i Tasmanien har människor lämnat personliga mikrohistorier om sitt liv i staden. Under tio dagar visades 27 stora reklamtavlor med personliga reflektioner som andra medborgare kunde kommentera.
Problemet alltid någon annans
Vi har lärt oss att det alltid är någon annan som axlar ansvaret för den offentliga miljön och löser alla problem. Men det finns egentligen inga hinder för att engagera medborgare i frågor om stadsmiljöns kvaliteter, våra parker, torg och platser. Om förutsättningarna finns agerar människor inte i egen sak utan för allas bästa.
Lägg till ny kommentar