Foto: Fredrik Jergmo
Grönare, vildare
Den borde vara obligatorisk att se i skolan, på arbetsplatser och för politiker på alla nivåer – David Attenboroughs vittnesmål och senaste film ”Ett liv på vår planet”. Knappt två timmar som kan få oss alla att dra vårt strå till stacken. För att vi måste.
Problemet i korthet: Få av alla djur på vår planet är vilda, de är tama. Kor, kycklingar och grisar står för nästan hela den totala biomassan bland djur. Vi hugger ner skog och odlar upp vildmarken som krymper för varje år. Fiskarna fångas av stora fiskfabriker till havs, och våra pollinatörer som hjälper oss att få mat på bordet blir färre och färre. I all välmening tror vi att biodling är bra men i själva verket tränger tambin, som ger oss honung, ut de vilda bina genom att konkurrera om maten, och den biologiska mångfalden är återigen förloraren. Det och mycket annat kan man läsa om i Kew Gardens rapport, State of the World's Plants and Fungi 2020, där SLU-forskaren Henrik Sjöman har medverkat.
Det som inte kan fortsätta i all evighet är per definition inte hållbart, och vi har god styrfart mot den sjätte massutrotningen i jordens historia. Och denna gången står mänskligheten på spel, vilket borde få även den mest inbitna stadsbon intresserad. I alla städer, över hela jordklotet.
I Sverige arbetar bland andra Naturvårdsverket med att få in den biologiska mångfalden i hela samhällsplaneringsprocessen, bland annat genom att peka på nyttan vi har av biologisk mångfald genom ekosystemtjänster. Tillsammans med Naturvårdsverket har Tankesmedjan Movium gett ut exempelsamlingen ”Urbana ekosystemtjänster” som finns att köpa via vår nätbokhandel om det behövs inspiration. Och ska du medverka i ett exploateringsprojekt så missa inte ESTER, Boverkets verktyg för att identifiera och analysera ekosystemtjänsterna på platsen.
Enligt Naturvårdsverket finns det ingen heltäckande övervakning av den biologiska mångfalden i Sverige, eller någon annanstans i världen, men genom regeringens satsning på ArtDatabanken vid SLU är den svenska biologiska mångfalden relativt väl känd.
Kommuner kan bidra genom att planera för en grönare och vildare framtid. Movium har nyligen tillsammans med Kristianstads kommun publicerat en handledning för grönplanering som kommer att ligga till grund för en planerad, nationell vägledning av Rådet för hållbara städer. Grönplanen kan sedan kompletteras med andra planer i kommunen som gynnar den biologiska mångfalden och vår framtid. Södertälje visar med ett bra exempel på hur kommuner kan komplettera sin grönplan med till exempel en pollineringsplan.
Politiker i all ära. Några har förstått problembilden och jobbar i rätt riktning. Andra förnekar och ser kortsiktiga vinster med nya fossila satsningar och skogsskövlingar. Men även en politiker med de bästa ambitioner får mig att tänka på kaptenen på Titanic. Han var utifrån sin position och kunskap bäst lämpad att framföra fartyget men följde ändå med ner i djupet. Passagerarna fick rädda sig själva och några få lyckades med tur, och eventuellt, en gnutta rationellt agerande. Nu är det vi som är passagerarna och med eller utan politiker måste vi göra vad vi kan för att bidra till att skapa framtidstro. Äta mycket mindre kött och fisk, låta gräset växa och skapa äng, plantera träd och blommor, cykla och gå om det är möjligt, köpa ekologiskt när vi kan. Ja, listan kan göras mycket längre, men poängen är att vi alla måste bidra, på många olika sätt. Hur vill du bidra?
David Attenborough är 93 år. Han är färgstark, trygg och har stort medialt genomslag. Han avslutar filmen med att lyfta fram några goda exempel och därmed ingjuta hopp i tittaren. Det kommer att bli väldigt tomt när han inte längre kan visa vägen.
Mer spännande läsning:
https://wwwwwfse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/01/wwf-kottguiden-2016-16-2475.pdf
FREDRIK JERGMO
Lek föder gott ledarskap
Det är skillnad på fri lek och organiserad lek. I den fria leken skapar barn sina egna regler och lär sig konsten att kompromissa. Där läggs grunden för ett gott ledarskap. Men ger vi barn plats och tid att utveckla denna förmåga?
Utan trädgårdsmästaren ingen trädgård
Ulf Nordfjell gör det igen: skapar trädgård på Chelsea Flower Show 2009. Men utan trädgårdsmästaren hade han inte kommit långt. Det är på tiden att vi höjer yrkeskårens status.
Från pråliga monument
till aska i fjällbäcken
Hela kyrkogårdssektorn måste bli bättre på att möta önskemål och krav från kunderna. När individen står i fokus blir behoven fler och mer differentierade än någonsin tidigare.
FÖR VEM skapas lekplatserna?
Avslöjar inte fokuseringen på särskilda platser för barn en syn på barnet som en ofärdig människa? Budskapet blir: Utvecklas först och bli sedan en riktig människa med tillgång till staden!
Vital 28-åring söker kontakt med likasinnad
Det har länge talats om behovet av att samarbeta. Redan när jag började på Movium för sju år sedan talades det om vikten av en grön ombudsman som står upp för våra frågeställningar, eller ett gemensamt kansli som kan samordna de organisationer som arbetar med utemiljön. Vår bransch är för liten för att vi ska hålla på och dra åt olika håll, brukar också sägas.
Stadsparken - ett open space
Open space, eller space left over, myntades som uttryck planeringssammanhang i 1970-talets England. Open space är en plats som blivit över, som man inte vet vad man ska göra med och där därför vad som helst kan hända.
Open space är också en metod för brukarmedverkan. När Lunds kommun nyligen använde den för att få veta vad invånarna önskar av sin stadspark i framtiden stod aktiivteterna i fokus.
Våga prata med barnen!
Barn har rätt att göra sin röst hörd i samhällsplaneringen. Det vet vi. Vi vet också att det bara behövs en genuin lust att lyssna på barnen för att ta del av deras åsikter. Ändå är det så svårt. Varför?
Medborgarinflytande och grön stadsplanering
Staden ser inte bara skitig ut på grund av skräp på gatan. Om man, istället för att lägga pengarna på att försöka uppfostra invånarna till att slänga skräp i papperskorgar, förskönar staden med grönområden och andra utsmyckningar så fastnar inte skräpet lika lätt i blickfånget.
Mina träd och andras
Villaträdgårdar, och även många bostadsgårdar till flerfamiljshus, är stängda för utomstående. Träd, som reser sig högt över tak och murar, talar dock inte enbart till den med nyckel: det finns förhållanden som sträcker sig förbi lagfarter och portkoder.
REGN är största utmaningen
Den största utmaningen för planerarna framöver blir att hantera den ökade mängden nederbörd. Vi kan knappast föreställa oss den mängd vatten som under kort tid kan falla på varenda kvadratmeter av hårdgjorda ytor på gator, torg och tak.
Dags att SKROTA SKOLGÅRDEN?
I Sverige är det numer tillåtet att bygga skolor utan skolgård. Arbetsmiljöverket menar att det inte finns forskning som visar att skolgården behövs. Nu baxnar omvärlden inför våra skolgårdslösa skolor medan vi själva stoppar huvudet i sanden.
Lägg till ny kommentar