movium.slu.se

Foto: Lars Johansson

Krönika

Gravöl i Göteborg

Publicerad 5 december 2022

En vacker höstdag i september 2022 vandrar jag längs Kungsportsavenyn i Göteborg. Passerar Bältesspännarparken och blir glad av de vackra sommarblomsplanteringarna. Jag, som tidigare stadsträdgårdsmästare, är tillsammans med 370 andra ”parkochnaturare” på väg till avslutningslunch för att ”fira” att park- och naturförvaltningen läggs ner den 31 december 2022. Det är med blandade känslor jag närmar mig restaurangen där vi ska äta, men redan utanför träffar jag flera gamla bekanta och det blir ett trevligt mingel före lunchen.


Efter en kort inledning så står komikern Peter Apelgren på scenen och pratar och pratar samt visar diverse privata bilder, länge. Vi lyssnar och äter. Ljudnivån är hög, det skrattas och det är svårt att samtala med sina bordsgrannar. Vi i publiken är mer eller mindre en ”kuliss” när Peter pratar i nästan en timme om sina erfarenheter av parkslide och andra tankar om park och natur.


Foto: Lars Johansson


Till efterrätten kommer ”park- och musikförvaltningen” upp på scenen för att hålla en ”föreläsning”. Orkestern visar sig vara bildad av medarbetare på park- och naturförvaltningen och de börjar storstilat med en egen text på en känd melodi. Stämningen i lokalen höjs. Bandet har bildats för detta tillfälle och tar i med alla röstresurser de har: ”Vi jobbar på park- och natur, vi jobbar i ur och skur”. De fortsätter spela och sjunga låtar med texter som kopplar till de faser omorganisationen skapar enligt deras förändringskurva. Låttexterna är talande, ”Du måste finnas, du måste, kan du då överge, jag vore ingenting om vi inte fanns” för att följas av ”Lägg av ni fattar ingenting”. Framträdande avslutas med ”The Final Countdown” till publikens jubel.


Foto: Lars Johansson


Efter denna explosion av musik och glädje är det min tur att gå upp på scenen, tillsammans med nuvarande direktör, en tidigare direktör och den nuvarande stadsträdgårdsmästaren, Johan Rehngren. Med på länk från en pizzeria i Kalmar är Helena Bjarnegård, numera riksarkitekt och tidigare stadsträdgårdsmästare. Peter Apelgren ska hålla ihop det hela men håller sig inte alls till de frågor vi förberett svar på utan verkar mest komma på frågor spontant. Han har fokus på sig själv och vi är ”kuliss”. Sedan är lunchen slut och vi släntrar alla ut i ett typiskt Göteborgsregn, park och naturförvaltningen är snart ett minne blott.


Foto: Lars Johansson


Inget sades om den nya organisationen. Hur ska den då organiseras? Jo, den 1 januari 2023 upphör byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, trafiknämnden, park- och naturnämnden och lokalnämnden. I stället får Göteborgs Stad fyra nya nämnder. De ska var och en ansvara för: fysisk planering, exploatering, genomförande och förvaltning kopplat till mark, samt genomförande och förvaltning kopplat till byggnader. Tanken är att skapa en skedesindelad organisation i förhållande till den nuvarande, som idag bygger på en sakområdesindelning. Syftet enligt politikerna i Göteborg är att med förändringen uppnå en mer sammanhållen stadsutvecklingsprocess samt en ökad effektivitet och transparens i förhållande till boende, besökare och näringsliv.


Effektivitet är nyckelordet. Vi får se hur det faller ut. Den idag samlade gröna kompetensen kommer hursomhelst att spridas ut på tre av de fyra nya nämnderna: Stadsbyggnadsnämnden, Exploateringsnämnden samt Stadsmiljönämnden. Idag är den kompetensen samlad under park- och naturnämnden på park- och naturförvaltningen, med cirka 400 anställda plus 200 stycken i arbetsmarknadsåtgärder. Det är, vad jag vet, den sista nämnden i Sverige med ett renodlat ansvar och fokus på park- och naturfrågor.


Har park- och naturförvaltningen i Göteborg varit för stark? Det jag vet är att ”park och natur” i Göteborg under sina nästan 25 år blivit ett starkt begrepp som göteborgarna känner till och hänvisar till. Hur mycket är det värt? Dagen efter gravölet för park och naturförvaltningen besöker jag min son och hans barn i Göteborg. På en lekplats i stadsdelen Björkekärr berättar en pappa att han har kontaktat park och natur för att få dem att ta ner några döda träd nära lekplatsen. Hur lång tid tar det innan göteborgarna känner sig hemma med namnet stadsmiljöförvaltningen?


De renodlade nämnderna för de gröna frågorna är alltså snart ett minne blott i Sverige. I Stockholm har det varit så länge, under 70-talet lades parkfrågorna ihop med idrotts- och fritidsfrågorna. På 90-talet bildades stadsdelsnämnder och de gröna frågorna delades upp på trafikkontoret, stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret och stadsdelsförvaltningarna. I Uppsala lades den rena naturvårdsnämnden ner på 90-talet.


Är en renodlad park- och naturnämnd för stark? Eller är en stark tjänsteman i rollen som stadsträdgårdsmästare för stark för politikerna? Det finns tecken som tyder på det. Efter att den legendariska stadsträdgårdsmästare Holger Blom slutade sin anställning i Stockholm 1971 anställdes ingen ny stadsträdgårdsmästare under ett antal år. I Malmö har det inte anställts en ny stadsträdgårdsmästare efter Gunnar Ericsson och Ola Melin. I Göteborg kommer i alla fall stadsträdgårdsmästare Johan Rehngren ha kvar sin titel och kanske till och med få en tydligare roll efter den 1 januari? Jag hör av mig till Johan och undrar hur han ser på den nya organisationen och hans roll i den.


Johan Rehgren berättar att han kommer att vara placerad på stadsmiljöförvaltningen som de flesta andra från park och naturförvaltningen. Han blir placerad direkt under förvaltningschefen och kommer att ingå i stadsmiljöförvaltningens ledningsgrupp. Johan ser väldigt positivt på den placeringen och att uppdraget som stadsträdgårdsmästare kommer att omfatta hela det samlade offentliga rummet.


Det ger, anser han, stora möjligheter att ta helhetsgrepp kring frågor som rör det offentliga rummet. Stadsmiljöförvaltningen blir den största förvaltningen med mer än 950 medarbetare. Det är naturligtvis både är en styrka och en utmaning. Men Johan Rehngren hoppas att det kommer att bli lättare att arbeta strategiskt och långsiktigt med både utveckling och skötsel, på ett annat sätt än i dagens park- och naturförvaltning. Han avslutar med att påpeka att i den nya organisationen för stadsutveckling ska alla arbeta i en gemensam process som är skedesindelad, där stadsträdgårdsmästaren och stadsarkitekten först och främst företräder Göteborgs Stad och inte en enskild förvaltning.


Hur ser det ut i de andra stora städerna i Sverige? Stockholm har i höst fått en ny stadsträdgårdsmästare, Elisabet Elfström, och där har rollen också blivit mer strategisk. Så här står det i pressmeddelandet från Stockholms stad; ”Som ny stadsträdgårdsmästare kommer Elisabet Elfström att få det övergripande strategiska ansvaret för gestaltningen av Stockholms stads offentliga rum. Hon kommer att vara intern rådgivare och ge expertstöd till alla kommunala förvaltningar som arbetar med stadens offentliga miljöer”. I Uppsala tillträdde Elisabet Jonsson som stadsträdgårdsmästare 2021, i en strategisk roll. Kan vi hoppas på att stadsträdgårdsmästarens roll återigen faktiskt stärks i flera svenska kommuner och att det nu är dags för en stadsträdgårdsmästare i Malmö?


Hursomhelst, stort tack för lunchen och tack för mina fem år som stadsträdgårdsmästare i Göteborg. Jag är glad över att ha arbetat för göteborgarna på park- och naturförvaltningen. Lycka till Johan och alla ni andra på park och natur som arbetar för ett mer upplevelserikt och grönt Göteborg!



Läs mer >>

LARS JOHANSSON

Sidor